38.

Kyrkans riktlinjer och föreskrifter

38.1

Deltagande i kyrkan

Vår Fader i himlen älskar sina barn. ”Alla är lika inför Gud” och han inbjuder alla ”att komma till honom och ta del av hans godhet” (2 Nephi 26:33).

Kyrkans ledare och medlemmar får ofta frågan om vilka som får närvara vid möten för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, vilka som får bli medlemmar och vilka som får besöka templet.

38.1.1

Närvaro vid kyrkans möten

Frälsaren lärde att hans lärjungar ska älska sin nästa (se Matteus 22:39). Paulus sa till nyomvända att de ”inte längre [var] gäster och främlingar, utan medborgare med de heliga” (Efesierbrevet 2:19). Frälsaren lärde också att kyrkans medlemmar inte ska ”driva bort någon från … offentliga möten som hålls inför världen” (Läran och förbunden 46:3).

Alla är välkomna att närvara vid sakramentsmötet, andra söndagsmöten och sociala evenemang som anordnas av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Den presiderande ämbetsmannen ansvarar för att se till att alla som är närvarande respekterar den heliga miljön.

De som är närvarande bör undvika att störa eller göra sådant som distraherar och som strider mot gudsdyrkan eller andra syften med mötet. Alla ålderskrav och normer för uppträdande för kyrkans olika möten och evenemang ska respekteras. Det innebär att man avstår från iögonfallande romantiskt uppträdande och från distraherande klädsel eller utseende. Det utesluter också att man gör politiska uttalanden eller talar om sexuell läggning eller andra personliga egenskaper på ett sätt som avleder från möten som fokuserar på Frälsaren.

Om olämpligt uppträdande förekommer rådgör biskopen eller stavspresidenten med personen i en anda av kärlek. Han uppmuntrar dem vars uppförande är olämpligt för omständigheterna att fokusera på att bidra till att bevara en helig plats för alla närvarande med särskild tonvikt på att tillbe vår himmelske Fader och Frälsaren.

Kyrkans möteshus förblir privat egendom där kyrkans riktlinjer råder. Personer som inte vill följa de här föreskrifterna ombes respektfullt att inte närvara vid kyrkans möten och evenemang.

38.1.2

Bli medlem i kyrkan

Medlemskap i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är tillgängligt för personer som ”kommer fram med förkrossat hjärta och botfärdig ande”, ”är villiga att ta på sig Jesu Kristi namn” och önskar ingå och hålla heliga dopförbund (Läran och förbunden 20:37).

För dop av minderåriga barn som är 8 år och äldre, se 38.2.8.2.

38.1.3

Tillbedjan i templet

Tempel är heliga platser för tillbedjan där nödvändiga förrättningar tas emot och heliga förbund ingås. För kyrkans medlemmar är templet Guds hus. På grund av templets helighet och förbunden som ingås får endast medlemmar i kyrkan med en giltig tempelrekommendation tillbe Gud i templet. Medlemmar kan få en tempelrekommendation när de trofast håller de bud som krävs och lever efter Jesu Kristi evangelium. (Se kapitel 26.)

38.1.4

Ogifta medlemmars deltagande och välsignelser

Alla medlemmar, även om de aldrig gift sig eller saknar familj i kyrkan, ska eftersträva idealet att ingå i en evig familj. Det innebär att de förbereder sig för att beseglas som värdiga män eller hustrur och att bli kärleksfulla fäder eller mödrar. För en del förverkligas dessa välsignelser inte förrän i livet efter detta, men slutmålet förblir detsamma för alla.

Trofasta medlemmar vars omständigheter gör att de inte kan ta emot det eviga äktenskapets och föräldraskapets välsignelser i det här livet, får alla utlovade välsignelser i evigheten om de håller de förbund som de slutit med Gud (se Mosiah 2:41).

38.1.5

Ogifta föräldrar under 18 år

En ogift ung man under 18 år som ska bli far kan delta i sitt kvorum i aronska prästadömet eller i äldstekvorumet. Detta beslut fattas under bön av den unge mannen, hans föräldrar och biskopen.

En ogift ung kvinna under 18 år som ska bli mamma kan delta i Unga kvinnor eller i Hjälpföreningen. Detta beslut fattas under bön av den unga kvinnan, hennes föräldrar och biskopen.

Ungdomar, föräldrar och ledare överväger följande när de fattar det beslutet:

• Om ungdomen deltar i ungdomars klasser och aktiviteter bör han eller hon inte ha barnet med sig.

• Äldre ungdomar som väljer att fostra barnet kan ha nytta av att välkomnas in i äldstekvorumet som blivande äldster eller till Hjälpföreningen.

38.2

Riktlinjer för förrättningar och välsignelser

Det här avsnittet innehåller riktlinjer för förrättningar och välsignelser. En del av de här riktlinjerna gäller särskilda omständigheter. Allmän information om förrättningar och välsignelser finns i kapitel 18. Information om tempelförrättningar finns i kapitel 27 och 28.

38.2.1

Tolka förrättningar och välsignelser till ett annat språk

Det är viktigt att en person som tar emot en förrättning eller välsignelse förstår vad som sägs. Vid behov kan en presiderande ämbetsman be någon att översätta en förrättning eller välsignelse till ett språk som mottagaren förstår. Detta innefattar tolkning till teckenspråk.

Om en person som tar emot en förrättning eller välsignelse är döv eller hörselskadad kan han eller hon använda en tal till text-applikation. Personer som är döva eller hörselskadade kan också använda tolkning av teckenspråk eller en tal till text-applikation för att förstå välsignelserna som ges till deras familjemedlemmar.

Se 38.2.10.5 för information om nedtecknade översättningar av patriarkaliska välsignelser. Se 38.2.10.6 för information om tolkning av patriarkaliska välsignelser till teckenspråk.

38.2.2

Fotografier, inspelningar och avskrifter av förrättningar och välsignelser

Förrättningar och välsignelser är heliga. Därför ska ingen fotografera eller göra videoinspelningar av förrättningar, välsignelser eller dopgudstjänster.

En familj kan göra en ljudinspelning och nedteckna de välsignelser fadern ger. Dessa välsignelser beskrivs i 18.14.1.

Patriarkaliska välsignelser nedtecknas. För att underlätta detta gör patriarken eller hans skrivare en ljudinspelning av välsignelsen.

Andra förrättningar och välsignelser ska inte spelas in eller transkriberas.

Se 38.2.3 för information om att streama förrättningar.

38.2.3

Streama förrättningar

När så är möjligt ska de som vill se en förrättning sträva efter att närvara personligen. När medlemmar och vänner samlas för en förrättning känner de Andens inflytande och gemenskap med varandra.

Men när en nära familjemedlem inte kan närvara personligen kan biskopen eller stavspresidenten godkänna att förrättningen streamas till honom eller henne. Det är till exempel tillåtet att streama när den nära släktingen

• bor på en avlägsen plats eller har begränsad möjlighet att resa

• har fysiska, psykiska eller känslomässiga hälsoproblem

• har immunbrist eller är på ett vårdhem eller sjukhus

• behöver teckenspråkstolk

• verkar som heltidsmissionär. (Missionspresidentens godkännande krävs.)

Biskopen kan godkänna att välsignelser av barn, dop, konfirmationer och ordinationer inom aronska prästadömet streamas. Stavspresidenten kan godkänna att ordinationer inom melkisedekska prästadömet och avskiljning av missionärer streamas.

Sakramentsförrättningen streamas inte. Om ett sakramentsmöte streamas live bör ett uppehåll göras när sakramentet delas ut. Biskopen kan bemyndiga en präst eller en som bär melkisedekska prästadömet att personligen förrätta sakramentet för dem som inte kan närvara vid mötet (se 18.9.1).

Streaming av förrättningar ska inte distrahera från Anden. Generellt sett bör endast en enhet användas. Den sköts av församlingens eller stavens it-specialist. Både enheten och personen som använder den bör vara diskreta.

