Förbund och ansvar
Jesu Kristi kyrka är känd som en kyrka som lägger vikt vid att sluta förbund med Gud.
”Hur skiljer sig din kyrka från andra?” Mitt svar på den här viktiga frågan har varierat allteftersom jag har mognat och kyrkan har växt. När jag föddes i Utah 1932 hade kyrkan bara omkring 700 000 medlemmar, varav de flesta var samlade i Utah och närliggande delstater. Vid den tiden fanns det bara 7 tempel. I dag har Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga över 17 miljoner medlemmar i omkring 170 nationer. Den 1 april i år hade vi 189 invigda tempel i flera olika nationer och ytterligare 146 i planering och uppförande. Jag har känt mig manad att tala om syftet med dessa tempel och förbundens historia och roll i vår gudsdyrkan. Detta blir ett tillägg till tidigare talares inspirerade lärdomar.
I.
Ett förbund är ett åtagande att uppfylla vissa ansvar. Personliga åtaganden är nödvändiga för att reglera våra individuella liv och för att våra samhällen ska fungera. Den här grundtanken blir för närvarande utmanad. En högljudd minoritet motsätter sig institutionell auktoritet och hävdar bestämt att människor ska vara fria från alla inskränkningar som begränsar deras personliga frihet. Men vi vet av tusentals års erfarenhet att människor ger upp vissa individuella friheter för att få fördelarna av att leva i organiserade samhällen. När vi på detta sätt avsäger oss vår personliga frihet bygger det främst på åtaganden och förbund, uttalade eller underförstådda.
Här följer några exempel på förbundsansvar i vårt samhälle: 1) domare, 2) militärer, 3) sjukvårdspersonal och 4) brandmän. Alla som än engagerade i dessa vanliga yrken gör ett åtagande – som ofta sker formellt genom ed eller förbund – att utföra sina bestämda plikter. Detsamma gäller våra heltidsmissionärer. Särskiljande klädsel eller namnbrickor är avsedda att signalera att bäraren har slutit förbund och därför har en plikt att undervisa och tjäna, och bör stödjas i detta tjänande. Ett närbesläktat syfte är att påminna bärarna om deras förbundsansvar. Det finns inget magiskt med deras särskiljande klädsel eller symboler, bara en behövlig påminnelse om de särskilda ansvar som bärarna har tagit på sig. Det gäller också symbolerna förlovnings- och vigselringar och deras roll i att meddela dem som ser dem eller påminna dem som bär dem om förbundsansvar.
II.
Det jag har sagt om att förbund utgör grunden för att reglera individuella liv gäller särskilt för religiösa förbund. Själva grunden och historien för många religiösa inriktningar och krav bygger på förbund. Till exempel är Abrahams förbund grundläggande för flera stora religiösa traditioner. Det inför den heliga tanken om Guds förbundslöften till sina barn. Gamla testamentet nämner ofta Guds förbund med Abraham och hans efterkommande.1
Den första delen av Mormons bok, som skrevs under Gamla testamentets tid, visar tydligt vilken roll förbund spelade i den israelitiska historien och gudsdyrkan. Nephi fick veta att de israelitiska skrifterna från den tiden var ”en uppteckning av judarna som innehåller Herrens förbund som han har slutit med Israels hus”.2 Nephis böcker nämner ofta Abrahams förbund3 och Israel som ”Herrens förbundsfolk”.4 Sedvanan att sluta förbund med Gud eller religiösa ledare är också dokumenterad i Mormons boks text om Nephi, Josef i Egypten, kung Benjamin, Alma och överbefälhavare Moroni.5
III.
När tiden var inne för återställelsen av Jesu Kristi evangeliums fullhet kallade Gud en profet: Joseph Smith. Vi vet inte allt om ängeln Moronis första undervisning till denne mognande unge profet. Vi vet att han sa till Joseph att ”Gud hade ett verk för [honom] att utföra” och att ”det eviga evangeliets fullhet” måste föras fram, inklusive ”de löften som gavs till fäderna”.6 Vi vet också att de skriftställen som den unge Joseph läste mest intensivt – till och med innan han fick befallning att organisera kyrkan – var de många lärdomar om förbund som han höll på att översätta i Mormons bok. Denna bok är återställelsens främsta källa till evangeliets fullhet, bland annat Guds plan för sina barn, och Mormons bok är fylld av hänvisningar till förbund.
Som kunnig i Bibeln måste Joseph ha känt till Hebreerbrevets omnämnande av Frälsarens avsikt att ”sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus”.7 Hebreerbrevet talar också om Jesus som ”det nya förbundets medlare”.8 Det är talande att den bibliska berättelsen om Frälsarens jordiska verksamhet tituleras ”Nya testamentet”, vilket egentligen är en synonym för ”Det nya förbundet”.
