Låt ingen bedra er
Den Helige Anden skyddar er från att bli bedragna, men för att den underbara välsignelsen ska bli verklighet, måste vi alltid göra det som behövs för att behålla den Anden.
Jag är tacksam att få tala till denna världsomspännande skara prästadömsbärare. Klockan är just nu 8, söndag morgon i Filippinerna, som har varit mitt hem de senaste två åren. Jag vill hälsa till mina kära medarbetare i det landet och till er alla.
Jag antar att det inte finns några pojkar i församlingen, utan bara unga män som bär prästadömet. Aposteln Paulus skrev att när han var barn förstod han som ett barn, men att han lagt bort det som var barnsligt när han blev man. (Se 1 Kor 13:11.) Ni unga män gör detsamma, så jag ska tala till er som man till man.
I.
Från den plats där ni är i livet har ni unga män många mil att gå och många beslut att fatta medan ni söker vägen tillbaka till vår himmelske Fader. Längs vägen finns många inbjudande vägskyltar. En del av de här inbjudningarna kommer från Satan. Han försöker förvilla och bedra oss för att få in oss på vägar som leder bort från vårt eviga mål.
I begynnelsen, när en viss mäktig ande kastades ner för sin upproriskhet, ”blev han Satan, ja, djävulen, alla lögners fader, för att bedraga och förblinda människorna och hålla dem fångna enligt sin vilja”. (Moses 4:4) Han och de andar som följer honom bedrar fortfarande världen. Nutida uppenbarelse förkunnar att ”Satan har … försökt att bedraga eder för att nedslå eder”. (L&F 50:2–3) Satans sätt att bedra är lockande: musik, film och andra media och glittret av nöjen. När Satans lögner lyckas bedra oss, blir vi sårbara för hans makt.
Här följer några sätt på vilka djävulen försöker bedra oss. Guds bud och hans profeters lärdomar varnar oss för dem.
1. Ett slags bedrägeri söker få oss att följa fel ledare. Frälsaren sade om de sista dagarna: ”Se till att ingen bedrar er. Ty många skall komma i mitt namn och säga: Jag är Messias, och de skall leda många vilse.” (Matt 24:4–5) Med andra ord kommer många att försöka bedra oss genom att säga att de eller deras läror kan frälsa oss, så att vi inte behöver vare sig Frälsaren eller hans evangelium. I Mormons bok står det att detta är ”djävulens makt för att vilseleda och bedraga … människornas hjärtan” till att tro att ”läran om Kristus var något dåraktigt och fåfängt”. (3 Nephi 2:2)
2. Satan försöker också bedra oss i fråga om rätt och fel och övertyga oss om att det inte finns någon synd. Den här omvägen börjar ofta med vad som verkar vara en mindre avvikelse. ”Bara pröva en gång. En öl eller en cigarett eller en porrfilm kan inte skada.” Vad dessa avvägar har gemensamt är att de alla är vanebildande. Ett beroende är ett tillstånd där vi ger upp en del av vår förmåga att välja. När vi gör det ger vi djävulen makt över oss. Profeten Nephi beskrev vart detta leder: Djävulen säger att ”det icke finnes något helvete” och ”jag är icke någon djävul, ty det finnes ingen, och så viskar han i deras öron, till dess han kan fånga dem i sina hemska länkar, från vilka ingen befrielse finnes”. (2 Nephi 28:22)
Om vi väljer fel väg, väljer vi fel mål. Till exempel: En mångårig vän berättade för mig att hennes man, som alltid hade skött sig i skolan, tagit några drinkar som han trodde skulle hjälpa honom glömma en del problem. Innan han visste vad som höll på att hända var han beroende. Nu kan han inte försörja sin familj, och han klarar nästan inte av att göra någonting. Alkoholen styr hans liv, och han tycks inte kunna bryta sig ur dess grepp.
3. Profeten Nephi varnar oss för ett annat slags bedrägeri: ”Och andra lugnar han och invaggar i köttslig ro, så att de säga: Allt är väl i Sion, ja, Sion trives, allt är väl. På så sätt bedrager djävulen deras själar och leder dem försiktigt ned till helvetet.” (2 Nephi 28:21)
De som faller för detta bedrägeri kanske säger sig tro på Gud, men de tar varken hans bud eller hans domar på allvar. De är trygga i sitt välstånd och drar slutsatsen att Gud accepterat den väg de tagit.
”Ja, många skola säga: ’Låtom oss äta, dricka och vara glada, ty i morgon skola vi dö, och det skall gå oss väl.’