Streaming av förrättningar ska raderas inom en dag efter att förrättningen utförts.

38.2.4

Förrättningar för dem som har en intellektuell funktionsnedsättning

När man överväger om förrättningar ska utföras för en person som har en intellektuell funktionsnedsättning rådgör personen, hans eller hennes föräldrar eller vårdnadshavare (där så är tillämpligt) och ledare tillsammans. De begrundar under bön personens önskan och grad av förståelse. Förrättningar ska inte nekas om personen är värdig, vill ta emot dem och visar tillräckligt stor ansvarighet.

En biskop kan samråda med stavspresidenten om han har frågor om en viss person. Stavspresidenten kan vid behov kontakta första presidentskapets kontor.

Personer vars funktionsnedsättning gör att de inte är ansvariga är ”frälsta i himlens celestiala rike” (Läran och förbunden 137:10). Av den anledningen behöver de inte ta emot förrättningarna och de utförs inte heller för dem. Det enda undantaget är besegling till föräldrar för dem som inte är födda inom förbundet.

För information om hur man utför förrättningar för personer med intellektuell funktionsnedsättning, se följande:

• för dop och konfirmation 38.2.8.1

• för ordination till ett prästadömsämbete 38.2.9.7

• för en patriarkalisk välsignelse 38.2.10.1

• för tempelbegåvning och tempelbesegling, 27.2.1.3 och 27.3.1.2.

38.2.5

Förrättningar och välsignelser utförda av och för dem som har en fysisk funktionsnedsättning

Personer med en fysisk funktionsnedsättning, såsom förlust av lemmar, förlamning eller dövhet, kan utföra och ta emot förrättningar och välsignelser. Ledarna ser till att dessa personer kan delta så långt det är möjligt. Om frågor uppstår som lokala ledare inte kan lösa, kontaktar stavspresidenten första presidentskapets kontor.

Personer som är döva och har svårt att höra kan kommunicera med hjälp av teckenspråk då de utför eller tar emot en förrättning eller välsignelse. En prästadömsledare som har tillsyn över en förrättning ser till att mottagaren förstår den genom tolk eller på annat sätt (se 38.2.1).

38.2.6

Verifiera eller ratificera förrättningar

Informationen nedan anger anledningar till att en förrättning inte är giltig. Den beskriver också hur man verifierar eller ratificerar förrättningen.

I vissa fall måste en förrättning utföras igen. När detta händer registrerar en kamrer det nya datumet på matrikelkortet, även om det hamnar i fel ordning bland datumen för andra förrättningar.

38.2.6.1

Ett matrikelkort har inte skapats eller året saknas eller är felaktigt

I registreringssyfte anses en förrättning som ogiltig om året den utfördes saknas eller är felaktigt på matrikelkortet. Dessutom är ett dop ogiltigt om ett matrikelkort inte har skapats. Förrättningen kan verifieras med originalcertifikatet som utfärdades när förrättningen utfördes. Med det här certifikatet kan biskopen bemyndiga en kamrer att uppdatera matrikelkortet.

Om certifikatet inte hittas kan förrättningen verifieras genom att två personer som bevittnade den ger sina vittnesmål. De två vittnena ska

• ha varit åtta år eller äldre när förrättningen utfördes

• ha sett och hört förrättningen

• vara medlemmar i kyrkan då de avger sina vittnesmål

• avge sina vittnesmål skriftligen och där ange antingen 1) fullständigt datum när förrättningen utfördes eller 2) det år då den utfördes samt vem som utförde den

• underteckna sina vittnesmål i närvaro av en medlem i biskopsrådet eller stavspresidentskapet.

Med detta vittnesmål kan biskopen bemyndiga en kamrer att skapa eller uppdatera matrikelkortet. De skriftliga vittnesmålen kan därefter förstöras.

Om certifikatet eller vittnena inte kan hittas måste förrättningen utföras igen.

Om medlemmen mottagit andra förrättningar efter den icke giltiga förrättningen, måste dessa ratificeras av första presidentskapet. För att begära detta skickar stavspresidenten ett brev till första presidentskapets kontor.

38.2.6.2

Förrättningar som tagits emot i fel ordning

En förrättning är ogiltig om den utförts i fel ordningsföljd. En manlig medlems begåvning är till exempel ogiltig om han tog emot den innan han tog emot melkisedekska prästadömet. Första presidentskapet kan emellertid ratificera en sådan förrättning. För att begära detta skickar stavspresidenten ett brev till första presidentskapets kontor.

38.2.6.3

Förrättningen utfördes innan rätt ålder uppnåtts

En förrättning är ogiltig om den utförts innan rätt ålder uppnåtts. Ett dop är till exempel ogiltigt om det förrättades innan personen var åtta år.

Om inga andra förrättningar togs emot efter den ogiltiga förrättningen, ska den utföras på nytt. Om andra förrättningar togs emot måste de och den ogiltiga förrättningen ratificeras av första presidentskapet. För att begära detta skickar stavspresidenten ett brev till första presidentskapets kontor.

38.2.6.4

Förrättningen utfördes utan rätt myndighet

En förrättning är ogiltig om den utfördes av någon som inte hade rätt prästadömsmyndighet. En konfirmation är till exempel ogiltig om den utfördes av någon som inte bar melkisedekska prästadömet. På liknande sätt är den ogiltig om personen som utförde den tog emot melkisedekska prästadömet i fel ordning eller utan rätt godkännande (se 38.2.6.2, se även 32.17).

Om inga andra förrättningar togs emot efter den ogiltiga förrättningen ska den utföras igen av någon med rätt myndighet. Om andra förrättningar togs emot måste de och den ogiltiga förrättningen ratificeras av första presidentskapet. För att begära detta skickar stavspresidenten ett brev till första presidentskapets kontor. I vissa fall kan första presidentskapet anvisa att förrättningar utförs igen.

38.2.7

Namngivning och välsignande av barn

Se 18.6 för allmän information om namngivning och välsignande av barn.

38.2.7.1

Nyfödda barn som är svårt sjuka

Om ett nyfött barn har svåra hälsoproblem kan en bärare av melkisedekska prästadömet namnge och välsigna barnet på sjukhuset eller i hemmet. Han behöver inte bemyndigas av biskopen. När han har gett välsignelsen meddelar han genast biskopen så att ett matrikelkort kan skapas för barnet.

38.2.7.2

Barn vars föräldrar inte är gifta (inklusive frånskilda)

Ett barn får välsignas när biskopen inhämtat muntligt tillstånd från föräldrarna eller vårdnadshavarna. Tillstånd krävs inte av en förälder eller vårdnadshavare som inte har någon laglig grund till att motsätta sig välsignelsen.

38.2.7.3

Barn vars föräldrar inte är medlemmar i kyrkan

Ibland önskar ett barns föräldrar eller vårdnadshavare att barnet ska välsignas även om ingen av föräldrarna är medlem i kyrkan. När det händer inhämtar biskopen muntligt tillstånd från föräldrarna eller vårdnadshavarna. Tillstånd krävs inte av en förälder eller vårdnadshavare som inte har någon laglig grund till att motsätta sig välsignelsen.

Biskopen förklarar att

• ett matrikelkort skapas för barnet

• församlingsmedlemmar kommer att kontakta dem periodvis

• han eller andra församlingsledare kommer att föreslå att barnet förbereder sig för att döpas när han eller hon närmar sig åtta års ålder.

38.2.8

Dop och konfirmation

Se 18.7 och 18.8 för allmän information om dop och konfirmation.

38.2.8.1

Personer med intellektuell funktionsnedsättning

En person med intellektuell funktionsnedsättning får döpas och konfirmeras om han eller hon rimligtvis kan anses vara ansvarig. Han eller hon ska kunna förstå och hålla dopets förbund.

Biskopen innehar nycklarna till personens dop om han eller hon är

• en medlem, åtta år eller äldre, med matrikelkort

• åtta år och har minst en förälder eller vårdnadshavare som är medlem i kyrkan (se 18.7.1.1).

