2013
Nyckeln till andligt beskydd
November 2013


Nyckeln till andligt beskydd

Bild

Frid kan ingjutas i hjärtat på var och en som vänder sig till skrifterna och frigör de löften om beskydd och återlösning som finns i dem.

För en kort tid sedan beseglade jag ett ungt par i templet. Det här paret hade hållit sig värdiga fram till den underbara dag när en son och en dotter lämnar sina barndomshem för att bli man och hustru. Vid detta heliga tillfälle var de alldeles rena. Så småningom kommer de att fostra egna barn efter det mönster som vår Fader i himlen inrättat. Deras lycka, och framtida generationers lycka, beror på hur dessa normer som Frälsaren fastställt och framlagt i sina skrifter efterlevs.

Föräldrar idag undrar om det finns en trygg plats att fostra sina barn på. Det finns en trygg plats. Den finns i ett hem med evangeliet i centrum. Vi fokuserar på familjen i kyrkan och vi råder föräldrar överallt att fostra sina barn i rättfärdighet.

Aposteln Paulus profeterade och varnade för att ”i de sista dagarna skall det komma svåra tider.

Människorna kommer att älska sig själva och vara penningkära, skrytsamma, stolta, hånfulla, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa,

kärlekslösa, oförsonliga, skvalleraktiga, obehärskade, råa, fientliga mot det goda,

falska, egensinniga och högmodiga. De skall älska njutning i stället för Gud

och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft. Håll dig borta från dem!”1

Paulus profeterade också: ”Onda människor och bedragare skall göra framsteg — till det sämre. De bedrar och blir själva bedragna.”2

De här verserna tjänar som en varning och visar vilka mönster som ska undvikas. Vi måste hela tiden vara vaksamma och oförtröttliga. Vi kan betrakta var och en av dessa profetior och bocka för dem som aktuella och bekymmersamma i världen idag:

Svåra tider — just nu. Vi lever i mycket svåra tider.

Penningkära, skrytsamma, stolta — allt det här finns bland oss.

Hånfulla, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa, kärlekslösa — alla dessa märks tydligt.

Oförsonliga, skvalleraktiga, och så vidare — allt kan bockas av mot de rådande bevis som finns överallt omkring oss.

Moroni talade också om våra dagars ogudaktighet när han varnade:

”När ni ser sådant uppkomma ibland er, skall [ni] vakna till medvetande om ert hemska tillstånd …

Därför är jag, Moroni, befalld att skriva detta så att ondskan kan drivas bort och så att den tid kan komma då Satan inte har någon makt över människobarnens hjärtan, utan de kan förmås att ständigt göra gott, så att de kan komma till all rättfärdighets källa och bli frälsta.”3

Paulus och Moronis beskrivningar av våra dagar är så träffande att de inte kan avfärdas. För många kan de vara ganska oroande och nedslående. Men trots det överväldigas jag av en positiv känsla av optimism när jag tänker på framtiden.

I sin uppenbarelse, förutom listan av utmaningar och problem, talar Paulus även om för oss vad vi kan göra för att skydda oss:

”Men håll fast vid det som du har lärt dig och blivit överbevisad om. Du vet av vilka du har lärt det,

och du känner från barndomen de heliga Skrifterna som kan göra dig vis, så att du blir frälst genom tron i Kristus Jesus.”4

I skrifterna finns nycklarna till andligt beskydd. De innehåller den lära och de lagar och förrättningar som kan ge vart och ett av Guds barn ett vittnesbörd om Jesus Kristus som deras Frälsare och Återlösare.

Det har krävts år av förberedelser och en enorm insats för att få fram skrifterna på alla språk med fotnoter och tvärhänvisningar. Vi försöker göra dem tillgängliga för alla som vill studera dem. De lär oss vart vi ska vända oss och vad vi ska göra. De erbjuder hopp och kunskap.

För ett antal år sedan lärde äldste S. Dilworth Young i de sjuttios kvorum mig något om att läsa skrifterna. En stav hade problem med spänningar och svårigheter bland medlemmarna och det fanns behov av vägledning.

Jag frågade president Young: ”Vad bör jag säga?”

Hans svar var enkelt: ”Säg till dem att läsa skrifterna.”

Jag frågade: ”Vilka skrifter?”

Han sade: ”Det spelar faktiskt ingen roll. Säg till dem att öppna Mormons bok, till exempel, och börja läsa. Snart infinner sig frid och inspiration och en lösning visar sig.”

Gör skriftläsning till daglig vana, så kommer välsignelserna. Skrifterna innehåller en varnande röst, men där finns även mycket näring.

Om språket i skrifterna först kan verka främmande för dig, så fortsätt läsa. Snart upptäcker du den skönhet och kraft som finns på dess sidor.

Paulus sade: ”Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet.”5

Du kan själv pröva det här löftet.

Vi lever i svåra tider, men ändå kan vi finna hopp och frid för oss själva och våra familjer. De som lever i sorg och förtvivlat hoppas att ett barn ska kunna räddas från den plats som världen har fört det till, får aldrig ge upp. ”Var inte rädd. Tro endast”.6 Rättfärdighet är mäktigare än orättfärdighet.

Barn som får lära sig att förstå skrifterna tidigt i livet lär sig vilken väg de bör vandra och är mer benägna att hålla sig på den vägen. De som går vilse har förmåga att återvända och kan hitta tillbaka med lite hjälp.

