En god grund för den kommande tidsåldern
Må vi under kommande år låta de förbättringar som gjorts i Salt Lake-templet beröra och inspirera oss.
Salt Lake-templets historia
Följ med tillbaka till en varm eftermiddag den 24 juli 1847, vid två-tiden. Efter en strapatsrik 111 dagar lång resa med 148 medlemmar i kyrkan som utgjorde det första kompaniet att färdas västerut gick Brigham Young, då president för de tolv apostlarnas kvorum och sjuk och svag av fläcktyfus, ner i Saltsjödalen.
Två dagar senare, medan Brigham Young fortfarande hämtade sig från sjukdomen, ledde han flera medlemmar i de tolv apostlarnas kvorum och andra på en utforskningsexpedition. William Clayton skrev: ”Lite mer än en kilometer norr om lägret kom vi fram till en vacker slätt som var plan och lutade behagligt åt väster.”1
När Brigham Young undersökte platsen tillsammans med gruppen stannade han plötsligt, slog ner käppen i marken och utropade: ”Här ska vår Guds tempel stå!” En av de medföljande var äldste Wilford Woodruff, som sa att detta uttalande ”genomborrade [honom] som en blixt”, och han körde ner en gren i marken för att markera platsen där president Young slog i käppen. Man utvalde 16 hektar för templet och beslöt att staden skulle läggas ut ”i riktningen norr till söder och öster till väster” med templet i mitten.2
Under generalkonferensen i april 1851 röstade kyrkans medlemmar enhälligt för att bygga ett tempel ”åt Herrens namn”3. Två år senare, den 14 februari 1853, invigdes platsen av Heber C. Kimball i en ceremoni för allmänheten där flera tusen heliga närvarade, och första spadtaget togs för grunden till Salt Lake-templet. Några månader senare, den 6 april, lades de massiva hörnstenarna till templet, och de invigdes med avancerade ceremonier som innefattade en fanvakt, orkestrar och en parad som leddes av kyrkans ledare och gick från det gamla tabernaklet till tempelplatsen, där tal och böner gavs vid var och en av de fyra stenarna.4
Vid första spadtagsceremonin mindes president Young att han hade sett en syn när de undersökte dalen, och sa: ”Jag visste [då] lika väl som jag vet i dag att detta var den mark på vilken vi skulle uppresa ett tempel – jag såg det framför mig.”5
Tio år senare gav Brigham Young följande profetiska insikt vid generalkonferensen i oktober 1863: ”Jag vill se [detta] tempel byggt på ett sådant sätt att det står under hela tusenårsriket. Detta är inte det enda tempel vi ska bygga. Hundratals tempel ska byggas och invigas åt Herren. Detta tempel ska bli känt som det första templet som de sista dagars heliga byggde i bergen. … Jag vill att templet … ska stå som ett stolt monument över tron, ihärdigheten och fliten hos Guds heliga bland bergen.”6
När jag ser tillbaka på denna korta historia känner jag vördnad för Brigham Youngs siarskap – för det första, att han såg till att Salt Lake-templet, så långt som möjligt och med de byggnadstekniker som var tillgängliga då och där, byggdes så att det skulle stå genom tusenårsriket och, för det andra, att han profeterade om tillväxten av tempel över hela världen tills de kunde räknas i hundratal.
Renovering av Salt Lake-templet
Liksom Brigham Young ser vår profet i dag till Salt Lake-templet och alla andra tempel med stor omsorg. Genom alla år har första presidentskapet då och då rådgjort med presiderande biskopsrådet för att tillse att Salt Lake-templets grund är solid. När jag tjänade i presiderande biskopsrådet genomförde vi på första presidentskapets begäran en genomgång av hela Salt Lake-templet, inklusive en bedömning av den senaste utvecklingen inom konstruktion för jordbävningssäkerhet.
Här kommer delar av rapporten vi därefter skickade till första presidentskapet: ”När Salt Lake-templet ritades och byggdes användes de bästa ingenjörer, hantverkare, byggmaterial, inredning och andra resurser som då fanns tillgängliga. Sedan templet invigdes 1893 har det stått stadigt och varit en ledfyr av tro [och] hopp och ett ljus för folket. Stora ansträngningar har gjorts för att driva, rengöra och vidmakthålla templet i gott skick. Granitfasaden och de inre golvbjälkarna och stödreglarna är i gott skick. Nya studier visar att den plats Brigham Young valde för templet har mycket god jord och utmärkta kompressionsegenskaper.”7
Rapportens slutsats var att normala reparationer och förbättringar behövdes för att förnya och uppdatera templet, inklusive området runt templet, föråldrade el- och VVS-system och dopavdelningen. Men vi rekommenderade också att man gjorde en genomgående jordbävningssäkring från tempelgrunden och uppåt.