Personen, hans eller hennes föräldrar eller vårdnadshavare (där så är tillämpligt) och biskopen rådgör tillsammans för att avgöra om personen ska döpas och konfirmeras.

Om personen är en potentiell nyomvänd innehar missionspresidenten nycklarna till hans eller hennes dop (se 18.7.1.2). I så fall informerar missionärerna missionspresidenten. Han rådgör med personen och hans eller hennes föräldrar eller vårdnadshavare (där så är tillämpligt) för att avgöra om han eller hon ska döpas och konfirmeras. Om biskopen känner personen väl kan missionspresidenten också be honom om råd.

De som inte är ansvariga behöver inte döpas, oavsett ålder (se Läran och förbunden 29:46–50 och 38.2.4 i den här handboken).

För information om matrikelkort för personer som möjligtvis inte är ansvariga, se 33.6.10.

38.2.8.2

Minderåriga

Ett minderårigt barn, enligt definition i lokala lagar, får döpas när följande två villkor har uppfyllts:

1. Föräldrarna eller vårdnadshavarna ger sitt tillstånd. Tillstånd krävs inte av en förälder eller vårdnadshavare som inte har någon laglig grund till att motsätta sig dopet. Undantag måste godkännas av första presidentskapet.

   Personen som håller intervjun för dop och konfirmation kan be om att detta tillstånd ska vara skriftligt om han anser att det kan förebygga missförstånd. På vissa platser krävs skriftligt tillstånd. Missions- och områdesledare kan ge vägledning.

   Föräldrar eller vårdnadshavare bör förstå läran som deras barn kommer att undervisas om. De ska också vara villiga att stödja barnet i att ingå och hålla dopförbundet.

2. Personen som håller intervjun bedömer att barnet förstår dopförbundet. Han bör känna sig säker på att barnet kommer att sträva efter att hålla det här förbundet genom att lyda buden, bland annat att gå på kyrkans möten.

Om ett barn har sin styvfars efternamn kan barnet döpas och konfirmeras med det namnet. Det gäller även om han eller hon inte formellt är adopterad. Men barnets fullständiga namn enligt lokala lagar eller sedvänja ska anges på matrikelkortet och på dop- och konfirmationscertifikatet.

38.2.8.3

Personer som är gifta

En gift person får inte döpas utan sin makes eller makas medgivande.

38.2.8.4

Personer som bor ihop

Ett par som lever tillsammans men inte är gifta måste förplikta sig att leva efter kyskhetslagen innan någon av dem kan döpas. Det innefattar att de utövar tro till omvändelse enligt Läran och förbunden 20:37. Det innefattar också att de inte längre lever tillsammans eller, när det gäller en man och en kvinna, att de gifter sig.

38.2.8.5

Personer vars medlemskap i kyrkan har upphävts eller som har avsagt sig sitt medlemskap i kyrkan

Personer vars medlemskap i kyrkan har upphävts eller som har avsagt sig sitt medlemskap kan beviljas återinträde genom dop och konfirmation. De anses inte vara nyomvända. Missionärerna intervjuar dem inte för dop. Se 32.16 för anvisningar.

38.2.8.6

Situationer som kräver bemyndigande från missionspresidenten eller första presidentskapet

Bemyndigande från missionspresidenten krävs innan en person kan döpas om han eller hon någonsin har

• begått ett allvarligt brott (se 38.2.8.7)

• deltagit i abort (se 38.6.1).

I sådana fall intervjuar missionspresidenten personen. Om det är nödvändigt kan missionspresidenten bemyndiga en av sina rådgivare att hålla intervjun. Han ger detta bemyndigande separat för varje intervju. Rådgivaren som håller intervjun rapporterar till missionspresidenten som därefter kan godkänna eller avslå att personen döps och konfirmeras.

Första presidentskapets godkännande krävs innan en person kan döpas och konfirmeras om han eller hon

• har begått mord (se 38.2.8.7)

• har dömts för ett brott som rör sexuellt uppförande (se 38.2.8.7)

• för närvarande har skyddstillsyn eller är villkorligt frigiven för något allvarligt brott eller förseelse (vanligtvis straffbart med ett år i fängelse eller längre) eller något brott som rör sexuellt uppförande (se 38.2.8.7)

• har varit inblandad i månggifte (se 38.2.8.8)

För vägledning om dop och konfirmation av personer som identifierar sig som transpersoner, se 38.2.8.9.

Om personen vill döpas för första gången intervjuar missionspresidenten honom eller henne. Om han anser att personen är värdig och om han rekommenderar dop så skickar han in en begäran om godkännande till första presidentskapet med hjälp av LCR.

Om personen är en tidigare medlem som önskar återinträde så intervjuar både biskopen och stavspresidenten honom eller henne. De följer anvisningarna i 32.16. Om båda anser att personen är värdig och rekommenderar dop så skickar stavspresidenten in en begäran till första presidentskapet med hjälp av LCR.

Varje begäran till första presidentskapet ska innehålla alla relevanta detaljer enligt vad som fastställts i intervjuerna.

Se 6.2.3 om stavspresidentens (eller missionspresidentens) ansvar när han skickar in ansökningar till första presidentskapet.

38.2.8.7

Personer som dömts för brott

Personer som dömts för brott får inte döpas förrän de har avslutat sitt fängelsestraff. Det gäller både nyomvända och dem som söker återinträde.

Personer som dömts för grova brott eller brott som rör sexuellt uppförande får inte döpas och konfirmeras förrän de också har fullgjort villkoren för sin skyddstillsyn eller villkorliga frigivning. Endast första presidentskapet kan godkänna ett undantag (se 38.2.8.6). Dessa personer uppmuntras att ha ett nära samarbete med lokala prästadömsledare. De strävar efter att göra allt de kan för att få Frälsarens hjälp med att bli värdiga dop och konfirmation.

Heltidsmissionärer undervisar inte personer som sitter i fängelse eller häkte.

En person som dömts för mord eller ett brott som rör sexuellt uppförande får inte döpas såvida inte första presidentskapet ger sitt godkännande (se 38.2.8.6). Detsamma gäller en person som har bekänt mord, även om bekännelsen gjordes enskilt för en prästadömsledare. Som ordet mord används här avser det inte abort eller handlingar under tjänsteutövning som polis eller militär.

Om personen vill döpas för första gången följer missionspresidenten anvisningarna i 38.2.8.6. Om personen är en tidigare medlem som söker återinträde, följer biskopen och stavspresidenten anvisningarna i samma avsnitt (se även 32.16).

38.2.8.8

Vuxna som varit inblandade i månggifte

En vuxen som uppmuntrat till, lärt ut eller varit inblandad i månggifte måste få godkännande av första presidentskapet innan han eller hon får döpas och konfirmeras.

Om personen vill döpas för första gången följer missionspresidenten anvisningarna i 38.2.8.6. Om personen är en tidigare medlem som söker återinträde följer biskopen och stavspresidenten anvisningarna i 38.2.8.6 (se även 32.16).

Denna begäran ska beskriva personens tidigare inblandning i månggifte. Den ska också beskriva hans eller hennes omvändelse och nuvarande familjesituation.

38.2.8.9

Personer som identifierar sig som transpersoner

Dop och konfirmation tas emot enligt en persons biologiska kön vid födseln. Värdiga personer som inte har påbörjat kirurgisk, medicinsk eller social övergång från sitt biologiska kön vid födseln får döpas och konfirmeras. (För en definition av social övergång, se 38.6.23.)

Alla undantag från den här riktlinjen måste godkännas av första presidentskapet. För att ansöka om godkännande intervjuar missionspresidenten, eller stavspresidenten för en åttaåring, personen. Om han anser att personen är värdig och om han rekommenderar dop och konfirmation så skickar han in en ansökan om godkännande till första presidentskapet med hjälp av LCR.

Om första presidentskapet godkänner dop och konfirmation får personen dock inte ta emot prästadömet, en tempelrekommendation eller vissa ämbeten i kyrkan medan han eller hon lever som sitt motsatta kön. Men personen får delta i kyrkan på andra sätt.

