Folkets brist på gudsfruktan

1 Ve de trygga på Sion,de självsäkra på Samarias berg,de förnämsta i det främsta folketsom Israels hus vänder sig till!

2 Dra bort till Kalne och se efter,gå därifrån till Stora Hamatoch sedan ner till filisteernas Gat.Är de bättre än rikena här,eller är deras områdestörre än ert område?

3 Ni skjuter ifrån er den onda dagenmen låter våldet härska hos er.

4 Ni vilar på divaner av elfenbenoch latar er på era bäddar.Ni äter lamm ur hjordenoch kalvar från gödstallet.

5 Ni skrålar till harpans ljudoch tänker ut nya musikinstrumentsom David.

6 Ni dricker vin ur stora skålaroch smörjer er medde finaste oljorna,men bekymrar er inteom Josefs skada.

7 Därför ska de nu vara förstatt föras bort i fångenskap.Då är det slut med skråletfrån dem som latade sig.

8 Herren Gudhar svurit vid sig själv,säger Herren Gud Sebaot:Jag avskyr Jakobs stolthetoch hatar hans borgar.Jag ska utlämna stadenmed allt som finns i den.

9 Och det ska ske att om tio män lämnas kvar i samma hus, ska de alla dö.

10 När en släkting och likbrännare vill ta ut benen ur huset och ropar till den som är inne i huset: ”Har du någon mer där?” och han svarar: ”Ingen”, så ska han säga: ”Tyst! Herrens namn får inte nämnas.”

11 För se, på Herrens befallningska det stora huset slås i styckenoch det lilla huset i spillror.

12 Springer hästar på klipporeller plöjer man där med oxar?Men ni har förvandlat rättentill giftoch rättfärdighetens frukttill malört.

13 Ni gläder er över Lo-Debaroch säger:”Har vi inte intagit Karnajimmed vår egen kraft?”

14 För se, ni av Israels hus, jag ska uppväcka ett folk mot er, säger Herren Gud Sebaot. Och de ska ansätta er från infartsvägen mot Hamat ända till Arabasänkan.