2002
Tionde: Ett prov på tro med eviga välsignelser
November 2002


Tionde: Ett prov på tro med eviga välsignelser

Betala ert tionde. Öppna himlens fönster. Ni kommer att välsignas rikligen för er lydnad och trofasthet mot Herrens lagar och förbund.

Tiondelagen är ett prov på tro med eviga välsignelser.1 I Gamla testamentet visade Abraham sin tro genom att betala tionde till den store högprästen Melkisedek.2 Abrahams sonson Jakob lovade Herren: ”Av allt som du ger mig skall jag ge dig tionde.”3

Tiondelagen har i dessa sista dagar upprättats som en grundläggande lag för medlemmarna i Herrens återställda kyrka. Det är ett av de grundläggande sätt varpå vi visar vår tro på honom och vår lydnad mot hans lagar och befallningar. Tiondelagen är en av de befallningar som kvalificerar oss, genom vår tro, att inträda i templet — Herrens hus.

Bara något mer än tre månader efter profeten Joseph Smiths martyrskap, vid den tid då de heliga byggde templet i Nauvoo, skrev Brigham Young på de tolv apostlarnas kvorums vägnar: ”Håll ständigt fast vid en strikt lydnad mot tiondelagen … besök sedan Herrens tempel och bli undervisade om hans vägar och vandra på hans stigar.”4

Den strikta lydnaden mot tiondelagen kvalificerar oss inte bara för att ta emot templets högre, frälsande förordningar, den gör det möjligt för oss att ta emot dem på våra förfäders vägnar. När president John Taylor, dåvarande medlem i de tolvs kvorum, tillfrågades om kyrkans medlemmar fick döpas för de döda om de inte hade betalat sitt tionde, sade han: ”En man som inte har betalat tionde är olämplig att bli döpt för sina döda … Om en man inte har tro nog att rätta sig efter dessa små ting, har han inte tillräckligt med tro att frälsa sig själv och sina vänner.”5

Tiondelagen utvecklar och prövar vår tro. Genom att till Herren offra det som vi tror att vi behöver eller själva vill ha, lär vi oss att lita på honom. Vår tro på honom gör det möjligt att hålla tempelförbunden och att ta emot eviga tempelvälsignelser. Pionjären Sarah Rich, hustru till Charles C Rich, skrev i sin dagbok efter att ha lämnat Nauvoo: ”Många var de välsignelser vi hade tagit emot i Herrens hus, vilka hade skänkt oss glädje och tröst mitt i alla våra sorger och gjort det möjligt för oss att ha tro på Gud, med vetskap om att han skulle vägleda och stödja oss på den okända färd som låg framför oss.”6

Liksom för pionjärerna stärks vår tro av trofast tiondebetalning, och denna tro stärker oss under våra prövningar, bedrövelser och sorger under livets färd.

Tiondet lär oss också att styra våra önskningar och begär efter det som tillhör världen. Betalning av tionde uppmuntrar oss att vara ärliga i vårt umgänge med våra medmänniskor. Vi lär oss att lita på att det som vi har fått, genom Herrens välsignelser och våra egna ansträngningar, är tillräckligt för våra behov.

Tiondet har ett speciellt syfte som en förberedande lag. I början av denna tidsutdelning befallde Herren vissa medlemmar i kyrkan att leva efter den högre helgelselagen — en lag som tas emot genom förbund. När detta förbund inte hölls drabbades de heliga av svåra prövningar.7 Därefter togs helgelselagen bort. I dess plats uppenbarade Herren tiondelagen för hela kyrkan.8 Den 8 juli 1838 förkunnade han:

”Detta är början på den tionde, som mitt folk skall betala.

” … Därefter skola de som sålunda hava betalt tionde giva en tiondel av sin årliga inkomst. Detta skall vara den för dem gällande lagen evinnerligen.”9

Tiondelagen förbereder oss att leva efter den högre helgelselagen — vilken är att helga och ge all vår tid, våra talanger och resurser till Herrens verk. Fram till den dag då det krävs av oss att vi ska leva efter denna högre lag, är vi befallda att efterleva tiondelagen, som är att frivilligt10 ge en tiondel av sin årliga inkomst.