Personer som har vidtagit åtgärder för att göra en övergång och sedan går tillbaka till sitt biologiska kön vid födseln och som är värdiga och fast beslutna att hålla Guds bud får döpas och konfirmeras.

Missionspresidenten, eller stavspresidenten för en åttaåring, tar upp individuella omständigheter på ett lyhört sätt och med kristuslik kärlek. De söker råd från områdespresidentskapet.

För mer information, se 38.6.23.

38.2.9

Prästadömsordination

För allmän information om prästadömsordinationer, se 18.10.

38.2.9.1

Nya medlemmar

När en broder har döpts och konfirmerats är han berättigad att ordineras till ett ämbete inom aronska prästadömet om han är minst 12 år gammal i slutet av året. Biskopen intervjuar honom en kort tid efter konfirmationen, vanligtvis inom en vecka. En medlem i biskopsrådet presenterar honom på sakramentsmötet så att församlingsmedlemmarna kan stödja hans föreslagna ordination (se 18.10.3). Han kan sedan ordineras till rätt ämbete:

• diakon, om han fyller 12 eller 13 före slutet av året

• lärare, om han fyller 14 eller 15 i före slutet av året

• präst, om han fyller 16 eller mer före slutet av året. Om han är 19 år eller äldre betraktas han också som blivande äldste (se 38.2.9.3).

En ny medlem får ta emot melkisedekska prästadömet och ordineras till äldste när han

• är 18 år eller äldre

• har verkat som präst (ingen bestämd tid krävs)

• har tillräcklig kunskap om evangeliet

• har visat sig värdig.

Nydöpta bröder ordineras inte den dag de döps eller konfirmeras. De behöver först intervjuas av biskopen och inröstas av församlingsmedlemmarna.

Dop av familjemedlemmar ska inte skjutas upp för att ge fadern möjlighet att ta emot prästadömet och själv förrätta dopen.

38.2.9.2

Unga män vars föräldrar inte är gifta (inklusive frånskilda)

En ung man kan ordineras till ämbeten i aronska prästadömet när biskopen får muntligt tillstånd från föräldrarna eller vårdnadshavarna. Tillstånd krävs inte av en förälder eller vårdnadshavare som inte har någon laglig grund till att motsätta sig ordinationen.

Om den unge mannen har sin styvfars efternamn kan han ordineras med det namnet. Det gäller även om han inte är formellt adopterad. Men den unge mannens fullständiga namn enligt lokala lagar eller sedvänja ska anges på ordinationscertifikatet.

38.2.9.3

Blivande äldster

En blivande äldste är en manlig medlem i kyrkan 19 år eller äldre som inte bär melkisedekska prästadömet. Gifta bröder under 19 år som inte bär melkisedekska prästadömet är också blivande äldster.

Under biskopens ledning har äldstekvorumets presidentskap ett nära samarbete med blivande äldster för att hjälpa dem förbereda sig för att ta emot melkisedekska prästadömet. Om en blivande äldste inte är präst ska han ordineras till präst så snart han är värdig. Han behöver inte först ordineras till diakon eller lärare. Han kan ordineras till äldste när han fått tillräcklig insikt i evangeliet och visat sin värdighet. Biskopen och stavspresidenten intervjuar honom för att fatta detta beslut (se 31.2.6).

För mer information om hur man hjälper blivande äldster att förbereda sig för att ta emot melkisedekska prästadömet, se 8.4.

38.2.9.4

Bröder som bytt församling under det gångna året

Ibland behöver eller önskar en broder som har bott i en församling i mindre än ett år att ordineras till ett ämbete inom melkisedekska prästadömet. I den situationen kontaktar biskopen eller en därtill utsedd rådgivare föregående biskop för att fråga om det finns något som rör värdighet som är viktigt att beakta. Om en rådgivare får veta att det finns konfidentiell information så avslutar han samtalet. Han ber sin biskop att kontakta föregående biskop innan han håller intervjun.

38.2.9.5

Bröder i församlingar för unga ensamstående vuxna och i församlingar för ensamstående vuxna

Värdiga bröder som är 18 år och äldre i församlingar för unga ensamstående vuxna och i församlingar för ensamstående vuxna bör ordineras till äldste. Bröder som inte ordinerats till äldste deltar i äldstekvorumet som blivande äldster.

38.2.9.6

Militärer i krigsområden eller på avlägsna, isolerade platser

En militär intervjuas och ordineras vanligtvis i den församling som har hans matrikelkort. Men detta är kanske inte möjligt om militären är till sjöss en längre tid eller om han tjänstgör i ett krigsområde eller på en avlägsen, isolerad plats. I sådana fall vänder sig militären till sin gruppledare för medlemsgruppen av militärer. Om gruppledaren anser att militären är redo att ordineras, ger han ett skriftligt förslag till den presiderande ledaren för den kyrkans enhet som har tillsyn över medlemsgruppen av militärer. (Om det inte finns en sådan kyrkoenhet ger han rekommendationen till områdespresidentskapet.) Denne ledare kontaktar biskopen i militärens hemförsamling för att intyga mannens värdighet.

För ordination till ämbeten inom aronska prästadömet kan den presiderande ledaren bemyndiga gruppledaren eller en fältpräst som tillhör Jesu Kristi kyrka att intervjua personen och ha tillsyn över ordinationen. För ordination till en äldstes ämbete kan stavs- eller missionspresidenten eller områdespresidentskapet bemyndiga en fältpräst som tillhör Jesu Kristi kyrka att intervjua personen och ha tillsyn över ordinationen. Alla ordinationer ska stödjas eller ratificeras enligt anvisningarna i 18.10.3.

38.2.9.7

Bröder med intellektuell funktionsnedsättning

En manlig medlem i kyrkan som har en intellektuell funktionsnedsättning, hans föräldrar (där så är tillämpligt) och biskopen rådgör tillsammans om huruvida han bör ta emot prästadömet. De rådgör om hans önskningar och om huruvida han har en grundläggande kunskap om prästadömet och sina ansvar.

Prästadömsbärare med sådana funktionsnedsättningar ska få hjälp så att de kan utföra prästadömsansvar i så stor utsträckning som möjligt.

38.2.9.8

Bröder som beviljats återinträde genom dop och konfirmation

När en man som inte tidigare fått sin begåvning beviljas återinträde i kyrkan genom dop och konfirmation, kan han ordineras omedelbart efteråt. Han ordineras till det prästadömsämbete han innehade när hans medlemskap upphävdes eller avsades.

Om mannen tidigare hade fått sin begåvning ordineras han inte till ett prästadömsämbete. I stället återställs hans tidigare ämbete genom förrättningen återgivande av välsignelser.

Se 32.17 för mer information och anvisningar.

38.2.9.9

Personer som identifierar sig som transpersoner

En prästadömsordination tas emot enligt en persons biologiska kön vid födseln. En värdig manlig medlem i kyrkan som inte genomgår kirurgisk, medicinsk eller social övergång från sitt biologiska kön vid födseln kan ta emot och utöva prästadömet. (För en definition av social övergång, se 38.6.23.)

Manliga medlemmar som har vidtagit åtgärder för att göra en övergång och sedan går tillbaka till sitt biologiska kön vid födseln och som är värdiga och fast beslutna att hålla Guds bud får ta emot och utöva prästadömet.

Biskopar rådgör med stavspresidenten om hur de ska hantera enskilda omständigheter på ett lyhört sätt och med kristuslik kärlek. Stavs- och missionspresidenter söker råd från områdespresidentskapet.

För mer information, se 38.6.23.

38.2.10

Patriarkaliska välsignelser

För allmän information om patriarkaliska välsignelser, se

• avsnitt 18.17 i den här handboken

• Råd och anvisningar för patriarker

• Världsomfattande ledarutbildningsmöte: Patriarken.

