Endast digitalt
Tjänande i Jesu Kristi namn
Författaren bor i Idaho, USA.
Jag vill att det tjänande och den kärlek jag ger ska likna Frälsarens kärlek och tjänande.
Min mormor var oslagbar på att ge gåvor. Hennes gåvor var omtänksamt utvalda och hon slog in alla sina gåvor i vackra papper med matchande, perfekt knutna rosetter. Att åka hem till henne på juldagsmorgonen var som att gå in i jultomtens verkstad. Hennes present var presenten man knappt kunde vänta med att få på julen eller varje födelsedag. Ändå minns jag inte alla gåvor hon gav mig. Det som var speciellt var hennes sätt att ge dem på.
Mot slutet av 2016 diagnostiserades mormor med cancer. Denna kvinna som var så bra på att ge i juletid skulle vara inlagd på sjukhuset under sin favorithögtid. Jag började oroa mig för hur det skulle påverka mormor, så jag kände att jag borde ringa mamma och fråga henne hur jag kunde hjälpa mormor med hennes gåvor. Vi kände ju mormor – hon hade säkert planer för julen sedan länge och skulle bli så besviken om hon inte kunde genomföra dem. Som väntat sa mamma att mormor redan hade köpt julklapparna.
Morfar gav oss uppgiften att slå in och förbereda julklapparna till var och en av de tretton barnbarnen och deras makar, och även julklapparna till över tjugosju barnbarnsbarn. Jag valde noggrant presentpåsar, silkespapper och kuvert.
Jag skannade ett kort från ett tidigare år för att minnas deras årliga budskap: ”Med evig kärlek, mormor och morfar.” Med morfars och mormors tillåtelse gjorde jag mitt bästa för att återskapa deras budskap. Jag försökte slå in julklapparna på mormors sätt. Jag ville att allt skulle bli perfekt – jag ville göra det som hon skulle ha gjort.
När jag var ungefär halvvägs genom påsarna, glittret och korten viskade Anden till mig: ”Det här är en del av vad det innebär att ta på sig någons namn. Det här är en del av vad det innebär att göra saker i någons namn.” Genom att försöka ge som mormor kom jag närmare henne. Jag började tänka mer på vad det innebär att ta på sig Jesu Kristi namn.
När jag döptes slöt jag förbund att ta på mig Jesu namn och att ”alltid minnas honom” (Moroni 4:3). Varje vecka under sakramentet förnyar jag detta förbund och börjar om igen. Jag tar den uppmaningen mer personligt nu. Jag förstår bättre hur detta att ta på sig Kristi namn innefattar att leva så som han skulle leva.
Jag visste hur mormor gav eftersom jag hade tagit emot hennes kärlek och omtänksamhet så många gånger. Jag vet hur min himmelske Fader och Jesus visar kärlek och ger eftersom jag ständigt bevittnar deras välsignelser i mitt liv.
Jag är mottagare av Kristi nåd. Jag vill göra det han skulle göra. Jag vill att livet jag lever, det tjänande jag ger och den kärlek jag delar ska likna hans – att det ska kännas som om det kommer från honom. Jag är tacksam för att jag fick möjlighet att tjäna mormor och att på så sätt få djupare insikter om de gåvor som Frälsaren har gett mig.