Söndagssådd

Desire Koami Gbedjangni, Togo, Västafrika

Illustration depicting a foot tripping over a clump of weeds.

Vänster: Illustration Richard Mia; Höger: Illustration Allen Garns

För några år sedan, precis före påskhelgen, regnade det en hel vecka. Jag hade varit i Benin i Västafrika och var på väg hem för att tillbringa påsken i Togo. Det regnade inte på lördagen, dagen då jag anlände, men på kvällen började det regna igen.

Jag visste att kyrkan började klockan nio på söndagen, men eftersom det hade regnat så mycket och jag just hade kommit, bestämde jag mig för att det var för tidigt för mig.

Jag tänkte för mig själv: ”Jag går till kyrkan lite senare och kommer dit klockan tio.” Sedan gick jag för att träffa min bror. ”I stället för att gå till kyrkan klockan nio”, sa jag till honom, ”så kan vi väl gå till trädgårdslandet vid sidan av mitt hus?”

När vi kom dit, lade vi märke till hur fin och våt jorden blivit av allt regn. Jag tänkte: ”Det är söndag, och vi ska inte till kyrkan förrän klockan tio. Vi kan väl plantera några bönor innan vi går härifrån?”

Så min bror och jag planterade bönor på en täppa som var ungefär 6 kvadratmeter stor. Sedan gick vi till kyrkan, en timme för sent. Nästa dag begav vi oss till en närbelägen stad där jag ägde ett annat stycke jord. Där planterade vi majs och mera bönor.

Två månader senare när jag kom hem igen, gick jag för att titta till den lilla täppan bredvid mitt hus. Den var bar, förutom en tuva med ogräs som jag snavade över när jag gick över täppan. ”Ja just det”, sa jag för mig själv, ”vi planterade bönor här på påsksöndagen”!

Av alla frön vi sådde var en tuva med ogräs det enda som hade vuxit upp. Bönorna och majsen som vi hade sått på det andra fältet på måndagen efter påsken växte däremot bra. Sedan dess har allt vi planterat på täppan vid sidan om mitt hus vuxit normalt.

Jag hade inte hållit sabbatsdagen helig den där påsksöndagen, och jag snavade över en tuva med ogräs för att påminnas om att jag inte hade gjort det. Sedan dess har jag kommit ihåg att jag inte bara kan göra vad jag känner för att göra på Herrens dag. I stället har jag alltid kommit ihåg att hålla sabbatsdagen helig.