38.2.10.1

Medlemmar som har en intellektuell funktionsnedsättning

En medlem i kyrkan som har en intellektuell funktionsnedsättning, hans eller hennes föräldrar eller vårdnadshavare (där så är tillämpligt) och biskopen rådgör tillsammans om huruvida han eller hon bör ges en patriarkalisk välsignelse. De beaktar medlemmens önskningar och om han eller hon har en grundläggande förmåga att förstå välsignelsen. Om så är fallet kan en medlem i biskopsrådet utfärda en rekommendation för patriarkalisk välsignelse. Anvisningar finns i 18.17.

38.2.10.2

Missionärer

En patriarkalisk välsignelse kan vara en källa till andlig styrka för en missionär. Om möjligt ska en medlem få sin patriarkaliska välsignelse innan han eller hon påbörjar sin missionärstjänst. När detta inte är möjligt kan han eller hon ta emot en patriarkalisk välsignelse under sin mission. Missionspresidenten intervjuar missionären och fyller i en rekommendation för patriarkalisk välsignelse. Anvisningar finns i 18.17.

En missionär på en missionärsskola (MTC) kan ta emot en patriarkalisk välsignelse enbart när följande gäller:

• Missionären kommer från ett område där det inte finns en patriark som kan ge en välsignelse på missionärens modersmål.

• Missionären ska verka i en mission där det inte finns en patriark som kan ge en välsignelse på missionärens modersmål.

• En patriark nära missionärsskolan kan ge en välsignelse på missionärens modersmål.

38.2.10.3

Medlemmar som påbörjar militärtjänst

En patriarkalisk välsignelse kan vara en källa till andlig styrka för en medlem som verkar i det militära. Om möjligt ska en värdig medlem ta emot sin patriarkaliska välsignelse innan han eller hon rycker in.

Om detta inte är möjligt kan medlemmen få en patriarkalisk välsignelse på sin fasta tjänstgöringsplats. En medlem i biskopsrådet där intervjuar medlemmen och förbereder en rekommendation för patriarkalisk välsignelse. Anvisningar finns i 18.17.

För mer information kan stavspresidenten kontakta de tolv apostlarnas kvorums kontor på [e-mail].

38.2.10.4

Medlemmar som bor utanför patriarkens stav

En medlem får vanligtvis en patriarkalisk välsignelse av patriarken i sin stav. Men en medlem kan få en välsignelse av en patriark i en annan stav om han eller hon

• är en direkt ättling till patriarken (barn, barnbarn eller barnbarns barn) genom födelse eller adoption

• bor i en stav som inte har en verksam patriark

• bor i ett distrikt

• inte talar samma språk som stavspatriarken, och en patriark i en närliggande stav talar medlemmens språk.

I vart och ett av dessa fall intervjuar en medlem i biskopsrådet eller grenspresidenten medlemmen enligt beskrivningen i 18.17. En medlem i patriarkens stavspresidentskap och i mottagarens stavs- eller missionspresidentskap måste godkänna rekommendationen genom systemet för patriarkaliska välsignelser.

38.2.10.5

Översättning av patriarkaliska välsignelser

Inspirationen och innebörden av en patriarkalisk välsignelse är svår att förmedla i en översättning. Av den anledningen bör medlemmarna få sin välsignelse på det språk de förstår bäst. Kyrkan tillhandahåller inte skriftliga översättningar av patriarkaliska välsignelser.

Medlemmar uppmuntras inte att översätta patriarkaliska välsignelser. Men ibland behöver en medlem få en välsignelse översatt till ett språk som han eller hon förstår. Medlemmen kan hitta en betrodd och värdig medlem i kyrkan som kan tillhandahålla översättningen. Medlemmen ska välja en skicklig översättare som förstår välsignelsens andliga och konfidentiella natur. Översatta kopior av välsignelser arkiveras inte på kyrkans huvudkontor.

En stavspresident kan begära att en patriarkalisk välsignelse skrivs ut i blindskrift. Han kontaktar de tolv apostlarnas kvorums kontor på [e-mail].

38.2.10.6

Teckenspråkstolkning av patriarkaliska välsignelser

Om en medlem är döv eller hörselskadad kan hans eller hennes patriarkaliska välsignelse tolkas på teckenspråk. Medlemmen hittar en tolk. Det är bäst om den här personen är en betrodd och värdig medlem i kyrkan som förstår den doktrinära betydelsen av patriarkaliska välsignelser. Men när en medlem i kyrkan inte kan hittas kan en annan duglig person göra tolkningen.

38.2.10.7

En andra patriarkalisk välsignelse

I mycket sällsynta fall kan en värdig medlem begära en andra patriarkalisk välsignelse. Detta uppmuntras dock inte och begäran kanske inte godkänns. Om medlemmen har en viktig anledning till en sådan begäran diskuterar han eller hon den med biskopen. Om biskopen känner att en andra välsignelse är nödvändig, fyller han i en rekommendation för patriarkalisk välsignelse. Anvisningar finns i 18.17.

Stavspresidenten intervjuar sedan medlemmen och läser den ursprungliga välsignelsen med honom eller henne. Om han anser att en andra välsignelse är nödvändig, söker han godkännande från de tolv apostlarnas kvorums kontor på [e-mail].

Stavspresidenten informerar mottagaren och patriarken om beslutet som fattats av de tolv apostlarnas kvorums kontor. Om begäran godkänns, godkänner stavspresidenten rekommendationen i systemet för patriarkaliska välsignelser. Stavspresidenten säger till mottagaren att den andra välsignelsen ersätter den ursprungliga välsignelsen. Patriarken kan sedan ge en andra patriarkalisk välsignelse.

38.3

Borgerlig vigsel

Kyrkans ledare uppmuntrar medlemmarna att uppfylla kraven för tempelvigsel och att vigas och beseglas i templet. Om lokala lagar tillåter det kan kyrkans ledare förrätta borgerlig vigsel under sådana omständigheter som följande:

• Ett par planerar att vigas i templet, men tempelvigslar är inte juridiskt bindande.

• Ett par ska vigas i templet, men en borgerlig vigsel hjälper föräldrar eller närmaste anhöriga att känna sig inkluderade.

• Tillgång till ett tempel finns inte under en längre tid.

• Ett par planerar inte att gifta sig i ett tempel.

En borgerlig vigsel gäller så länge som paret lever. Den gäller inte bortom graven.

Borgerlig vigsel ska förrättas i enlighet med lagarna på den plats där vigseln sker.

Borgerlig vigsel och liknande religiösa ceremonier bör inte förrättas på sabbaten. Inte heller ska de hållas vid ovanliga tider på dygnet.

Biskopen vänder sig till stavspresidenten om han har frågor om borgerlig vigsel som inte besvaras i det här avsnittet. Stavspresidenten kan vidarebefordra frågor till första presidentskapets kontor.

38.3.1

Vem som får förrätta en borgerlig vigsel

Om lokala lagar tillåter det kan följande ämbetsmän som för närvarande verkar i kyrkan, verka i sitt ämbete för att förrätta en borgerlig vigselceremoni:

• Missionspresidenten

• Stavspresidenten

• Distriktspresidenten

• Biskop

• Grenspresident

Dessa ämbetsmän får endast förrätta en borgerlig vigsel mellan en man och en kvinna. Alla följande villkor måste också gälla:

• bruden eller brudgummen är medlem i kyrkan eller har ett dopdatum

• antingen brudens eller brudgummens matrikelkort finns i kyrkans enhet över vilken ämbetsmannen presiderar

• kyrkans ämbetsman är lagligen bemyndigad att förrätta en borgerlig vigsel i den jurisdiktion där vigseln ska äga rum.

Sista dagars heliga fältpräster i aktiv militärtjänst får förrätta borgerlig vigsel utan att i förväg få detta godkänt.

Fältpräster som tillhör enheter i reserven eller nationalgardet måste i förväg få godkännande av kyrkans division för militärfrågor och arbete som präst att förrätta en borgerlig vigsel. För kontaktinformation, se 38.9.10.

