”7–13 januari. Matteus 1; Lukas 1: ’Må det ske med mig som du har sagt’” Kom och följ mig – för enskilda och familjer: Nya testamentet 2019 (2019)
”7–13 januari. Matteus 1; Lukas 1”, Kom och följ mig – för enskilda och familjer: 2019
7–13 januari
Matteus 1; Lukas 1
”Må det ske med mig som du har sagt”
När du läser och begrundar Matteus 1 och Lukas 1, skriv då ner de andliga intryck du får. Vilka doktrinära sanningar hittar du? Vilka budskap skulle vara av störst värde för dig och din familj? Studieförslagen i det här lektionsförslaget kan hjälpa dig få ytterligare insikter.
Skriv ner dina intryck
Från ett jordiskt perspektiv var det omöjligt. En jungfru kunde inte bli havande. Det kunde inte heller en ofruktsam kvinna som för länge sedan hade passerat de barnafödande åren. Men Gud hade en plan för sin Sons och Johannes Döparens födelse, så både Maria och Elisabet blev mödrar mot alla jordiska odds. Det kan vara bra att komma ihåg upplevelser av underverk när vi ställs inför något som verkar omöjligt. Kan vi övervinna våra svagheter? Kan vi beröra hjärtat hos en ointresserad släkting? Gabriel kunde ju ha talat till oss när han påminde Maria om att ”för Gud är ingenting omöjligt” (Luk. 1:37). Och Marias svar kan också bli vårt svar när Gud uppenbarar sin vilja: ”Må det ske med mig som du har sagt” (Luk. 1:38).
Förslag för personliga skriftstudier
Vilka var Matteus och Lukas?
Matteus var en judisk publikan eller tullindrivare, som Jesus kallade som en av sina apostlar (se Matt. 10:3; se även HFS, ”Publikan”). Matteus skrev sitt evangelium huvudsakligen för andra judar. Därför valde han att betona gammaltestamentliga profetior om Messias som uppfylldes genom Jesu liv och verksamhet.
Lukas var en läkare och hedning (icke-jude) som reste med aposteln Paulus. Han skrev sitt evangelium efter Frälsarens död, huvudsakligen för en icke-judisk publik. Han vittnade om Jesus Kristus som både hedningarnas och judarnas Frälsare. Han skrev ner ögonvittnesskildringar av händelser i Frälsarens liv, och han tog med fler berättelser med kvinnor än i de andra evangelierna.
Se även Handledning för skriftstudier, ”Evangelierna”, ”Matteus”, ”Lukas”.
Matteus 1:18–25; Lukas 1:28–35
Varför måste Frälsaren vara son till en dödlig mor och en odödlig Fader?
President Russell M. Nelson förklarade att Jesu Kristi försoning ”krävde … ett personligt offer från en odödlig varelse, som … inte var underkastad döden. Ändå måste han dö och återkalla sin kropp på nytt. Frälsaren var den ende som kunde göra detta. Från sin mor ärvde han makten att dö. Från sin Fader fick han makt över döden” (”Beständighet i förändringen”, Nordstjärnan, jan. 1994, s. 33).
Guds välsignelser kommer i hans egen tid.
Oavsett anledning innebar Guds tidsplan att välsignelsen Elisabet och Sakarias önskade sig, att få ett barn, kom mycket senare än de väntat sig. Om du märker att du kan behöva vänta på en välsignelse, eller om det verkar som att Gud inte höra dina böner, kan berättelsen om Elisabet och Sakarias vara en påminnelse om att han inte har glömt dig. Han har en plan för dig, och han håller alltid sina löften till sina rättfärdiga heliga. Som äldste Jeffrey R. Holland lovade: ”Vissa välsignelser kommer snart, andra kommer sent, och vissa kommer inte förrän i himlen – men de kommer förvisso till dem som omfattar Jesu Kristi evangelium” (”Överstepräst för det goda som skall komma”, Nordstjärnan, jan. 2000, s. 45). Hur förblev Sakarias och Elisabet trofasta (se Luk. 1:5–25, 57–80)? Väntar du på en välsignelse? Vad tror du att Herren förväntar sig av dig medan du väntar?
