Personlig styrka genom Jesu Kristi försoning

Äldste Richard G. Scott

i de tolv apostlarnas kvorum

Bild

Genom Jesu Kristi försoning kan var och en av oss bli ren, och bördan av vår upproriskhet lyfts då bort från oss.

Nyligen hade jag förmånen att träffa en grupp ungdomar från Idaho som gjorde mycket starkt intryck på mig. En ärbar ung kvinna frågade mig vad jag tycker är det viktigaste de borde göra i sina liv just nu. Jag föreslog att de lär sig känna igen kraften i Jesu Kristi försoning i sina liv. I dag vill jag förklara en aspekt av den här kraften, som är den personliga styrka vi kan få genom Jesu Kristi försoning.

I Mormons bok läser vi om Ammon och hans bröder som undervisade om evangeliet för ett folk som var ”ett vilt och förhärdat och blodtörstigt folk”¹. Många blev omvända och valde att lägga sitt syndiga beteende bakom sig. Så fullständig var deras omvändelse att de grävde ner sina vapen och ingick förbund med Herren om att de aldrig mer skulle använda dem.²

Senare anföll många av deras icke omvända bröder dem och började döda dem. Det nu trofasta folket valde att hellre falla för svärdet än riskera sitt andliga liv genom att ta till vapen. Deras rättfärdiga exempel hjälpte ännu fler människor att omvända sig och lägga ner sina upprorsvapen.³

Genom Ammon vägledde Herren dem till en fristad bland nephiterna, och de kallades Ammons folk.⁴ Nephiterna skyddade dem under många år, men till slut blev den nephitiska armén svag och behovet av förstärkningar blev mycket stort.⁵

Ammons folk befann sig i ett kritiskt skede i sina andliga liv. De hade hållit sitt förbund om att aldrig ta till vapen igen. Men de förstod att fäder har ansvaret att beskydda sina familjer.⁶ Det behovet tycktes stort nog för att de skulle överväga att bryta sitt förbund.⁷

Deras vise prästadömsledare Helaman visste att det aldrig är berättigat att bryta ett förbund med Herren. Han erbjöd ett inspirerat alternativ. Han påminde dem om att deras söner aldrig hade gjort sig skyldiga till samma synder och därför inte hade behövt ingå samma förbund.⁸ Fastän sönerna var mycket unga var de fysiskt starka och, än viktigare, de levde dygdiga och rena liv. Sönerna styrktes av sina mödrars tro.⁹ Under ledning av sin profet och ledare tog dessa unga män sina fäders plats i försvaret av sina familjer och hem.¹⁰

Händelserna kring detta avgörande beslut visar hur Jesu Kristi försoning ger personlig styrka i Guds barns liv. Tänk på dessa fäders ömma känslor. Hur måste de ha känt sig, medvetna om hur deras upproriska handlingar i det förflutna hindrade dem från att beskydda sina hustrur och barn när de behövde det som mest? De visste själva vilka hemskheter som nu väntade deras söner, och de måste ha gråtit i sin ensamhet. Det är fäderna, inte barnen, som ska beskydda sina familjer!¹¹ Deras sorg måste ha varit intensiv.

Varför var deras inspirerade ledare rädda att deras övervägande att ta tillbaka sina vapen skulle få dem att ”förlora sin själ”?¹² Herren har tillkännagivit: ”Se, den som har omvänt sig från sina synder, han är förlåten och jag, Herren, kommer inte längre ihåg dem.”¹³ Dessa trofasta fäder hade för länge sedan omvänt sig från sina synder och blivit rena genom Jesu Kristi försoning, så varför fick de rådet att inte försvara sina familjer?

Det är en grundläggande sanning att vi genom Jesu Kristi försoning kan bli renade. Vi kan bli dygdiga och rena. Men ibland får våra dåliga val långsiktiga följder. Ett av de viktiga stegen till fullständig omvändelse är att ta på oss de kortsiktiga och långsiktiga följderna av våra tidigare synder. Deras tidigare val hade utsatt dessa ammonitiska fäder för ett köttsligt begär som på nytt kunde bli en sårbar punkt som Satan skulle försöka utnyttja.

Satan försöker använda vårt minne av all tidigare skuld för att locka oss tillbaka under hans inflytande. Vi måste alltid vara vaksamma för att undgå hans lockelser. Så var fallet med de trofasta ammonitiska fäderna. Även efter år av trofast liv var det ytterst viktigt för dem att skydda sig andligen från varje dragning till minnet av tidigare synder.

Mellan de många krigen lät befälhavare Moroni uppföra skyddsvallar runt de svagaste städerna. ”Han lät dem bygga ett bröstvärn av stockar på dikets inre vall, och de kastade jorden från diket upp emot bröstvärnet av stockar … till dess de hade omgivit staden … med en stark vall av stockar och jord till stor höjd.”¹⁴ Befälhavaren Moroni förstod vikten av att förstärka svaga områden för att skapa styrka.¹⁵

Det var likadant för dessa ammonitiska fäder. De behövde högre och bredare skydd mellan sina trofasta liv och sina tidigare orättfärdiga handlingar. Deras söner, som välsignats med rättfärdiga traditioner, var inte lika sårbara för samma frestelser. De kunde trofast försvara sina familjer utan att kompromissa med sitt andliga välbefinnande.