Och många andra skola säga: ’Låtom oss äta, dricka och vara glada men låtom oss dock frukta Gud — han urskuldar den som gör en liten synd … det gör intet till saken. Gören allt detta, ty i morgon skola vi dö och om så är, att vi befinnas skyldiga, skall Gud tilldela oss några få rapp och till sist skola vi bliva frälsta i Guds rike.’” (2 Nephi 28:7–8)
Visst har ni sett och hört dessa argument, bröder. De kommer till er i klassrum och korridorer, i det ni läser och i det ni ser i populärunderhållningen. Många i världen förnekar behovet av en Frälsare. Andra förnekar att det finns rätt eller fel och hånar tanken på synd eller en djävul. Ytterligare andra förlitar sig på Guds barmhärtighet och bortser från hans rättvisa. Profeten sade: ”Många skola på detta sätt framställa falska, tomma och dåraktiga läror.” (2 Nephi 28:9)
Aposteln Paulus varnade oss allvarligt för de ”svåra tider” som skulle komma i de sista dagarna. ”Människorna kommer att älska sig själva … [vara] olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa, kärlekslösa … fientliga mot det goda, falska, egensinniga och högmodiga. De skall älska njutning i stället för Gud.” (2 Tim 3:1–4) Han sade också att ”onda människor och bedragare skall göra framsteg — till det sämre. De bedrar och blir själva bedragna” (v 13). Jag ska strax berätta vad Paulus sade till den unge Timoteus om hur han skulle undvika detta onda.
Aposteln gav ytterligare en varning om att bli bedragen av djävulen och hans anhang:
”Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant,
varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike.” (1 Kor 6:9–10)
Låt ingen bedra er, bröder. Beakta forna och nutida profetiska varningar mot stöld, dryckenskap och alla former av sexuell synd. Bedragaren försöker förgöra er andlighet på alla de här sätten. Paulus varnar för dem som ligger i försåt för att bedra med falska spel och sin list”. (Ef 4:14) Akta er för den tjusiga förpackningen och nöjets glitter. Det som djävulen kallar nöjen kan vara andligt livsfarligt.
II.
När vi ser oss om, ser vi många som bedrar. Vi ser framstående regeringstjänstemän som ljugit om hemliga handlingar. Vi ser hedrade idrottshjältar som ljugit om hur de spelat hasard om utfallet av en match eller använt droger för att förbättra sina prestationer. Vi ser mindre kända personer göra saker i hemlighet som de aldrig skulle gjort offentligt. Kanske tror de att ingen ska få veta. Men Gud vet alltid. Och han har gång på gång varnat för att tiden kommer när ”[vår] ogudaktighet skall kungöras från hustaken, och [våra] hemliga gärningar skola uppenbaras”. (L&F 1:3; se även Mormon 5:8, L&F 38:7.)
”Bedra inte er själva”, sade aposteln Paulus. ”Gud bedrar man inte: det människan sår skall hon också skörda. Den som sår i sitt kötts åker skall av köttet skörda undergång, men den som sår i Andens åker skall av Anden skörda evigt liv.” (Gal 6:7–8)
Med andra ord: Om vi ägnar oss åt droger eller pornografi eller annat ont som aposteln kallar ”så i sitt kötts åker”, kräver eviga lagar att vi skördar förgängelse i stället för evigt liv. Detta är Guds rättvisa, och barmhärtigheten kan inte beröva rättvisan någonting. Om en evig lag bryts, måste det straff som hör till den lagen lidas. En del av detta kan tillfredsställas av Frälsarens försoning, men den barmhärtiga reningen av en oren syndare kommer endast efter omvändelse (se Alma 42:22–25), vilken för vissa synder är en utdragen och smärtsam process. Annars är ”den som icke utövar tro till omvändelse utsatt för de krav, som rättvisan enligt hela lagen ställer. Sålunda kommer den stora och eviga återlösningsplanen endast den till godo, som har tro till att omvända sig”. (Alma 34:16)
Lyckligtvis är omvändelse möjlig. De allvarligaste synderna behöver vi bekänna för biskopen och söka hans kärleksfulla hjälp. För andra synder kan det räcka att vi bekänner dem för Herren och för den som vi felat mot. De flesta lögner är av den sorten. Om du har bedragit någon, så bestäm dig nu för att sluta bära den bördan. Rätta till det hela och gå vidare.
III.