Till dem som trofast och ärligt efterlever tiondelagen lovar Herren ett överflöd av välsignelser. En del av dessa välsignelser är timliga, på samma sätt som tiondet är timligt. Men liksom dopets och sakramentets yttre fysiska förordningar kräver befallningen att betala tionde timligt offer, vilket leder till stora andliga välsignelser.

Jag har hört talats om ett par som bodde hundratals mil från närmaste tempel. Fast de hade en mager inkomst betalade de trofast sitt tionde och sparade allt de kunde för att resa till Herrens hus. Efter ett år steg makens bror — som inte var medlem i kyrkan — oväntat fram och erbjöd dem två flygbiljetter. Denna timliga välsignelse möjliggjorde tempelbegåvningens och beseglingens andliga välsignelser. Ytterligare en andlig välsignelse kom senare när brodern, som rörts av parets ödmjuka trofasthet, blev medlem i kyrkan.

Tiondets timliga och andliga välsignelser är skräddarsydda för oss och våra familjer, enligt Herrens vilja. Men för att kunna ta emot dem måste vi lyda den lag enligt vilken de lovats.11 När det gäller tiondelagen har Herren sagt: ”För in allt tionde i förrådshuset, så att det finns mat i mitt hus. Pröva mig nu i detta, säger Herren Sebaot, om jag inte kommer att öppna för er himlens fönster och låta välsignelse strömma ut över er i rikt mått.”12

Vill någon av oss avsiktligt förkasta Herrens rika välsignelser? Tråkigt nog är det detta vi gör när vi underlåter att betala tionde. Vi säger nej till samma välsignelser som vi söker efter och ber om att få. Om du tillhör dem som har tvivlat på tiondets välsignelser, så uppmuntrar jag dig att ta emot Herrens inbjudan att ”pröva [honom] … i detta.” Betala ert tionde. Öppna himlens fönster. Ni kommer att välsignas rikligen för er lydnad och trofasthet mot Herrens lagar och förbund.

Var förvissade om att dessa välsignelser utgjuts lika mycket över rik som fattig. Enligt en av psalmerna är det offer och lydnad som skänker välsignelser, inte storleken på våra bidrag.13 Medlemmar som frivilligt ger en tiondel av sin årliga inkomst får ta emot samtliga av tiondets utlovade välsignelser, oavsett om summan är en änkas skärv eller en furstlig summa.

För några år sedan besökte jag ett möteshus som tillhörde ett annat kyrkosamfund. Inetsat i de vackra fönstren med målat glas, som hämtats från Europa, fanns namnet på deras givare. Ingraverat i den majestätiska predikstolen som byggts av cederträ från Libanon fanns initialerna på en rik välgörare, de finaste kyrkbänkarna hade namngetts efter framstående familjer som hade donerat mest till kapellets byggnadsfond.

I motsats till detta är alla de som betalar ett fullt tionde i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga lika uppmärksammade och välsignade av Herren, utan särskilda offentliga hedersbetygelser eller belöningar. Han har inte ”anseende till personen”.14 Hans inkomstlag är verkligen rättvis.

Hur tiondet fördelas i vår tid är talande. När vi ser exempel på girighet och snikenhet bland somliga oansvariga företagsledare, kan vi vara tacksamma för att Herren har gett oss ett sätt att handha tiondet under hans vägledning.

Enligt uppenbarelse är biskopar ordinerade att ”hava uppsikt över Herrens förrådshus, att mottaga kyrkans medel”.15 Både biskopar och kamrerer förväntas vara personer som betalar ett fullt tionde och har lärt sig att leva sparsamt inom sina tillgångar. Inom några timmar efter det att dessa lokala ledare har tagit emot tiondet från medlemmarna i sina församlingar och grenar, överför de medlen direkt till kyrkans kontor.

Därefter, enligt Herrens uppenbarelse, fastställs tiondets användning av ett råd som består av första presidentskapet, de tolv apostlarnas kvorum och presiderande biskopsrådet. Herren har klargjort att rådets arbete ska ledas ”genom min egen röst till dem”.16 Detta råd kallas för ”Rådet för tiondemedlens användning”.