Den glada nyheten för alla som önskar bli fria från följderna av tidigare dåliga val är att Herren ser annorlunda på svagheter än han gör på uppror mot honom. Medan Herren varnar för att upproriskhet som vi inte omvänder oss från leder till straff¹⁶, talar Herren alltid om svagheter med barmhärtighet.¹⁷

Utan tvivel finns det något försvarbart i att de ammonitiska fäderna av sina föräldrar undervisats om falska traditioner, men alla vår himmelske Faders barn kommer till jorden med Kristi ljus. Oavsett orsaken till deras syndiga handlingar, blev följden att en andlig sårbarhet utvecklades som Satan skulle försöka utnyttja.

Av barmhärtighet blev de undervisade om evangeliet och omvände sig, och genom Jesu Kristi försoning blev de andligen mycket starkare än Satans lockelser. Det är troligt att de inte skulle ha känt sig frestade att återvända till sitt brutala förflutna, men genom att följa sin profet och ledare gav de inte Satan någon möjlighet att ”bedra … deras själar och leda dem varsamt ned till helvetet”.¹⁸ Frälsarens försoning renade dem inte bara från synd, utan tack vare deras lydnad mot sin prästadömsledares råd kunde Frälsaren beskydda dem från deras svagheter och stärka dem. Deras ödmjuka, livslånga beslut att överge sina synder hade större betydelse för beskyddet av deras familjer än något de kunde ha gjort på slagfältet. Deras underkastelse berövade dem inte några välsignelser. Den stärkte dem och välsignade framtida generationer.

Slutet på historien visar hur Herrens barmhärtighet gjorde ”att det svaga blev starkt”.¹⁹ Dessa trofasta fäder anförtrodde sina söner i Helamans vård. Sönerna utkämpade hårda strider och blev alla sårade, men ingen av dem miste livet.²⁰ De unga männen visade sig bli en livsviktig tillgång för den utmattade nephitiska armén. De var trofasta och andligt starkare när de återvände hem. Deras familjer blev välsignade, beskyddade och stärkta.²¹ I vår tid har oräkneliga som studerat Mormons bok blivit uppbyggda av dessa rena och rättfärdiga söners exempel.

Vi har alla haft tider i livet när vi har gjort dåliga val. Vi är alla i desperat behov av den återlösande kraften i Jesu Kristi försoning. Vi måste alla omvända oss från all slags upproriskhet. ”Ty jag, Herren, kan inte se på synd med den minsta grad av överseende.”²² Han kan inte det eftersom han vet vad det krävs för att bli lik honom.

Många av oss har låtit svagheter utvecklas i vår karaktär. Genom Jesu Kristi försoning kan vi liksom ammoniterna bygga andliga skyddsvallar mellan oss själva och alla tidigare misstag som Satan försöker utnyttja. Det andliga skydd som byggdes runt de ammonitiska fäderna välsignade och stärkte dem själva, deras familjer, deras land och framtida generationer. Detsamma kan gälla oss.

Så hur bygger vi dessa eviga skyddsanordningar? Första steget måste vara uppriktig, noggrann och fullständig omvändelse. Genom Jesu Kristi försoning kan var och en av oss bli ren, och bördan av vår upproriskhet lyfts då bort från oss. Kom ihåg att omvändelse inte är något straff. Det är en stig fylld av hopp om en ännu härligare framtid.

Vår Fader i himlen har försett oss med verktyg som hjälper oss att bygga skyddsvallar mellan vår sårbarhet och vår trofasthet. Begrunda följande förslag:

Ingå förbund och ta själv emot förrättningar. Arbeta sedan stadigt och ihärdigt på att utföra förrättningar i templet för dina egna förfäder.
Berätta om evangeliet för icke–medlemmar eller mindre aktiva familjemedlemmar och vänner. Att berätta om dessa sanningar kan ge dig förnyad entusiasm i ditt eget liv.
Tjäna trofast i alla ämbeten i kyrkan, särskilt som hemlärare och besökslärare. Var inte bara hem- eller besökslärare en kvart i månaden. Sträck dig i stället ut till varje enskild medlem i familjen. Lär känna dem. Var en sann vän. Visa dem genom vänliga handlingar hur mycket du bryr dig om dem.
Det allra viktigaste: Hjälp medlemmarna i din familj. Prioritera den andliga utvecklingen hos din äkta hälft och dina barn. Var uppmärksam på sådant som du kan göra för att hjälpa var och en. Ge frikostigt av din tid och uppmärksamhet.

I vart och ett av de här förslagen finns det ett gemensamt tema: Fyll ditt liv med tjänande. När du mister ditt liv för att tjäna andra av vår himmelske Faders barn,²³ mister Satans frestelser kraft i ditt liv.

Eftersom din Fader i himlen älskar dig så mycket, gör Jesu Kristi försoning det möjligt för dig att få den styrkan. Är det inte underbart? Många av er har känt bördan av dåliga val, och var och en av er kan känna den upplyftande styrka som kommer av Herrens förlåtelse, barmhärtighet och kraft. Jag har känt den och jag vittnar om att den är tillgänglig för var och en av er, i Jesu Kristi namn. Amen.