Nu vill jag tala om hur var och en av oss kan undvika att bli bedragen i fråga om det som har evig betydelse. Jag har två texter. Den första är det Paulus lärde Timoteus efter att ha gett honom den varning jag nyss citerade. Håll fast vid det som du har lärt dig och blivit överbevisad om, skrev han. ”Du vet av vilka du har lärt det.” (2 Tim 3:14) Med andra ord: Du har undervisats om rättfärdighet och fått veta att detta är sant, så håll dig till det. Paulus fortsatte och påminde sin unge vän: ”Du känner från barndomen de heliga Skrifterna som kan göra dig vis, så att du blir frälst” genom tro på vår Frälsare (v 15). Håll fast vid skrifterna vilkas lära skyddar oss från det onda.
Liknelsen om de tio jungfrurna lär att när Herren kommer i sin härlighet, så kommer bara hälften av de inbjudna till bröllopet — av alla Kristi efterföljare — att släppas in. Följande inspirerade förklaring uppenbarar vår andra källa till beskydd:
”De som äro visa och hava mottagit sanningen samt tagit den helige Ande till sin vägledare och icke hava låtit sig bedragas — sannerligen säger jag eder: De skola icke nedhuggas och kastas i elden, utan de skola bestå på den dagen.” (L&F 45:57)
Den andra hälften nekas inträde därför att de inte är beredda. Det räcker inte att ha tagit emot sanningen. Vi måste också ha ”tagit den Helige Ande till vägvisare” och ”icke låta [oss] bedragas”.
Hur tar vi den Helige Anden till vägvisare? Vi måste omvända oss från våra synder varje vecka och förnya våra förbund genom att ta del av sakramentet med rena händer och oskyldigt hjärta som vi befalls att göra. (Se L&F 59:8–9, 12.) Endast på så sätt har vi del i det gudomliga löftet att ”alltid hava hans ande hos [oss]”. (L&F 20:77) Den anden är den Helige Anden, vars uppgift det är att undervisa oss, leda oss till sanningen och vittna om Fadern och Sonen. (Se Joh 14:26, 15:26, 16:13; 3 Nephi 11:32, 36.)
För att undvika att bli bedragna måste vi också följa Andens maningar. Herren undervisade om denna princip i det 46:e kapitlet av Läran och förbunden:
”Jag vill, att I skolen göra så som Anden vittnar för eder, och det i all hjärtats helighet, så att I vandren i uppriktighet för mig och övervägen ändamålet med eder frälsning, görande allt med bön och tacksägelse, så att I icke bliven vilseledda av onda andar eller onda andars läror eller människobud …
Därför, tagen eder tillvara, så att I icke bliven vilseledda. Söken efter de bästa gåvorna och kommen ihåg varför de givits.” (L&F 46:7–8)
Den Helige Anden skyddar er från att bli bedragna, men för att den underbara välsignelsen ska bli verklighet, måste vi alltid göra det som behövs för att behålla den Anden. Vi måste hålla buden, be om ledning och gå i kyrkan och ta del av sakramentet varje söndag. Och vi får aldrig göra någonting som kan driva bort den Anden. Vi måste således undvika pornografi, alkohol, tobak och droger och alltid, alltid undvika att bryta kyskhetslagen. Vi får aldrig inta sådant eller göra sådant med våra kroppar som driver bort Herrens ande och lämnar oss utan andligt beskydd mot bedrägeri.
Jag ska avsluta med att beskriva en annan försåtlig form av bedrägeri — tanken att det räcker att höra och tro, utan att handla efter sin tro. Många profeter har tillbakavisat detta bedrägeri. Aposteln Jakob skrev: ”Var ordets görare, inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva.” (Jak 1:22) Kung Benjamin lärde: ”Om I nu tron allt detta, sen till att I gören det!” (Mosiah 4:10) Och i en nutida uppenbarelse förkunnar Herren: ”Ty om I viljen, att jag skall giva eder en plats i den celestiala världen, måsten I bereda eder att göra det som jag befallt eder och fordrat av eder.” (L&F 78:7)
Det räcker inte att veta att Gud lever, att Jesus Kristus är vår Frälsare och att evangeliet är sant. Vi måste välja en högre väg genom att handla efter den vetskapen. Det räcker inte att veta att president Gordon B Hinckley är Guds profet. Vi måste låta hans lärdomar verka i våra liv. Det räcker inte att ha en kallelse. Vi måste uppfylla våra plikter. Det vi lär under den här konferensen är inte bara till för att fylla vårt sinne. Det ska motivera och leda våra handlingar.
Jag vittnar om att detta är sant, och jag ber att vi ska göra allt som behövs för att undkomma djävulens bedrägerier, i Jesu Kristi namn, amen.