Lub Tuam Rooj Sab Laj
Cov Viv Ncaus hauv Xi-oos
Kaum Hli Ntuj xyoo 2020 lub Tuam Rooj Sab Laj


Cov Viv Ncaus hauv Xi-oos

Nej yuav pab muab Ixayees sau los ua ke thiab tsim ib co neeg Xi-oos uas yuav nyob kaj siab lug.

Kuv cov muam, kuv zoo siab kawg uas kuv muaj cib fim hais lus rau nej thaum lub sij hawm no. Txhua hnub, peb haj yam txog lub sij hawm thaum tus Cawm Seej Yexus Khetos yuav rov qab los rau hauv lub ntiaj teb dua. Peb paub me ntsis txog tej xwm txheej phem uas yuav muaj ua ntej Nws los, tiam sis peb xyiv fab heev thiab tso siab tias yuav muaj raws li Nws tej lus cog tseg ua ntej Nws rov los.

Vim nej yog Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej cov ntxhais, thiab yog cov ntxhais ntawm tus Tswv Yexus Khetos nyob hauv Nws lub nceeg vaj 1 nej yuav ua ib txoj hauj lwm tseem ceeb thaum yav tom ntej. Peb paub tias tus Cawm Seej yuav los rau ib co neeg uas tau sib sau ua ke thiab tau npaj ua neej raws li cov neeg hauv lub nroog Enauj. Cov neeg nyob ntawd tau koom ib txoj kev ntseeg Yexus Khetos thiab yog ib co neeg dawb huv heev tus Tswv thiaj li tau coj lawv mus saum ntuj ceeb tsheej.

Nov yog tus Tswv tej lus piav txog tej yam uas yuav muaj los rau Enauj cov neeg thiab yuav muaj li cas nyob hauv lub caij nyoog kawg uas muaj txhij txhua no:

“Thiab yuav muaj ib hnub thaum lub ntiaj teb yuav tau so; tiam sis ua ntej hnub ntawd lub ntuj yuav tsaus, thiab ib daim ntaub thaiv uas tsaus ntuj yuav npog lub ntiaj teb; thiab lub ntuj yuav co, thiab lub ntiaj teb thiab; thiab noob neej yuav raug tej kev txom nyem heev, tiam sis kuv yuav tshwj kuv cov neeg tseg cia;

“Thiab kuv yuav xa kev ncaj ncees saum ntuj ceeb tsheej los; thiab kuv yuav xa kev tseeb tawm hauv lub ntiaj teb mus, mus ua tim khawv txog kuv Tib Leeg Tub; nws txoj kev sawv rov los; muaj tseeb tiag, thiab txhua tus txoj kev sawv rov los; thiab kuv yuav ua kom kev ncaj ncees thiab kev tseeb mus thoob plaws lub ntiaj teb ib yam li dej nyab, mus sau nthwv kuv cov neeg uas tau xaiv tseg lawm tim plaub ceg kaum ntuj, los mus rau ib qho chaw uas kuv yuav npaj, uas yog ib lub Nroog Dawb Huv, kom kuv cov neeg yuav sia lawv tej siv, thiab yuav tos ntsoov rau lub sij hawm kuv los; vim yuav muaj kuv lub tuam tsev, thiab yuav hu lub nroog ntawd ua Xi-oos, uas yog lub nroog Yeluxalees Tshiab.

“Thiab tus Tswv hais rau Enauj tias: Thaum ntawd ces koj thiab tag nrho koj lub nroog yuav ntsib lawv nyob ntawd, ces peb yuav txais lawv los rau hauv peb xub ntiag, thiab lawv yuav pom peb; thiab peb yuav pheeb rau lawv caj dab thiab lawv yuav pheeb rau peb caj dab, thiab peb yuav sib nwj;

“Thiab kuv qhov chaw nyob yuav nyob ntawd, thiab lub nroog dawb huv ntawd yog Xi-oos, uas yuav tawm los ntawm tag nrho tej uas kuv tau tsim; thiab lub ntiaj teb yuav tau so ntev li ib txhiab xyoos.” 2

Nej cov viv ncaus, cov ntxhais, cov ntxhais xeeb ntxwv, thiab cov poj niam uas nej tau tu yuav yog lub ntsiab ntawm cov neeg uas yuav koom nrog tus Cawm Seej. Nej yuav pab muab Ixayees sau los ua ke thiab tsim ib co neeg Xi-oos uas yuav nyob kaj siab lug nyob hauv lub nroog Yeluxalees tshiab.