Tempelgrunden
Som ni kanske minns var president Brigham Young själv mycket involverad i detaljkonstruktionen av den ursprungliga tempelgrunden, som har tjänat templet väl sedan det stod klart för 127 år sedan. Det nyligen föreslagna uppgraderingspaketet för templets jordbävningssäkerhet skulle använda tekniken seismisk isolering, vilken inte ens fanns i fantasin då det byggdes. Den anses vara den senaste, mest aktuella ingenjörstekniken för skydd mot jordbävningar.
Den här tekniken som nyligen utvecklats börjar i templets grund och ger robust skydd mot jordbävningsskador. Den stärker templet så att det kan stå stadigt trots att det i marken och omgivningen pågår seismisk aktivitet.
Den tempelrenovering där den här tekniken skulle användas kungjordes av första presidentskapet förra året. Under presiderande biskopsrådets ledning började bygget för några månader sedan, i januari 2020. Det beräknas vara klart om ungefär fyra år.
Säkra din personliga grund
När jag tänker på de nästkommande fyra åren i detta vackra, ädla, upphöjda och vördnadsbjudande tempels liv ser jag det som en tid av förnyelse snarare än stängning! På samma sätt kan vi fråga oss: ”Hur kan den här omfattande förnyelsen av Salt Lake-templet inspirera oss att genomgå en egen andlig förnyelse, rekonstruktion, pånyttfödelse, revitalisering eller restaurering?”
En introspektiv titt kan visa att vi och våra familjer också skulle gagnas av behövligt underhåll och renoveringsarbete, ja, till och med av att jordbävningssäkras! Vi kan börja processen genom att fråga:
”Hur ser min grund ut?
Av vad består de tjocka väggar och stabila, starka hörnstenar som utgör min grund, på vilken mitt vittnesbörd vilar?
Vilka är de grundläggande delarna i min andliga och känslomässiga karaktär som gör mig och min familj ståndaktiga och orubbliga, så att vi kan stå emot de skakande och tumultartade seismiska händelser som säkert sker i våra liv?”
Sådana händelser är i likhet med jordbävningar ofta svåra att förutse och har olika intensitet – vi brottas med frågor eller tvivel, vi möter lidande eller motgångar, vi försöker hantera känslor som sårats av kyrkans ledare, medlemmar, lära eller riktlinjer. Det bästa försvaret mot detta ligger i vår andliga grund.
Vilka kan de andliga hörnstenarna i våra egna och våra familjers liv vara? De kan vara de enkla och dyrbara principerna för att leva enligt evangeliet – familjebön, skriftstudier inklusive studier i Mormons bok, tempelbesök och evangelielärande genom Kom och följ mig samt hemafton. Andra resurser som stärker vår andliga grund kan vara Trosartiklarna, tillkännagivandet om familjen och ”Den levande Kristus”.
För mig tjänar principerna som inkluderas i de frågor som ställs då vi får en tempelrekommendation som en stark bas för en andlig grund – särskilt de fyra första frågorna. Jag ser dem som andliga hörnstenar.
Vi är naturligtvis bekanta med dessa frågor, eftersom president Russell M. Nelson läste upp dem för oss under förra generalkonferensen.
-
Tror du på och har du ett vittnesbörd om Gud den evige Fadern, hans Son Jesus Kristus och den Helige Anden?
BildGudomen -
Har du ett vittnesbörd om Jesu Kristi försoning och om hans mission som din Frälsare och Återlösare?
BildJesu Kristi försoning -
Har du ett vittnesbörd om återställelsen av Jesu Kristi evangelium?
BildÅterställelsen -
Stöder du presidenten för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga som profeten, siaren och uppenbararen, och som den enda person på jorden som har myndighet att använda alla prästadömets nycklar?8
BildProfeter
Förstår ni hur ni kan se dessa frågor som viktiga delar av er personliga grund som hjälper er att bygga och förstärka den? Paulus undervisade efesierna om en kyrka som var uppbyggd ”på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv. I honom fogas hela byggnaden samman och växer upp till ett heligt tempel i Herren.”9
Ett av de största glädjeämnena i mitt liv är att bli bekant med och inspirerad av kyrkans medlemmar världen över som är levande exempel i fråga om tro på Jesus Kristus och hans evangelium. De har en stark personlig grund som gör att de klarar av seismisk aktivitet med hjälp av stadig insikt, trots sorg och smärta.
