Julens sanna glädje
President Thomas S. Monson
Mina älskade bröder och systrar, det är en glädje att vara med er i kväll när vi, med ord och sång, firar födelsen av vår Frälsare och Återlösare – ja, Jesus Kristus, Herren.
Julen är en underbar högtid på året. Det är också en hektisk tid för de flesta av oss. Jag hoppas och ber att vi inte blir så fångna av julens brådska att vi inriktar oss på fel saker och går miste om den enkla glädjen i att minnas födelsen av Betlehems Helige.
Vi finner inte julens sanna glädje om vi skyndar och jäktar för att få mer gjort. Vi finner den sanna glädjen när vi tänker på Frälsaren under julen.
Han föddes i ett stall och lades i en krubba. Han kom från himlen för att leva på jorden som dödlig människa och för att grundlägga Guds rike. Hans härliga evangelium omformade världens tänkande. Han levde för oss och han dog för oss. Vad kan vi ge honom tillbaka?
Jag älskar orden som skrevs av den engelska poeten Christina Rossetti:
Vad kan jag ge honom,
jag som inget har?
Vore jag en herde
ett lamm jag då frambar.
Om jag var en vis man
min del jag gjorde då.
Men vad kan jag ge?
Mitt hjärta han ska få.1
Vårt julfirande borde vara en återspegling av den kärlek och osjälviskhet som Frälsaren undervisade om. Att ge, inte få, skapar julstämning i dess fulla bemärkelse. Vi känner oss vänligare stämda mot varandra. Vi räcker ut handen i kärlek för att hjälpa mindre lyckligt lottade. Våra hjärtan veknar. Vi förlåter ovänner, minns våra vänner och lyder Gud. Julens anda upplyser själens perspektivfönster och vi ser ut över världens jäkt och stress och blir mer intresserade av människor än av saker. För att fånga den verkliga betydelsen av ”julens anda” behöver vi bara tänka på dess innebörd, så får vi del av ”Kristi anda”.
President David O. McKay sade: ”Sann glädje får man bara genom att glädja andra – den praktiska tillämpningen av Frälsarens lära att den som mister sitt liv ska finna det. Kort sagt, julens anda är Kristi anda, som får våra hjärtan att lysa av broderlig kärlek och vänskap och manar oss till vänskapligt tjänande.
Det är andan i Jesu Kristi evangelium som, om vi följer det, för med sig ’frid på jorden’, för evangelium betyder glädjebudskap till alla människor.”2
Må vi ge som Frälsaren gav. Att ge av sig själv är en helig gåva. Vi ger till minne av allt det som Frälsaren gav. Må vi också ge gåvor som har evigt värde förutom de gåvor som så småningom går sönder eller glöms bort. Så mycket bättre världen skulle vara om vi alla gav gåvor av förståelse och medlidande, av tjänande och vänskap, av godhet och mildhet.
När julhelgen sveper in oss i all sin härlighet, må vi då liksom de vise männen söka en klart skinande stjärna som leder oss när vi firar Frälsarens födelse. Må vi alla färdas till Betlehem i anden och ta med oss ett milt och omtänksamt hjärta som gåva till Frälsaren.
Mina bröder och systrar, må vi alla ha en glädjerik jul. Det är mitt hopp och min bön i vår Frälsares, Jesu Kristi heliga namn, amen.