Dhau los ntawm cov yaj saub, tus Tswv tau cog lus rau nej. Thaum nyuam qhuav pib lub Koom Haum Niam Tsev, tus Yaj Saub Joseph Smith tau hais rau cov poj niam tias, “Yog tias nej ua neej raws li nej tej cai, yuav txwv tsis tau cov tim tswv los ua nej tus khub. 3

Nej yeej muaj peev xwm ua li ntawd, thiab tus Tswv npaj nej ua li ntawd.

Thawj Tswj Hwm Gordon B. Hinckley hais tias:

“Nej cov poj niam … nej tsis yog cov thib ob hauv peb Leej Txiv txoj hau kev kom Nws cov me nyuam muaj kev zoo siab thiab tau zoo. Nej yeej yog ib feem tseem ceeb kawg nkaus ntawm txoj hau kev ntawd.

“Yog tsis muaj nej ces ua tsis tau txoj hau kev no. Yog tsis muaj nej ces tag nrho txoj kev no yuav nres. …

“Nej txhua tus yog Vajtswv ib tug ntxhais, uas muaj ntiag tug saum ntuj los ua nej vaj txiaj ntsim.” 4

Peb tus yaj saub tam sim no, Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson, tau hais li no txog txoj hauj lwm uas nej muaj kom npaj rau tus Cawm Seej txoj kev los:

“Cov poj niam uas yog cov niam tsev, pog, niam tais; cov viv ncaus thiab cov phauj; cov xib hwb thiab cov thawj coj, thiab qhov tseem ceeb cov uas coj yam ntxwv thiab tiv thaiv kev ntseeg mas cov poj niam zoo li no muaj hwj huam npaum li cas los peb yeej tsis muaj peev xwm ntsuas tau, tsis yog rau lawv tsev neeg xwb, tiam sis rau tus Tswv lub Koom Txoos thiab.

“Qhov no muaj tseeb nyob hauv txhua lub caij nyoog ntawm txoj moo zoo txij thaum Adas thiab Evas nyob los. Tiam sis cov poj niam ntawm lub caij nyoog no yeej tsis zoo ib yam li cov poj niam ntawm lwm lub caij nyoog vim lub caij nyoog no yeej txawv ntawm txhua lub caij nyoog dhau los. Qhov no ua rau peb muaj cib fim zoo kawg thiab kev lav ris.” 5

Lub caij nyoog no yeej txawv tshaj vim tias tus Tswv yuav coj peb mus kom npaj siab ib yam li lub Nroog Enauj. Dhau los ntawm Nws cov thwj tim thiab cov yaj saub Nws tau piav tias yuav tsum ua li cas kom hloov los ua ib co neeg Xi-oos.

Txwj Laug Bruce R. McConkie qhia hais tias:

“[Enauj] caij nyoog yog ib lub caij nyoog uas muaj kev phem kev qias, kev tsaus ntuj thiab kev ntxeev siab, kev tsov kev rog thiab kev puas tsuaj puas ntsoog, ib lub caij nyoog uas muaj ua ntej yuav siv cov dej ntxuav lub ntiaj teb kom huv.

“Tiam sis Enauj rau siab ntseeg. Nws ‘tau pom tus Tswv,’ thiab nrog nws tham ‘tim ntsej tim muag’ ib yam li ib tug neeg nrog lwm tus tham. (Mauxes 7:4.) Tus Tswv tau txib nws mus qhia kom neeg ntiaj teb hloov siab lees txim, thiab txib nws ‘muab neeg ua kev cai raus dej los ntawm Leej Txiv, thiab ntawm Leej Tub, uas muaj txoj kev tshav ntuj thiab kev tseeb nplua mias, thiab ntawm tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv lub npe, uas ua pov thawj txog Leej Txiv thiab Leej Tub.’’ (Mauxes 7:11.) Enauj tau ua kev khi lus thiab tsa ib pawg ntseeg uas ntseeg tiag, txhua tus tau los ua neeg rau siab ntseeg heev ‘tus Tswv los thiab nyob nrog nws cov neeg, thiab lawv nyob raws li kev ncaj ncees,’ thiab tau koom hmoov saum ntuj. ‘Thiab tus Tswv muab nws cov neeg hu ua Xi-oos, vim lawv koom ib siab thiab ib ntsws, thiab nyob raws li kev ncaj ncees; thiab tsis muaj cov pluag nyob hauv lawv.’ (Mauxes 7:18.) …