Medlemmar som arbetar som präst och verkar inom följande organisationer måste i förväg få godkännande av kyrkans division för militärfrågor och arbete som präst för att få förrätta en borgerlig vigsel:

• sjukhus

• hospisorganisationer

• servicehem

• fängelser

• gränsbevakning

• polis eller brandkår.

Pensionerade präster är inte bemyndigade att förrätta borgerlig vigsel i egenskap av sitt arbete som präst.

De som förrättar vigslar genom att agera i sitt ämbete som ledare i kyrkan eller i sitt arbete som präst ska använda riktlinjerna i det här avsnittet. De följer också alla juridiska krav.

Medlemmar som arbetar som präst anses inte vara ämbetsmän i kyrkan om de inte verkar som stavspresident, biskop eller grenspresident. När en präst som inte är en presiderande ämbetsman i kyrkan förrättar en borgerlig vigsel agerar han eller hon som representant för den statliga eller civila organisation han eller hon verkar inom. Därför är ordalydelsen för den borgerliga vigselceremonin lite annorlunda för dessa präster, vilket visas i 38.3.6.

Medlemmar som arbetar som präst får endast förrätta en borgerlig vigsel mellan en man och en kvinna.

Kyrkans ämbetsmän och medlemmar som arbetar som präst och förrättar borgerlig vigsel för kyrkans medlemmar bör tillhandahålla nödvändiga vigseluppgifter till församlingens eller grenens kamrer. Kamreren uppdaterar då matrikelkorten.

En kyrkans ämbetsman eller medlem som arbetar som präst och förrättar borgerlig vigsel i egenskap av ämbetsman i kyrkan får inte ta emot någon ersättning.

38.3.2

Borgerlig vigsel för medlemmar från andra enheter

En ämbetsman i kyrkan får inte förrätta vigsel för kyrkans medlemmar när varken brudens eller brudgummens matrikelkort finns i den enhet i kyrkan som ämbetsmannen presiderar över (se 38.3.1). Ett undantag görs för medlemmar som arbetar som präst och för ämbetsmän i kyrkan som är myndighetsrepresentanter.

38.3.3

Borgerlig vigsel för dem som inte är medlemmar i kyrkan

En ämbetsman i kyrkan får inte förrätta vigsel när varken bruden eller brudgummen är medlem i kyrkan såvida inte den ena eller båda har ett dopdatum. Ett undantag görs för medlemmar som arbetar som präst och för ämbetsmän i kyrkan som är myndighetsrepresentanter.

38.3.4

Borgerlig vigsel som hålls i kyrkans byggnader

En vigselceremoni kan hållas i en av kyrkans byggnader om det inte inkräktar på kyrkans ordinarie verksamhet. Vigslar får inte förrättas på sabbaten eller en måndagskväll. Vigslar som förrättas i kyrkans byggnader ska vara enkla och värdiga. Musiken ska vara andlig, vördnadsfull och glädjerik.

Vigslar i kyrkans byggnader kan förrättas i sakramentssalen, kulturhallen eller annat lämpligt rum. Mottagningar får dock inte hållas i sakramentssalen såvida den inte används för flera ändamål. Vigslar ska följa riktlinjerna för rätt användning av möteshuset (se 35.5.3).

Kyrkan tillåter inte att möteshus eller egendomar används i något syfte som rör samkönade, polygama, olagliga eller andra vigslar som inte överensstämmer med kyrkans lära eller riktlinjer.

I sällsynta fall kan biskopen tillåta användning av en kyrkans byggnad för vigslar som förrättas av någon som inte är ämbetsman i kyrkan eller för personer som inte är medlemmar i kyrkan. Han rådgör först med stavspresidenten. Han rådgör med personen som ska officiera för att se till att han eller hon förstår riktlinjerna i det här avsnittet. En medlem i stavs- eller församlingsrådet närvarar för att se till att byggnaden används och tas om hand på rätt sätt.

Biskopen kan godkänna en livestreaming av en vigsel som förrättas i en av kyrkans byggnader (se 29.7).

38.3.5

Borgerlig vigsel som måste förrättas av offentlig ämbetstjänsteman eller på offentlig plats

På vissa platser kräver lagen att en vigselceremoni förrättas av offentlig ämbetsman. På vissa platser krävs det att ceremonin förrättas i en offentlig byggnad eller på annan offentlig plats. I dessa fall kan en bemyndigad prästadömsledare leda en kort religiös ceremoni efter den borgerliga vigseln. Under den här sammankomsten ger han råd till paret.

38.3.6

Borgerlig vigselceremoni

Äktenskapet är heligt och bör hedras och ges värdighet som sådant. Vigslar för kyrkans medlemmar som förrättas utanför templet ska återspegla en anda av hängivenhet och glädje.

Förutom där detta anges gäller informationen i det här avsnittet både medlemmar som arbetar som präst och kyrkans ämbetsmän.

Innan en av kyrkans ämbetsmän förrättar en borgerlig vigsel kan han rådgöra med paret om äktenskapslöftenas heliga natur. Han kan ge ytterligare råd enligt Andens vägledning.

För att förrätta en borgerlig vigsel vänder kyrkans ämbetsman sig till brudparet och säger: ”Vill ni nu fatta varandras högra hand.” Därefter säger han: ”[Brudgummens fullständiga namn] och [brudens fullständiga namn], ni har fattat varandras högra hand som ett tecken på de förbund ni nu ska sluta inför Gud och dessa vittnen.” (Paret kan utse vittnena i förväg.)

Ämbetsmannen vänder sig därefter till brudgummen och frågar: ”[Brudgummens fullständiga namn], tar du [brudens fullständiga namn] till din lagvigda maka, och lovar du högtidligt av egen fri vilja och eget val som hennes livskamrat och lagvigde make att hålla dig till henne och ingen annan, att lyda, hålla och fullgöra alla de lagar, ansvar och plikter som tillhör det heliga äktenskapet, och att älska, hedra och troget hålla fast vid henne så länge ni båda lever?”

Brudgummen svarar: ”Ja.”

Ämbetsmannen vänder sig därefter till bruden och frågar: ”[Brudens fullständiga namn], tar du [brudgummens fullständiga namn] till din lagvigde make, och lovar du högtidligt av egen fri vilja och eget val som hans livskamrat och lagvigda maka att hålla dig till honom och ingen annan, att lyda, hålla och fullgöra alla de lagar, ansvar och plikter som tillhör det heliga äktenskapet, och att älska, hedra och troget hålla fast vid honom så länge ni båda lever?”

Bruden svarar: ”Ja.”

Ämbetsmannen vänder sig därefter till paret och säger: ”I kraft av den vigselrätt som förlänats mig som äldste i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga förklarar jag er, [brudgummens namn] och [brudens namn], man och hustru, lagligt och rättmätigt vigda för den tid ni lever på jorden.

(Alternativ text för en medlem som arbetar som präst men inte verkar som ämbetsman i kyrkan: ”I kraft av den vigselrätt som förlänats mig som präst i [militär enhet eller civilorganisation] förklarar jag er, [brudgummens namn] och [brudens namn], man och hustru, lagligt och rättmätigt vigda för den tid ni lever på jorden.”)

Må Gud välsigna ert äktenskap med glädje över era efterkommande och ett långt och lyckligt liv tillsammans, och må han välsigna er med förmågan att helighålla de löften ni nu har avgett. Dessa välsignelser nedkallar jag över er i Herren Jesu Kristi namn, amen.”

Möjligheten att kyssa varandra som man och hustru är valfri, beroende på parets kultur.

38.4

Riktlinjer för besegling

Kyrkans medlemmar ingår heliga förbund med Gud när de tar emot tempelförrättningar. Templets beseglingsförrättning förenar familjer för evigheten när medlemmarna strävar efter att hedra de förbund de sluter när de tar emot förrättningen. Beseglingsförrättningen innefattar

• besegling av man och hustru

• besegling av barn till föräldrar.