Vilka andra budskap kan Herren ha till dig i den här berättelsen?
Efter att ha väntat trofast, välsignades Elisabet och Sakarias med en son.
Matteus 1:18–25; Lukas 1:26–38
De trofasta underkastar sig villigt Guds vilja.
Liksom Maria finner vi ibland att Guds plan för vårt liv är helt annorlunda än vad vi hade planerat. Vad lär du av Maria om att acceptera Guds vilja? I uppställningen nedan skriver du det som ängeln och Maria sa (se Luk. 1:26–38), tillsammans med de budskap som finns i deras ord:
|
Ängelns ord till Maria |
Budskap till mig |
|---|---|
Ängelns ord till Maria ”Herren är med dig” (v. 28). | Budskap till mig Herren är medveten om min situation och mina svårigheter. |
Ängelns ord till Maria | Budskap till mig |
Ängelns ord till Maria | Budskap till mig |
|
Marias reaktioner |
Budskap till mig |
|---|---|
Marias reaktioner ”Hur skall detta kunna ske?” (v. 34). | Budskap till mig Det är okej att ställa frågor när jag inte förstår. |
Marias reaktioner | Budskap till mig |
Marias reaktioner | Budskap till mig |
Vad lär du dig om att acceptera Guds vilja när du läser om Josefs rättfärdiga exempel i Matteus 1:18–25? Vad kan du lära dig av Sakarias och Elisabets upplevelser (se Luk. 1)?
Se även Mosiah 3:19; Lukas 22:42; Helaman 10:4–5; Handledning för skriftstudier, ”Gabriel”.
Maria vittnar om Jesu Kristi mission.
Marias ord i Lukas 1:46–55 förutsade delar av Frälsarens mission. Vad lär du dig om Jesus Kristus av Marias uttalanden? Vilka ytterligare insikter får du om välsignelserna som Frälsaren erbjuder genom att jämföra verserna med Hannas ord i 1 Samuelsboken 2:1–10 och med Jesu saligprisningar i Matteus 5:3–12? Vad lär dig Anden när du begrundar de här insikterna?
Förslag för skriftstudier med familjen och familjens hemafton
När du läser skrifterna med familjen kan Anden hjälpa dig veta vilka principer du ska betona och diskutera utifrån din familjs behov. Här är några förslag:
När din familj läser om Jesu släktlinje skulle du kunna förklara att de spårar hans kungliga härkomst genom Josef tillbaka till kung David. Den här släktlinjen var betydelsefull därför att det hade profeterats att Messias skulle komma genom Davids släktlinje (se Jer. 23:5–6). Det kan vara ett bra tillfälle att samtala om din egen släkthistoria och berätta några berättelser om dina förfäder. Hur välsignas du av kunskap om dina släktlinjer?
Varför kunde människorna i de här verserna ha varit rädda? Vad får oss att känna oss rädda? Hur uppmanar Gud oss: ”Var inte rädd”?
För att hjälpa din familj bygga upp tro på att ”för Gud är ingenting omöjligt” kan ni söka igenom Lukas 1 tillsammans och lyfta fram det som Gud gjorde som kan tyckas omöjligt. Du kan också be dem att berätta om andra berättelser de känner till – från skrifterna eller sina egna liv – om när Gud gjorde till synes omöjliga saker. Boken Evangeliebilder kan hjälpa dem komma på idéer.
Fler förslag på hur man kan undervisa barn finns i den här veckans lektionsförslag i Kom och följ mig – för Primär.
Förbättra vår undervisning
Tillämpa skrifterna i våra liv. Läs ett skriftställe och be familjemedlemmarna att tillämpa det i sina liv (se Undervisa på Frälsarens sätt, s. 21). Till exempel, hur kan vi tillämpa det vi lär oss om att svara på Herrens kallelse genom att studera hur personer i Matteus 1 och Lukas 1 reagerade?
Du har funnit nåd hos Gud, av Walter Rane