Ordspråksboken

Ordspråksboken kallas på hebreiska Mishleí(”ordspråk” eller ”liknelser”). Huvudförfattaren är kung Salomo, som regerade ca 970–930 f Kr och var vida berömd för sin vishet (1 Kung 3–4, 10, Pred 1:16f). Han författade totalt 3000 ordspråk (1 Kung 4:32), varav ett urval om 375 st utgör huvuddelen av Ordspråksboken (10–22:16).

Till detta har fler ordspråk fogats: dels två anonyma samlingar av ”de vise” (22:17f, 24:23f), dels fler salomoniska ordspråk (25–29) samlade av kung Hiskias män (715–686 f Kr), och dels två sista kapitel av Agur (30) och kung Lemuel och hans mor (31). De inledande vishetskapitlen (1–9) är skrivna antingen av Salomo eller av den som till slut sammanställde boken.

Ordspråken ger riktlinjer för ett gott liv, särskilt för den som är ung. De beskriver hur människolivet fungerar, inte alltid hur det borde fungera. Skildringen av Visheten (särskilt kap 8–9) blickar framåt mot Nya testamentets uppenbarelse av Kristus som Guds vishet (se not till 8:22).