2020
Hur jag lärde mig förstå Guds syn på sexualitet
Augusti 2020


Unga vuxna

Hur jag lärde mig förstå Guds syn på sexualitet

Redaktionens anmärkning: Den här artikeln är en del av en serie i augustinumret 2020 av Liahona om att ha en positiv syn på sexualitet, sexuell intimitet och kyskhetslagen. Ordet sexualitet betyder olika saker för olika människor, men i det här sammanhanget pratar vi specifikt om våra sexuella känslor och vår sexuella identitet.

När jag växte upp visste jag inte hur man hanterar sexuella känslor, vilket ledde mig nerför felaktiga vägar, men när jag lärde mig om sexualitet och kyskhet förändrades mitt liv till det bättre.

Bild
smiling woman

Bilden är arrangerad

Jag sjönk längre ner på stolen när läraren introducerade lektionen om kyskhet. ”Jag vet ju att ni tjejer inte har något problem med kyskhetslagen”, började hon. Vad varken hon eller någon annan visste var att det var något jag hade haft svårt med som ung kvinna.

Lektionerna i kyrkan fick mig att tro att sexuella känslor bara var lämpliga inom äktenskapet och att det var fel att ha sexuella känslor om man inte var gift. Jag skämdes, kände mig svag och ensam och det ledde till att jag ville undvika ämnet helt och hållet.

Under min uppväxt som medlem i kyrkan trodde jag att det var tabu eller fel att prata om sex – även på lämpliga sätt – eller medge sexuella tankar och känslor om man inte var gift. Mitt tänkesätt var så förvrängt att jag trodde att all nyfikenhet och alla frågor om sexualitet och kyskhet skulle hållas tillbaka eftersom det inte var i enlighet med Guds plan. Och eftersom jag trodde att mina frågor var för skamliga att prata med någon om sökte jag efter svar från källor som inte speglade sexualitet på det sätt som vår himmelske Fader har avsett.

Fast i skamkänslor

Jag plågades av de här känslorna och beteendena i flera år. Jag insåg att det var fel men jag visste inte vart jag skulle vända mig för att få hjälp. Jag bar med mig bördan av synd och skam varje dag men försökte ändå göra allting annat rätt. Jag verkade vara fast i en ”mellanzon”, med ena foten i världen och andra foten i evangeliet.

Jag ville mer än något annat sätta båda fötterna i evangeliet. Så jag studerade skrifterna, jag bad, jag deltog i kyrkans aktiviteter och jag fullföljde mina ämbeten. Evangeliet verkade vara det enda som kunde lätta på min börda.

Allteftersom jag gradvis lärde mig mer och kom närmare Frälsaren stärktes min önskan att följa kyskhetslagen helt och hållet. Efter att ha funderat och bett en hel del bestämde jag mig slutligen för att prata med biskopen om mina svårigheter.

Jag kände Frälsarens helande kraft

När jag lämnade biskopens kontor verkade tyngden jag hade burit på mina axlar i så många år försvinna. Jag grät av lättnad. Jag kände redan Frälsarens helande kraft verka i mitt liv. Samtalen med min biskop hjälpte mig, genom omvändelseprocessen, att förstå att mina känslor var normala och att jag inte var ensam om att ha problem med kyskhet. Jag insåg att det fanns andra som liksom jag hade lidit i ensamhet på grund av skam, rädsla och missförstånd.

Min biskop hjälpte mig i själva omvändelseprocessen, men en vän till mig gjorde också stor skillnad i mitt förhållningssätt till mina svårigheter. Han var ett stort föredöme för mig. En dag berättade han för mig om sitt tidigare problem med pornografi. Jag blev helt förstummad. Jag hade aldrig kunnat gissa att vi hade liknande svårigheter. Jag skrev ett brev till honom om min upplevelse med att omvända mig från samma problem och vilken hjälp jag fick av att veta att jag inte var ensam. I kyrkan på söndagen kramade han om mig och sa att han var så stolt över mig för att jag arbetade med biskopen och att jag aldrig skulle vara ensam. Han hjälpte mig att känna Frälsarens kärlek starkare.

Sedan dess har jag kunnat visa empati och uppmuntra vänner som har haft liknande problem och hjälpt dem förstå kyskhetslagen bättre.

Det som hjälpte mig att bli helad i slutändan var vetskapen om att jag inte var ensam, kärleken och förståelsen från min biskop och Frälsaren, och att jag lärde mig om kyskhetens eviga betydelse.

Nu vet jag hur fel jag hade. Både kyskhet och passande sexualitet är delar av Guds lycksalighetsplan. Sexuella känslor är en normal del av jordelivet och kan vara underbara när vi lär oss att handla efter dem på rätt sätt.

När jag ser tillbaka känns det tråkigt att jag aldrig kände mig trygg nog att prata om kyskhetslagen med någon innan jag pratade med biskopen. Jag borde ha vetat att det inte finns något skamligt i att ha frågor om kyskhet eller sexualitet och att det är viktigt att prata om sådant på ett respektfullt sätt med rätt personer.

Låt eviga sanningar vägleda dig

På grund av mina upplevelser kan jag försäkra vem som helst som har problem med kyskhetslagen om att ditt hjärta kan förändras. Det finns hopp, helande och eviga sanningar som kan vägleda dig. Jag har lärt mig att det är stor skillnad mellan sättet världen ser på sexualitet jämfört med hur vår himmelske Fader ser på den.

Jag är tacksam för det jag har lärt mig. Nu har jag ett starkare vittnesbörd om Herrens kyskhetslag, vikten av sexualitet i våra liv och viktigast av allt, Frälsarens kärlek och helande makt.