38.4.1

Besegling av man och hustru

Följande uppställning förklarar var man kan hitta riktlinjer för besegling av man och hustru.

Behov	Avsnitt
Behov Jag gifte mig borgerligt och vill beseglas till min make/maka.	Avsnitt 38.4.1.1
Behov Jag är skild från en tidigare make/maka och vill beseglas till min nuvarande make/maka.	Avsnitt 38.4.1.2
Behov Min make/maka som jag beseglades till har dött. Vem får jag beseglas till nu?	Avsnitt 38.4.1.3
Behov Får jag beseglas till en avliden person som jag levde med utan att vi var lagligt vigda?	Avsnitt 38.4.1.4
Behov Jag behöver ansöka om annullering av besegling eller klarering av besegling.	Avsnitt 38.4.1.5
Behov Jag behöver få en restriktion mot tempelbesegling borttagen.	Avsnitt 38.4.1.6
Behov Min make/maka och jag vigdes bara för tiden i templet. Kan vi beseglas till varandra?	Avsnitt 38.4.1.7
Behov Till vem får mina avlidna släktingar beseglas?	Avsnitt 38.4.1.8
Behov Hur påverkar skilsmässa min besegling?	Avsnitt 38.4.1.9
Behov Vilka är följderna av att annullera en besegling?	Avsnitt 38.4.1.10
Behov Hur påverkas min besegling av avsägande eller upphävande av medlemskap i kyrkan?	Avsnitt 38.4.1.11

Medlemmar ska rådgöra med sin biskop om de har frågor om riktlinjer för beseglingen som inte besvaras i det här avsnittet. Biskopen kontaktar stavspresidenten om han har frågor. Stavspresidenten kontaktar första presidentskapets kontor om han har frågor.

Medlemmar som känner oro över beseglingsförrättningens eviga natur och tillhörande familje- och parrelationer uppmuntras att lita på Herren och söka hans tröst. Vår himmelske Fader ser till att varje person får alla välsignelser som hans eller hennes önskningar och val tillåter.

38.4.1.1

Besegling av levande medlemmar efter borgerlig vigsel

En man och en kvinna som vigdes borgerligt kan beseglas i templet så snart omständigheterna medger om följande villkor är uppfyllda:

• de har båda varit medlemmar i kyrkan i minst ett år (se 27.3.1 och 27.2.1)

• de är förberedda och värdiga.

Då prästadömsledare ska utfärda en tempelrekommendation till ett par för besegling ska de förvissa sig om att den borgerliga vigseln är juridiskt bindande. Se 26.3 och 27.3.

38.4.1.2

Besegling av levande medlemmar efter skilsmässa

Kvinnor. En levande kvinna kan beseglas till endast en man åt gången. Om hon och en make beseglades och senare skilde sig måste hon få denna besegling annullerad innan hon beseglas till en annan man under sin livstid (se 38.4.1.5).

En levande kvinna som för närvarande inte är gift eller beseglad till en annan man kan beseglas till en avliden make som hon skilt sig från när hon levde. Hon måste först få ett undertecknat medgivande från sin tidigare makes änka (om det finns en).

Se kapitel 28 för information om utförande av förrättningar för en avliden make/maka.

Män. Om en man och en kvinna beseglades och senare skilde sig måste mannen få en klarering av besegling innan han beseglas till en annan kvinna (se 38.4.1.5). En klarering av besegling är nödvändig även om 1) den tidigare beseglingen har annullerats eller 2) den tidigare hustrun har avlidit.

En klarering av besegling behövs bara om en man har skilt sig från den senaste kvinnan han beseglades till. Om en man till exempel fick en klarering av besegling för att beseglas till en andra hustru efter en skilsmässa, och hans andra hustru sedan dör, behöver han inte ytterligare en klarering av besegling för att beseglas igen.

En levande man kan beseglas till en avliden hustru från vilken han skilt sig i livet. Han måste först få ett undertecknat medgivande från sin tidigare hustrus änkling (om det finns en). Om han är gift måste han också få skriftligt medgivande från sin nuvarande hustru om hon lever.

Se kapitel 28 för information om utförande av förrättningar för en avliden make/maka.

38.4.1.3

Besegling av levande medlemmar efter en makes eller makas bortgång

Kvinnor. Om en man och hustru har beseglats och maken dör får kvinnan inte beseglas till en annan man såvida hon inte får den första beseglingen annullerad (se 38.4.1.5).

En levande kvinna som för närvarande inte är gift eller beseglad till en annan man kan beseglas till en avliden make (se 38.4.1.8). Om äktenskapet slutade i skilsmässa, se 38.4.1.2.

En levande kvinna som är gift får inte beseglas till en avliden make utan godkännande från första presidentskapet.

Se kapitel 28 för information om utförande av förrättningar för en avliden make/maka.

Män. Om en man och hans hustru har beseglats och hustrun dör, kan mannen beseglas till en annan kvinna om hon inte redan är beseglad till en annan man. Under dessa omständigheter behöver mannen inte en klarering av besegling från första presidentskapet, såvida han inte skilt sig från sin tidigare hustru före hennes död (se 38.4.1.2).

En levande man kan beseglas till en avliden hustru om hon inte var beseglad till en annan man när hon levde. Om hon var beseglad till en annan man medan hon levde måste alla män som hon var gift med vara döda innan någon annan man får beseglas till henne (se 38.4.1.8). Om äktenskapet slutade i skilsmässa, se 38.4.1.2.

Innan en man beseglas till en avliden hustru måste han få skriftligt medgivande från sin nuvarande hustru om hon lever.

Se kapitel 28 för information om utförande av förrättningar för en avliden make/maka.

38.4.1.4

Besegling av en levande medlem till en avliden person som han eller hon levde tillsammans med

Kvinnor. Som undantag får en levande kvinna som för närvarande inte är beseglad till en annan man beseglas till en avliden man som hon levde tillsammans med. Detta undantag kan endast övervägas om deras förhållande var av sådan art och varaktighet att de visade en beslutsamhet att göra följande:

• vara trogna varandra i en varaktig relation

• uppfylla alla äktenskapliga ansvar mot varandra

• uppfylla alla sina ansvar som föräldrar till de barn de hade.

Om medlemmens stavspresident anser att ett sådant undantag är berättigat skickar han in en ansökan till första presidentskapets kontor.

Män. Som undantag kan en levande man beseglas till en avliden kvinna som han levde tillsammans med om hon inte var beseglad till en annan man medan hon levde. Detta undantag kan endast övervägas om deras förhållande var av sådan art och varaktighet att de visade en beslutsamhet att göra följande:

• vara trogna varandra i en varaktig relation

• uppfylla alla äktenskapliga ansvar mot varandra

• uppfylla alla sina ansvar som föräldrar till de barn de hade.

Innan en gift man får beseglas till en avliden kvinna måste han få skriftligt medgivande från sin nuvarande hustru om hon lever.

Om medlemmens stavspresident anser att ett sådant undantag är berättigat skickar han in en ansökan till första presidentskapets kontor.

38.4.1.5

Ansökan om annullering eller klarering av besegling

Se 38.4.1.2 för information om besegling av levande medlemmar efter en skilsmässa. Se 38.4.1.3 för information om besegling av levande medlemmar efter en makes/makas död.

Medlemmar av båda könen kan begära annullering av besegling även om de inte förbereder sig för att beseglas till en annan make/maka. En manlig medlem i kyrkan måste få en klarering av besegling för att kunna beseglas till en annan kvinna efter en skilsmässa.

Processen för att begära en klarering av besegling eller annullering av besegling beskrivs nedan.

1. Medlemmen talar med sin biskop om denna begäran.

2. Biskopen ser till att

   1. skilsmässan är slutgiltig

   2. medlemmen uppfyller alla juridiska krav för stöd till barn och make/maka som stipulerats vid skilsmässan.