“Tom qab tus Tswv hu nws cov neeg Xi-oos, cov vaj lug kub hais tias Enauj ‘nws tsa ib lub nroog uas hu ua lub Nroog Dawb Huv, uas yog Xi-oos;’ hais tias ‘tus Tswv coj Xi-oos mus saum ntuj ceeb tsheej lawm’ es nyob ntawd ‘Vajtswv tau txais Xi-oos mus nyob ntawm nws tus kheej xub ntiag lawm; thiab txij ntawd mus txawm muaj lus hais tawm tias, Xi-oos Khiav Mus Lawm.’ (Mauxes 7:19, 21, 69.) …

“Xi-oos no uas tus Tswv coj mus saum ntuj ceeb tsheej yuav rov qab los … thaum tus Tswv coj Xi-oos rov qab los, thiab cov neeg ntawd yuav koom nrog lub nroog Yeluxalees tshiab, uas yuav raug txhim tsa thaum ntawd. 6

Yog tias yav tas los yog qhov ua ntej, thaum tus Cawm Seej rov los, cov ntxhais uas rau siab ua raws li lawv tej kev khi lus rau Vajtswv ces yuav coob tshaj ib nrab ntawm cov uas npaj tos txais nws thaum Nws tuaj. Tiam sis txawm yog muaj coob npaum li cas los, qhov uas nej pab tib neeg koom siab koom ntsws nrog cov neeg uas npaj siab rau Xi-oos ntshe yuav coob tshaj ib nrab xwb.

Kuv yuav qhia vim li cas kuv xav li no. Phau Ntawv Maumoos hais ib zaj txog ib co neeg Xi-oos. Nej nco ntsoov tias tom qab tus Cawm Seej tau qhia, hlub thiab foom koob hmoov rau lawv hais tias “tsis muaj kev sib cav sib ceg nyob hauv thaj av, vim yog Vajtswv txoj kev hlub uas nyob hauv cov neeg lub siab.” 7

Kuv lub neej tau qhia kuv tias Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej cov ntxhais muaj ib lub txiaj ntsim kom pab neeg tsis txhob sib cav sib ceg thiab txhawb nqa kev ncaj ncees vim lawv muaj Vajtswv txoj kev hlub thiab lawv pab lwm tus ua rau cov neeg ntawd muaj Vajtswv txoj kev hlub thiab.

Kuv pom li no thaum kuv yog ib tug tub hluas hauv peb ceg ntseeg uas sib ntsib hauv kuv lub tsev. Kuv tus tij laug thiab kuv wb yog ob tug uas tuav lub Pov Thawj Hwj Aloos xwb, kuv txiv yog tib tug uas tuav lub Pov Thawj Hwj Mekhixedes. Ceg ntseeg lub Koom Haum Niam Tsev tus thawj tswj hwm yog ib tug neeg hloov siab los ntseeg uas nws tus txiv tsis zoo siab vim nws ua hauj lwm rau lub Koom Txoos. Cov mej zeej yog cov poj niam laus uas tsis muaj ib tug uas tuav lub pov thawj hwj hauv lawv lub tsev. Kuv tau saib kuv niam thiab cov poj niam ntawd sib hlub, ib leeg txhawb nqa thiab saib xyuas ib leeg tsis tu tsis tseg. Kuv paub tias tus Tswv cia kuv pom Xi-oos thaum lub sij hawm ntxov ntawd.