Det är underbart att bevittna hur detta råd ger akt på Herrens röst. Varje medlem är medveten om och deltar i samtliga beslut som rådet fattar. Inget beslut fattas förrän rådet är enhälligt. Samtliga tiondemedel används för att genomföra kyrkans avsikter, däribland välfärdsverksamhet — att ta hand om de fattiga och behövande — tempel, att bygga och underhålla möteshus, utbildning, studiematerial — kort sagt, till Herrens verk.

När en vän till president George Albert Smith frågade honom vad han tyckte om hans personliga plan att ta det som skulle ha varit tionde och donera det till välgörande ändamål som han själv valt, sade president Smith:

”Jag tycker att du är mycket generös med någon annans egendom …

Du har talat om för mig vad du har gjort med Herrens pengar, men du har inte talat om för mig att du har gett ett öre av dina egna. Han är den bästa medhjälpare du kan ha i världen. Han ger dig allting du har, till och med luften du andas. Han har sagt att du ska ta en tiondel av vad som kommer till dig och ge det till kyrkan enligt Herrens föreskrivna sätt. Du har inte gjort det, du har tagit din bästa medhjälpares pengar och gett bort dem.”17

Tiondet som kyrkans medlemmar ger tillhör Herren. Han beslutar, genom ett råd där hans tjänare verkar, hur det ska användas.

Till kyrkans medlemmar, och till andra runt om i världen, bär jag mitt vittnesbörd om rådet för tiondemedlens användning. Jag har suttit i detta råd i sjutton år, som kyrkans presiderande biskop och nu som medlem i de tolv apostlarnas kvorum. Tiondemedlen i denna kyrka har undantagslöst använts till att genomföra Herrens avsikter.

Herren vill att alla hans barn ska få del av tiondets välsignelser. Alltför ofta undervisar och uppmuntrar vi som föräldrar inte våra barn att lyda denna lag eftersom deras bidrag skulle vara så litet. Men utan ett vittnesbörd om tiondelagen är de sårbara. Under tonårstiden blir de intresserade av kläder, underhållning och dyrbara saker och riskerar att gå miste om det särskilda skydd som tiondelagen erbjuder.

Är det möjligt att en ung man, allteftersom åren går, kan ordineras till äldste, verka som missionär och effektivt undervisa andra människor om en lag som han själv inte har efterlevt? När han återvänder hem och ställs inför påfrestningarna med att påbörja en utbildning, bilda familj och få en yrkeskarriär, blir det då lättare att efterleva tiondelagen? Och kan en ung kvinna vara värdig att tjäna Herren och ingå celestiala äktenskapsförbund utan att själv ha fått ett vittnesbörd om tiondelagen? Är hon förberedd för att undervisa sina barn om en lag som hon inte har lärt känna genom egen erfarenhet? O, vilken trofasthet som krävs av fäder och mödrar som i enighet vill nedkalla tiondets beskyddande välsignelser över sin familj och de välsignelser som med rätta är deras! President Lorenzo Snow sade: ”Lär barnen betala tionde så att lagen sedan ständigt blir åtlydd. Om vi håller denna lag kommer Herren att bevara oss, oavsett vad våra fiender gör.”18

Inom några veckor kommer var och en av oss att få den heliga möjligheten att återigen sitta med vår biskop och göra räkenskap för vårt tionde inför Herren. Din biskop kommer att vara vänlig och förstående. Han förstår de utmaningar du ställs inför. Om du inte kan betala tillbaka det du inte har betalat tidigare, så se framåt. Börja idag. Tala om för biskopen att du har beslutat dig för att betala ett fullt tionde i fortsättningen och gör upp en plan för att återvända till templet så snart som möjligt. Så snart som du har visat din tro genom att under en tid betala tionde och levt efter de andra nödvändiga buden, kan du åtnjuta templets eviga välsignelser. Jag vädjar till dig, gå inte miste om denna möjlighet. Skjut inte upp den.

Fäder och mödrar, när ni förbereder er för tiondeavräkningen uppmuntrar jag er att samla era små omkring er och hjälpa dem att räkna sina pengar. Hjälp era ungdomar att kontrollera sina anteckningar och se vad de har tjänat under året. Detta är en härlig möjlighet att plantera trons frön i era barns hjärtan. Ni får dem att börja gå på en väg som leder till templet. Era förfäder och era efterkommande kommer att stå upp och välsigna er, för ni har förberett era barn att utföra frälsande förordningar för deras räkning. Det är ingen tillfällighet, mina bröder och systrar, att tempel sprids över jorden under vägledning av Guds levande profet på jorden idag, president Gordon B Hinckley. När vi håller buden, vilket inbegriper att vi betalar vårt tionde, kvalificerar vi oss för att inträda i dessa tempel, beseglas till våra familjer och ta emot eviga välsignelser.