Förbund var grundläggande i evangeliets återställelse. Detta är uppenbart i de första stegen som Herren befallde profeten att ta för att organisera hans kyrka. Så snart Mormons bok hade publicerats dirigerade Herren organiserandet av sin återställda kyrka, som snart skulle kallas Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.9 Enligt uppenbarelse nedtecknad i april 1830 ska personer ”genom dopet tas emot i hans kyrka” efter att de har ”vittnat” (vilket betyder att högtidligt intyga) ”att de verkligen har omvänt sig från alla sina synder och är villiga att ta på sig Jesu Kristi namn och är beslutna att tjäna honom intill änden”.10
Samma uppenbarelse föreskriver att kyrkan ”ofta [ska komma] tillsammans för att ta del av bröd och vin [vatten] till minne av Herren Jesus”. Vikten av den här förrättningen är uppenbar i de förbundsformuleringar som specificerats för äldsten eller prästen som förrättar den. Han välsignar brödets emblem för ”varje själ som äter därav, så att de kan … betyga för dig, o Gud, du evige Fader, att de är villiga att ta på sig din Sons namn och alltid minnas honom samt hålla de bud som han har gett dem”.11
Förbundens centrala roll i den nyligen återställda kyrkan bekräftades på nytt i det förord Herren gav till den första utgivningen av hans uppenbarelser. Där förkunnar Herren att han har kallat Joseph Smith eftersom jordens invånare ”har avvikit från mina förordningar och har brutit mitt eviga förbund”.12 Den här uppenbarelsen förklarar vidare att hans bud ges ”så att mitt eviga förbund ska kunna upprättas”.13
I dag förstår vi förbundens roll i den återställda kyrkan och dess medlemmars gudsdyrkan. President Gordon B. Hinckley gav följande sammanfattning av den inverkan vårt dop och vårt intagande av sakramentet varje vecka har: ”Varje medlem i denna kyrka, som har nedstigit i dopets vatten, har blivit den ena parten i ett heligt förbund. Varje gång vi tar del av Herrens nattvards sakrament, förnyar vi vårt förbund.”14
Vi har blivit påminda av många talare under den här konferensen om att president Russell M. Nelson ofta kallar frälsningsplanen för ”förbundsstigen” som ”leder oss tillbaka till [Gud]” och som ”handlar helt och hållet om vår relation med Gud”.15 Han undervisar om vikten av förbund i våra tempelceremonier och uppmanar oss att se änden från begynnelsen och att ”tänka celestialt”.16
IV.
Nu talar jag mer om tempelförbund. För att uppfylla sitt ansvar att återställa Jesu Kristi evangeliums fullhet ägnade profeten Joseph Smith en stor del av sina sista år åt att leda uppförandet av ett tempel i Nauvoo i Illinois. Genom honom uppenbarade Herren helig undervisning, heliga lärosatser och förbund som hans efterträdare kunde erbjuda i templen. Där skulle personer som tog emot sin begåvning bli undervisade om Guds frälsningsplan och inbjudas att sluta heliga förbund. De som levde i trofasthet till dessa förbund fick löfte om evigt liv, där ”allting [är] deras” och de ”ska bo i Guds och hans Smordes närhet i evigheters evighet”.17
Begåvningsceremonierna i templet i Nauvoo förrättades strax innan de första pionjärerna blev fördrivna och påbörjade sin historiska vandring till bergen i väst. Vi har vittnesmålen från många pionjärer om att kraften de fick genom att vara bundna till Kristus genom sin begåvning i templet i Nauvoo gav dem styrkan att genomföra sin episka resa och etablera sig i väst.18
De personer som har tagit emot sin begåvning i ett tempel har ansvaret att bära en tempelklädnad – ett klädesplagg som inte syns eftersom det bärs under våra kläder. Den påminner medlemmar som tagit emot sin begåvning om de heliga förbund de ingått och de välsignelser som har utlovats i det heliga templet. För att uppnå dessa heliga syften har vi blivit befallda att ständigt bära tempelklädnaden, med endast de undantag som är uppenbart nödvändiga. Eftersom förbund inte ”tar en ledig dag” kan avlägsnandet av vår tempelklädnad tolkas som att vi friskriver oss från de förbundsansvar och välsignelser de står för. Å andra sidan bekräftar de personer som troget bär sin tempelklädnad och håller sina tempelförbund kontinuerligt sin roll som lärjungar till Herren Jesus Kristus.
Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga bygger tempel i hela världen. Deras syfte är att välsigna Guds förbundsbarn med gudsdyrkan i templet och med de heliga ansvar och makter och unika välsignelserna av att vara bunden till Kristus som de tar emot genom förbund.
Jesu Kristi kyrka är känd som en kyrka som lägger vikt vid att sluta förbund med Gud. Förbund ingår i var och en av frälsningens och upphöjelsens förrättningar som denna återställda kyrka administrerar. Dopets förrättning och dess tillhörande förbund utgör kraven för att få inträda i det celestiala riket. Templets förrättningar och tillhörande förbund utgör kraven för att få upphöjelse i det celestiala riket, vilket är evigt liv, ”den största av alla Guds gåvor”.19 Detta är vad Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga fokuserar på.
Jag vittnar om Jesus Kristus, som är denna kyrkas överhuvud, och nedkallar hans välsignelser på alla som söker hålla sina heliga förbund. I Jesu Kristi namn, amen.