Kuv txoj kev kawm tias cov poj niam rau siab ntseeg muaj hwj huam npaum li cas yog nyob hauv ib ceg ntseeg hauv Albuquerque, lub xeev New Mexico. Kuv tau pom ceg ntseeg tus thawj tswj hwm tus poj niam, koog chaw tus thawj tswj hwm tus poj niam, thiab lub Koom Haum Niam Tsev tus thawj tswj hwm hlub txhua tus uas tuaj thiab cov hloov siab los ntseeg tshiab. Hnub Sunday uas kuv tau tawm Albuquerque mus, tom qab uas kuv tau pom cov muam no lub hwj huam, twb tau tsa thawj ceg txheem ntseeg nyob ntawd. Tam sim no tus Tswv tau tsa ib lub tuam tsev nyob ntawd.

Ces kuv tau tsiv tsev mus rau Boston, nyob ntawd kuv tau ua hauj lwm hauv koog chaw pawg thawj tswj hwm uas saib xyuas tej ceg ntseeg me me nyob hauv ob lub xeev. Cov poj niam uas sib hlub thiab zam txim rau lwm tus tau pab tib neeg ua siab mos siab muag kho lawv tej kev sib cav sib ceg. Hnub Sunday thaum kuv tawm Boston mus, ib tug hauv Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm tau txhim tsa thawj ceg txheem ntseeg hauv Massachusetts. Tam sim no muaj ib lub tuam tsev nyob ntawd, nyob ze qhov chaw uas koog chaw tus thawj tswj hwm nyob. Nws yog ib tug uas rov qab muab siab rau ntseeg lub Koom Txoos thiab tom qab ntawd yog ceg txheem ntseeg tus thawj tswj hwm thiab qhov chaw tshaj tawm txoj moo zoo tus thawj tswj hwm, uas muaj ib tug poj niam rau siab ntseeg uas tau pab nws.

Cov muam, nej yog Vajtswv cov ntxhais uas muaj tej txiaj ntsim tshwj xeeb. Nej muaj peev xwm tu lwm tus sab ntsuj plig thiab txhawb nqa lawv kom muaj kev hlub thiab kev dawb huv ntxiv uas yuav pab lwav tsim nyog nyob ua ke hauv zej tsoom Xi-oos. Tsis yog ib qho yuam kev uas lub Koom Haum Niam Tsev, lub Koom Txoos thawj lub koom haum rau Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej cov ntxhais, muaj lub ntsiab uas hais tias “Txoj Kev Hlub Yeej Tsis Plam Ib Zaug Li.”

Kev siab hlub yog txoj kev hlub dawb paug ntawm Khetos. Thiab yog kev ntseeg Nws thiab Nws txoj Kev Theej Txhoj uas yuav ua rau nej tsim nyog, nrog rau cov uas nej hlub thiab pab, txais lub txiaj ntsim zoo tshaj plaws uas yog kev sib raug zoo hauv lub nroog Xi-oos. Nyob ntawd nej yuav ua cov viv ncaus hauv Xi-oos, thiab tus Tswv yuav hlub nej thiab cov uas nej tau pab.

Kuv ua tim khawv tias nej yog cov pej xeem hauv tus Tswv lub nceeg vaj hauv lub ntiaj teb. Nej yog cov ntxhais ntawm Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej, tus uas tau txib nej los rau hauv lub ntiaj teb siv tej txiaj ntsim uas nej cog lus tias nej yuav siv kom pab lwm tus. Kuv cog lus rau nej tias tus Tswv yuav coj nej mus, los ntawm tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv/ Nws yuav mus ua nej ntej thaum nej pab Nws npaj Nws cov neeg los ua Nws cov neeg Xi-oos. Kuv ua tim khawv li no los ntawm Yexus Khetos lub npe dawb ceev, amees.

Lus Cim

  1. Saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 25:1.

  2. Mauxes 7:61–64; ntxiv qhov uas ntawv qaij.

  3. Teachings of Presidents of the Church: Joseph Smith (2007), 454; ntxiv qhov uas ntawv qaij.

  4. Gordon B. Hinckley, “Women of the Church,” Ensign, Kaum Ib Hlis Ntuj 1996, 67.

  5. Russell M. Nelson, “Kev Thov rau Kuv cov Muam,” Liahona, Kaum Ib Hlis Ntuj 2015, 95–96; ntxiv qhov uas ntawv qaij.

  6. Bruce R. McConkie, “Building Zion,” Tambuli, Cuaj Hlis Ntuj 1977, 13; ntxiv qhov uas ntawv qaij.

  7. 4 Nifais 1:15.