För att visa detta på ett mer personligt plan: Jag talade nyligen vid begravningen för en vacker, livlig ung hustru och mor (som även var vår vän). Hon var en tuff fotbollsspelare i division ett när hon träffade och gifte sig med sin man, som läste till tandläkare. De välsignades med en vacker, brådmogen dotter. Hon kämpade modigt mot olika sorters cancer under sex svåra år. Trots den ständigt närvarande känslomässiga och fysiska plåga hon upplevde litade hon på sin himmelske Fader och citerades ofta brett av sina följare på sociala medier för sitt berömda uttryck: ”Gud finns i detaljerna.”
I ett av sina inlägg på sociala medier skrev hon att någon hade frågat: ”Hur kan du fortfarande ha tro med all sorg omkring dig?” Hon svarade bestämt med dessa ord: ”Eftersom tro är det som tar mig genom de mörka tiderna. Att ha tro innebär inte att inget ont ska hända. Genom min tro kan jag lita på att ljuset kommer tillbaka. Och det ljuset blir ännu starkare därför att jag har vandrat genom mörkret. Trots allt mörker jag har sett under åren har jag ändå sett mycket mer ljus. Jag har sett underverk. Jag har känt änglar. Jag har vetat att min himmelske Fader har burit mig. Jag hade inte upplevt något av det om livet hade varit lätt. Framtiden i det här livet må vara okänd, men inte min tro. Om jag väljer att inte ha tro väljer jag att bara vandra i mörker. För utan tro finns bara mörker kvar.”10
Hennes orubbliga vittnesbörd om tro på Herren Jesus Kristus – i hennes ord och i hennes handlingar – inspirerade andra. Trots att hennes kropp var svag lyfte hon andra så att de blev starkare.
Jag tänker på otaliga andra medlemmar i kyrkan, krigare som denna syster, som varje dag vandrar i tro och strävar efter att vara sanna och oförfärade lärjungar till Frälsaren Jesus Kristus. De lär av Kristus. De predikar om Kristus. De strävar att efterlikna honom. Oavsett om de under sina liv möter stadig eller skakig mark vet de att deras andliga grund är stark och orubblig.
Dessa är de hängivna själar som förstår den djupa meningen i psalmtexten ”en grundval blev lagd, innan jorden var till” och ”dig Herren bevarar”11. Jag är omåttligt tacksam över att vandra bland dem som har förberett en andlig grund värdig namnet heliga och som är starka och stadiga nog att kunna tåla livets tumult.
Jag tror inte vi kan överskatta vikten av en sådan fast grund i våra liv. Även våra primärbarn lär sig det när de sjunger om den här sanningen:
Den vise på klippan byggde sitt hus,
och regnet öste ned. …
Fast regnet kommer huset står kvar.
Det motstår regn och storm.12
Skrifterna förstärker denna grundläggande lära. Frälsaren lärde folket i Amerika:
”Och om ni alltid gör detta är ni välsignade, eftersom ni är byggda på min klippa.
Men de bland er som gör mer eller mindre än detta är inte byggda på min klippa utan är byggda på en grund av sand. Och när regnet faller och översvämningarna kommer och vindarna blåser och störtar sig mot dem faller de.”13
Kyrkans ledare hoppas innerligt att den omfattande renoveringen av Salt Lake-templet bidrar till att uppfylla Brigham Youngs profetiska önskan att se templet ”byggt på ett sådant sätt att det står under hela tusenårsriket”. Må vi under kommande år låta de förbättringar som gjorts i Salt Lake-templet beröra och inspirera oss, enskilt och även som familjer, så att vi också – metaforiskt sett – kan ”byggas på ett sådant sätt att vi står under hela tusenårsriket”.
Det gör vi när vi uppfyller aposteln Paulus uppmaning att ”[samla] … åt [oss] en skatt som är en god grund för den kommande tidsåldern, så att [vi] vinner det verkliga livet”14. Det är min innerliga bön att vår andliga grundval må vara säker och stadig, att vårt vittnesbörd om Jesu Kristi försoning och om hans roll som vår Frälsare och Återlösare blir vår egen hörnsten. Jag vittnar om honom i hans namn, Jesus Kristus, amen.