Kapitel 7
Efraims och Samariens ondska
1 När jag vill hela Israel,då avslöjasEfraims missgärningoch Samariens ondska,för de begår svek,tjuvar gör inbrottoch rövarband plundrarpå vägarna.
2 I sina hjärtan tänker de inte påatt jag kommer ihågall deras ondska.Nu är de omringadeav sina gärningar,de är inför mitt ansikte.
3 Med sin ondska gläder de kungenoch med sina lögner furstarna.
4 Alla är de äktenskapsbrytare.De liknar en ugnsom bagaren värmt upp.När han knådat degenslutar han eldatills degen har jäst.
5 På vår kungs dagdrack sig furstarnafebriga av vin,själv räckte han smädarna handen.
6 De kommer nära,deras hjärtan är som en ugndär de ligger i försåt.Hela natten sover deras bagare,men på morgonen brinner hansom en flammande eld.
7 Alla är de heta som en ugnoch förtär sina domare.Alla deras kungar har fallit,ingen bland dem åkallar mig.
8 Efraim blandar sig med andra folk,han är som en brödkakasom inte har vänts.
9 Främlingar har förtärt hans kraftmen han förstår det inte,trots att han fått gråa hårmärker han det inte.
10 Israels högmod vittnarmot honom.De vänder inte omtill Herren sin Gudoch söker inte hans hjälptrots allt detta.
11 Efraim har blivit som en duva,naiv och utan vett.De kallar på Egypten,de går till Assur.
12 Men när de gårkastar jag mitt nät över dem,drar ner demsom fåglar under himlen.Jag ska straffa demså som de hört i sin församling.
13 Ve över dem,för de har flytt bort från mig!Fördärv över dem,för de har gjort upprormot mig!Jag ville friköpa dem,men de har talat lögnermot mig.
14 De ropar inte till mig av hjärtatutan klagar på sina bäddar.De oroar sig för säd och vinmen vänder sig bort från mig.
15 Det var jag som lärde democh stärkte deras armar,men de har ont i sinnet mot mig.
16 De vänder om,men inte till den som är därovan.De liknar en båge som sviker.Deras furstar ska falla för svärdpå grund av sina hätska tungor.Det ska bli deras vanärai Egyptens land.