Min vädjan är att vi inte ska dra ut på tiden och att vi ska följa Herrens befallning att efterleva tiondelagen. Jag känner till två missionärer som besökte en mycket fattig familj. Familjens hem var byggt av spånskivor och käppar, hade jordgolv och saknade elektricitet och sängar. Varje kväll använde fadern, en jordbruksarbetare, hela sin dagslön till matinköp för middagen. När de hade lämnat detta enkla hem tänkte seniorkamraten för sig själv: ”Tiondelagen kommer verkligen att bli en stötesten för den här familjen. Kanske ska vi vänta med att ta upp den.” En stund senare uttryckte juniorkamraten, som hade vuxit upp under liknande omständigheter i sitt eget land, högt vad han tänkte: ”Jag vet att tiondelagen inte lärs ut förrän efter fyra diskussioner till, men kan vi inte undervisa om den vid nästa besök? De behöver lära sig om tiondelagen nu, eftersom de är i så stort behov av Herrens hjälp och välsignelser.”

Den här missionären förstod att det ”finnes en lag, oåterkalleligen proklamerad i himmelen, förrän denna världens grundvalar voro lagda, enligt vilken alla välsignelser äro utlovade, och när vi erhålla någon välsignelse från Gud, så sker detta genom lydnad för den lag, enligt vilken den är lovad”.19 Herren vill välsigna denna familj och väntar ivrigt på deras lydnad så att han kan göra det.

Mina kära bröder och systrar, tiondets eviga välsignelser är verkliga. Jag har upplevt dem i mitt eget liv och i min familjs liv. Prövningen av vår tro består av om vi vill efterleva tiondelagen genom lydnad och uppoffringar. För, som profeten Joseph Smith sade: ”En religion som icke fodrar att allt skall uppoffras, har aldrig kraft till att frambringa den tro, som är nödvändig för erhållandet av liv och salighet.”20

Jag vittnar om att Herren Jesus Kristus offrade sitt liv för att skänka denna frälsning till var och en av oss. Som hans särskilda vittne vittnar jag om att han lever. På hans vägnar uttrycker jag tacksamhet till er, barn, änkor, ungdomar, familjer — de trofasta — för ert heliga tionde. ”Du trogen var i liv och död, vad du har gjort är gjort för mig.”21 I Jesu Kristi heliga namn, amen.

Slutnoter

  1. Se Joseph F Smith, Evangeliets lära, s 187–189.

  2. Första Moseboken 14:20.

  3. Första Moseboken 28:22.

  4. History of the Church, 7:282.

  5. History of the Church, 7:292–293.

  6. Sarah De Armon Pea Richs dagbok, Arkivet, Harold B. Lee Library, Brigham Young-universitetet (maskinskrivet manuskript), s 42.

  7. Se Joseph Fielding Smith, Church History and Modern Revelation (Melkisedekska prästadömets studiekurs, första delen, 1946), s 196.

  8. Se ingressen till den engelska upplagan av Läran och förbunden 119.

  9. Läran och förbunden 119:3–4.

  10. Se Church History and Modern Revelation (tredje delen, 1946), s 120.

  11. Läran och förbunden 130:20–21.

  12. Malaki 3:10.

  13. Se ”Pris åt den man”, Psalmer, nr 16. 27.

  14. Läran och förbunden 1:35; 38:16.

  15. Läran och förbunden 72:10.

  16. Läran och förbunden 120:1.

  17. Sharing the Gospel With Others, sammanställd av Preston Nibley (1948), s 46; se också s 44–47.

  18. Citerat i Church History and Modern Revelation (tredje delen), s 122.

  19. Läran och förbunden 130:20–21.

  20. Joseph Smith, Föredrag över tron, s 57–59.

  21. ”En sorgbetyngd och fattig man”, Psalmer, nr 18.