Allmänna anvisningar

Ur Handbok 2, kapitel 20

män som välsignar en man

I det här kapitlet ges anvisningar för utförande av prästadömets förrättningar och välsignelser. Stavspresidenter, biskopar och kamrerer ska också se de riktlinjer och tillvägagångssätt som beskrivs i Handbok 1, kapitel 16 och handbok 2, kapitel 20.

En förrättning är en helig handling, till exempel dopet, som utförs med prästadömets myndighet. Förrättningarna dop, konfirmation, ordination till melkisedekska prästadömet (för män), tempelbegåvningen och tempelbesegling krävs för upphöjelse för alla ansvariga personer. De kallas de frälsande förrättningarna. I varje frälsande förrättning sluter mottagaren förbund med Gud.

Utförandet av en frälsande förrättning kräver bemyndigande av en prästadömsledare som innehar vederbörliga nycklar eller som verkar under ledning av en person som innehar dessa nycklar. Ett sådant bemyndigande krävs också för att namnge och välsigna ett barn, inviga en grav, ge en patriarkalisk välsignelse och förbereda, välsigna och dela ut sakramentet. Bärare av melkisedekska prästadömet kan inviga olja, smörja och välsigna sjuka, ge en fars välsignelser och ge andra välsignelser till tröst och ledning utan att först inhämta godkännande från en prästadömsledare.

Bröder som utför förrättningar och välsignelser ska förbereda sig genom att leva värdigt och söka den Helige Andens vägledning. De ska utföra varje förrättning på ett värdigt sätt och se till att den uppfyller följande krav:

1. Den ska utföras i Jesu Kristi namn.

2. Den ska utföras med prästadömets myndighet.

3. Den ska utföras på föreskrivet sätt, till exempel med användande av vissa ord eller invigd olja.

4. Den ska ha bemyndigats av den presiderande ämbetsman som innehar vederbörliga nycklar (vanligtvis biskopen eller stavspresidenten), om detta krävs enligt anvisningarna i det här kapitlet.

En prästadömsledare som har tillsyn över en förrättning eller välsignelse ser till att den som utför den har nödvändig prästadömsmyndighet, är värdig och känner till och följer föreskrivna tillvägagångssätt. Ledaren försöker också göra förrättningen eller välsignelsen till en vördnadsfull och andlig upplevelse.

När förrättningar eller välsignelser utförs vid ett sakramentsmöte ser biskopen till att de utförs på rätt sätt. För att undvika att genera en prästadömsbärare ska biskopen tyst rätta till fel endast då väsentliga delar av en förrättning eller välsignelse är felaktiga.

Den som ger prästadömsvälsignelser uttalar en välsignelse (”jag [eller vi] välsignar dig med …”) snarare än att uttala en bön (”Himmelske Fader, välsigna den här personen med …”).

Deltagande i förrättningar och välsignelser

Endast bröder som bär erforderligt prästadöme och är värdiga får utföra en förrättning eller välsignelse eller stå i ringen. De som deltar är vanligtvis begränsade till några få, prästadömsledare inbegripna, nära släktingar och nära vänner, till exempel stödbröder. Ett stort antal släktingar, vänner eller ledare ska inte inbjudas att delta i en förrättning eller välsignelse. När alltför många deltar kan det bli opraktiskt och försvaga andan i förrättningen. De som utför en förrättning och de som presiderar är de enda som krävs. Andra stödjer språkröret.

När flera bröder deltar i en förrättning eller välsignelse, lägger var och en höger hand varsamt på personens huvud (eller under ett spädbarn som välsignas) och vänster hand på axeln på den broder som står till vänster.

Även om bara ett begränsat antal bröder står i ringen när en person tar emot en förrättning eller välsignelse inbjuds vanligtvis personer i familjen att delta.

Värdiga bröder som bär erforderligt prästadöme uppmuntras av ledarna att utföra eller delta i förrättningar och välsignelser för medlemmar i sin familj.

Värdighet att delta i en förrättning eller välsignelse

Endast en bärare av melkisedekska prästadömet som är värdig att inneha en tempelrekommendation kan agera språkrör och konfirmera någon till medlem i kyrkan, förläna melkisedekska prästadömet, ordinera en person till ett ämbete i det prästadömet eller avskilja en person till ett ämbete i kyrkan.

I enlighet med Andens vägledning och anvisningarna i nästa avsnitt kan biskopar och stavspresidenter låta prästadömsbärare som inte är helt tempelvärdiga utföra eller delta i vissa förrättningar och välsignelser. Men presiderande ämbetsmän bör inte tillåta sådant deltagande om en prästadömsbärare har begått allvarliga synder som är ouppklarade.

En biskop kan låta en far som bär melkisedekska prästadömet namnge och välsigna sina barn även om fadern inte är helt värdig att inneha en tempelrekommendation. Likaså kan en biskop tillåta en far som är präst eller bärare av melkisedekska prästadömet att döpa sina barn eller ordinera sina söner till ämbeten inom aronska prästadömet. En bärare av melkisedekska prästadömet kan under liknande omständigheter tillåtas stå i ringen när hans barn konfirmeras, när hans söner förlänas melkisedekska prästadömet eller när hans hustru eller barn avskiljs. Men han får inte agera språkrör.

Utförande av förrättning eller välsignelse i en annan församling

För att en prästadömsbärare som är utanför sin egen församling ska få agera språkrör då man namnger och välsignar ett barn, döper eller konfirmerar någon, ordinerar någon till ett prästadömsämbete eller inviger en grav, måste han visa den presiderande ämbetsmannen en gällande tempelrekommendation eller blanketten ”Rekommendation att utföra en förrättning” som är undertecknad av en medlem i hans biskopsråd.

Utförande av förrättningar av och för personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för utförande av förrättningar av och för personer med funktionsnedsättning finns i Handbok 1, 16.1.8 och 16.1.9.

För riktlinjer om översättning av förrättningar för döva eller hörselskadade, se Handbok 1, 21.1.26.

Översättning av förrättningar och välsignelser

Riktlinjer för översättning av förrättningar och välsignelser finns i Handbok 1, 16.1.2.

Anvisningar om utförande av förrättningar och välsignelser

Följande publikationer ger instruktioner om hur man utför förrättningar och välsignelser:

1. Handbok 2, kapitel 20

2. Handledning för familjen, sida 18–24

3. Prästadömets plikter och välsignelser, del B, sida 41–47

Med hjälp av de här publikationerna lär prästadömsledarna bröderna hur man utför förrättningar och välsignelser. Ledarna ser till att varje prästadömsbärare har Anvisningar för familjen eller Prästadömets plikter och välsignelser, del B så att de har ett eget exemplar av dessa anvisningar.

Ledarna ska inte framställa eller använda annat material med instruktioner om förrättningar, välsignelser eller böner såvida inte första presidentskapet har auktoriserat sådant material.