Mosiahs söner stred mot kyrkan under en tid men omvände sig senare och genomgick en dramatisk förändring. I Alma läser vi: ”Och dessa Mosiahs söner … hade blivit starka i kunskapen om sanningen, ty de var män med sunt förstånd, och de hade flitigt utforskat skrifterna för att de skulle kunna få kännedom om Guds ord.”7

President Joseph F. Smith var fem år gammal när hans far Hyrum blev dödad i fängelset i Carthage. Senare tog Joseph sig över slätterna med sin mor som var änka.

Som femtonåring kallades han på mission till Hawaii. Han kände sig vilsen och ensam och sade: ”Jag [var] mycket betryckt … Jag kände mig så förnedrad i mina fattiga förhållanden, brist på intelligens och kunskap, endast som en pojke, att jag knappt vågade se [någon] … i ögonen.”

Medan han funderade över sin belägenhet en kväll, drömde den unge Joseph att han befann sig på resa och rusade framåt så fort han någonsin kunde. Han hade med sig ett litet knyte. Slutligen kom han till en underbar byggnad som var hans mål. När han gick fram emot den såg han ett anslag, ”Bad”. Han gick snabbt in och tvättade sig. Han öppnade sitt lilla knyte och där fanns rena, vita kläder. ”Något”, sade han, ”som jag inte hade sett på länge.” Han satte dem på sig och rusade fram till dörren på byggnaden.

”Jag knackade”, sade han, ”och dörren öppnades. Mannen som stod där var profeten Joseph Smith. Han tittade lite förebrående på mig, och hans första ord var: ’Joseph, du är sen.’ Men jag fattade mod och sade:

’Ja, men jag är ren — jag är ren!’”8

Och så kan det vara för var och en av oss.

Om du är inställd på att hålla dig trofast och aktiv i kyrkan, så håll kursen och var trogen dina förbund. Fortsätt framåt tills Herrens välsignelser kommer till dig och den Helige Anden uppenbaras som drivkraft i ditt liv.

Om du just nu är på en väg som leder bort från den som skrifterna visar, så låt mig försäkra dig om att det finns en väg tillbaka.

Jesus Kristus har fastställt en mycket tydlig metod för hur vi kan omvända oss och finna läkedom i livet. Botemedlet mot de flesta misstag består i att söka förlåtelse genom personlig bön. Men det finns vissa andliga sjukdomar, speciellt sådana som handlar om överträdelse av morallagar, som ovillkorligen kräver en kvalificerad andlig läkares hjälp och behandling.

För några år sedan kom en ung kvinna och hennes gamle far till mitt kontor. Hon hade rest långt med honom för att finna ett botemedel mot hans skuldkänslor. Som ung man hade han begått ett allvarligt misstag och på ålderns höst kom minnet tillbaka till honom. Han kunde inte skaka av sig skuldkänslorna. Han kunde inte gå tillbaka och få sin ungdoms felsteg ogjort, men han kunde börja där han befann sig och få hjälp med att sudda bort den skuldkänsla som följt med honom i alla år.

Jag var tacksam för att jag genom att undervisa honom om principer ur Mormons bok kunde se tyngden av en enorm börda lätta från hans skuldror. När han och dottern körde den långa vägen tillbaka hem hade den gamle mannen lämnat skulden av tidigare överträdelser bakom sig.

Om du ”vaknar till medvetande om [ditt] hemska tillstånd”9 och vill återfå fullständig andlig hälsa — vänd dig till din biskop. Han innehar de nycklar som kan hjälpa dig på vägen mot omvändelse.

Omvändelsen är personlig och det är förlåtelsen också. Herren kräver endast att man vänder sig från sina synder innan ”[han] skall förlåta deras missgärningar och deras synder skall [han] inte mer komma ihåg”.10

När omvändelseprocessen är avslutad kommer du att förstå innebörden i Jesajas löfte om försoningen: ”Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger Herren. Om era synder än är blodröda, skall de bli snövita, om de än är röda som scharlakan, skall de bli vita som ull.”11

Liksom krita kan suddas bort från svarta tavlan kan uppriktig omvändelse sudda bort följderna av våra överträdelser genom Jesu Kristi försoning. Det löftet gäller under alla omständigheter.

Evangeliet lär oss att vara glada, att hysa tro snarare än rädsla, att finna hopp och övervinna förtvivlan, att lämna mörkret och vända oss mot det eviga evangeliets ljus.

Paulus och andra varnade för våra och kommande dagars prövningar. Men frid kan ingjutas i hjärtat på var och en som vänder sig till skrifterna och frigör de löften om beskydd och återlösning som de undervisar om. Vi uppmanar alla att vända sig till Frälsaren Jesus Kristus, till hans lärdomar som de återfinns i Gamla testamentet, Nya testamentet, Mormons bok, Läran och förbunden och Den kostbara pärlan.

Jag bär mitt fasta vittnesbörd om att skrifterna är nyckeln till vårt andliga beskydd. Jag vittnar också om den helande kraften i Jesu Kristi försoning, ”genom honom skall alla kunna frälsas”12 som vill bli frälst. Herrens kyrka har återigen upprättats på jorden. Jag bär vittne om att evangeliet är sant. Om honom är jag ett vittne. I Jesu Kristi namn, amen.