3. Om biskopen rekommenderar att klareringen eller annulleringen av besegling beviljas ska följande göras.

   1. Han fyller i en ansökan till första presidentskapet för medlemmen med hjälp av Resurser för ledare och kamrerer (LCR). Ledare som inte har tillgång till LCR använder i stället ett fysiskt exemplar av blanketten Ansökan till första presidentskapet. Den här blanketten kan fås från Confidential Records Office [kontoret för konfidentiella uppteckningar] vid kyrkans huvudkontor.

   2. Han skickar ansökan till stavspresidenten.

4. Stavspresidenten har ett möte med medlemmen. Stavspresidenten bekräftar att

   1. skilsmässan är slutgiltig

   2. medlemmen uppfyller alla juridiska krav för stöd till barn och make/maka som stipulerats vid skilsmässan.

5. Om stavspresidenten rekommenderar att annullering eller klarering av besegling beviljas skickar han in ansökan till kyrkans huvudkontor med hjälp av LCR. Se 6.2.3 om stavspresidentens ansvar när han skickar in ansökningar till första presidentskapet.

6. Om begäran godkänns skickar första presidentskapet ett brev där det står att klareringen eller annulleringen av beseglingen har beviljats.

7. När medlemmen har fått brevet kan han eller hon boka tid för en tempelbesegling. Medlemmen visar upp brevet i templet.

Se 38.4.1.9.

38.4.1.6

Borttagande av restriktion mot tempelbesegling

En person som begår äktenskapsbrott medan han eller hon är gift med en make/maka som han eller hon har beseglats till får inte beseglas till den som han eller hon begått äktenskapsbrott med utan godkännande från första presidentskapet.

Ett par kan söka godkännande efter att de varit gifta i minst fem år. Processen för att begära att en restriktion mot tempelbesegling ska tas bort beskrivs nedan.

1. Paret träffar sin biskop och stavspresident.

2. Om dessa ledare anser att restriktionen bör tas bort skriver de brev till första presidentskapet med sina rekommendationer. Deras brev ska beskriva de sökandes tempelvärdighet och äktenskapets stabilitet i minst fem år. Se 6.2.3 om stavspresidentens ansvar när han skickar in ansökningar till första presidentskapet.

3. Paret skriver också ett ansökningsbrev till första presidentskapet.

4. Stavspresidenten skickar alla dessa brev till första presidentskapet. Han kan skicka in ansökningsbrevet med en ansökan om annullering eller klarering av besegling (se 38.4.1.5).

5. Om ansökan godkänns skickar första presidentskapet ett brev där det står att restriktionen mot tempelbeseglingen har tagits bort.

6. När paret har fått brevet kan de boka en tid för besegling. De visar upp brevet i templet.

38.4.1.7

Besegling efter tempelvigsel endast för tiden

Par som vigdes endast för tiden i ett tempel beseglas vanligtvis inte senare. För att en sådan besegling ska vara möjlig måste kvinnan av första presidentskapet först beviljas annullering av sin tidigare besegling. Om biskopen och stavspresidenten båda anser att en annullering är berättigad, skickar stavspresidenten en ansökan till första presidentskapet med hjälp av LCR. Se 6.2.3 om stavspresidentens ansvar när han skickar in ansökningar till första presidentskapet.

Vigslar endast för tid i templet förrättas inte längre (se 27.3.3).

38.4.1.8

Besegling av avlidna personer

Avlidna kvinnor. En avliden kvinna kan beseglas till alla män som hon var lagligt gift med då hon levde. Följande tabell visar när dessa beseglingar kan äga rum.

Hon beseglades inte till en man i livet	Hon kan beseglas till alla levande eller avlidna män som hon var gift med i livet. Om mannen lever måste hans hustru (om han är gift) ge skriftligt medgivande (se 38.4.1.3). Om mannen är avliden måste hans änka (om någon) ge skriftligt medgivande.
Hon beseglades till en man i livet	Alla hennes makar måste vara avlidna innan hon beseglas till andra män som hon var gift med. Det här inbegriper tidigare makar som hon kan ha varit skild från. Var och en av männens änkor (om några) måste ge skriftligt medgivande.

Avlidna män. En avliden man får beseglas till alla kvinnor som han var lagligt gift med då han levde om 1) de är avlidna eller 2) om de lever, är ogifta för närvarande och inte är beseglade till en annan man (se 38.4.1.3).

Innan en avliden man kan beseglas till en avliden kvinna som han var gift med när han levde, måste kvinnans änkling (om det finns en) ge skriftligt medgivande.

Avlidna par som var skilda. Avlidna par som skilde sig kan beseglas genom ställföreträdare så att deras barn kan beseglas till dem. Se 28.3.5 om antingen mannen eller hustrun fick sitt medlemskap i kyrkan upphävt eller avsa sig sitt medlemskap.

Första presidentskapets godkännande krävs innan ett avlidet par som fått sin besegling annullerad när de levde kan beseglas.

38.4.1.9

Följderna av skilsmässa

Om ett par beseglades och senare skilde sig gäller beseglingens välsignelser fortfarande dem båda som enskilda personer om de är värdiga (se 38.4.1.5 och 38.4.1.10). En medlem som förblir trofast mot templets förbund får de personliga välsignelser som utlovas i templet, även om personens make/maka har brutit förbunden eller dragit sig undan äktenskapet. Gud lovar sina trofasta söner och döttrar frid och styrka i det här livet och evigt liv i den kommande världen.

Se 38.4.2.1 för information om barn som föds efter en skilsmässa.

38.4.1.10

Följderna av annullering av besegling

Medan en besegling kvarstår får en medlem som trofast håller tempelförbunden de personliga välsignelser som utlovas i templet. Detta gäller även om personens make/maka har brutit förbunden eller dragit sig undan äktenskapet. Vidare kräver Gud inte att någon ska förbli i en beseglad relation i all evighet mot hans eller hennes vilja. Vår himmelske Fader ser till att varje person får alla välsignelser som hans eller hennes önskningar och val tillåter.

När en annullering av besegling har godkänts av första presidentskapet gäller inte längre de välsignelser som är förenade med den beseglingen.

Barn som fötts av en kvinna efter att hennes besegling till en tidigare make har annullerats är inte födda inom förbundet såvida hon inte har beseglats till en annan man före barnens födelse.

Prästadömsledare rådgör med medlemmar som söker en annullering av besegling för att hjälpa dem att förstå dessa principer. Lokala ledare ska respektera medlemmarnas handlingsfrihet i dessa beslut.

38.4.1.11

Följder av avsägande eller upphävande av medlemskap i kyrkan

När ett par har beseglats i ett tempel och en av dem avsäger sig sitt medlemskap i kyrkan eller får sitt medlemskap upphävt, upphävs också hans eller hennes tempelvälsignelser. Men beseglingsförrättningens personliga välsignelser för personens make/maka och barn gäller om de förblir trofasta.

Barn som fötts av ett par efter att en av dem eller båda har avsagt sig sitt medlemskap eller fått sitt medlemskap upphävt är inte födda inom förbundet. Se 38.4.2.8.

38.4.2

Besegling av barn till föräldrar

Föräldrar måste vara beseglade till varandra innan barnen beseglas till dem (se 38.4.1).

Medlemmar ska rådgöra med sin biskop om de har frågor om riktlinjer för beseglingen som inte besvaras i det här avsnittet. Biskopen kontaktar stavspresidenten om han har frågor. Stavspresidenten kontaktar första presidentskapets kontor om han har frågor.

Medlemmar som känner oro över beseglingsförrättningens eviga natur och tillhörande familjerelationer uppmuntras att lita på Herren och söka hans tröst. Vår himmelske Fader ser till att varje person får alla välsignelser som hans eller hennes önskningar och val tillåter.

38.4.2.1

Barn som är födda inom förbundet

Barn som är födda efter det att deras mor beseglats till en man i templet är födda inom denna beseglings förbund. De behöver inte ta emot förrättningen besegling till föräldrar.

Ibland får en kvinna som beseglats till en man senare barn med en annan man. När detta sker föds dessa barn in i kvinnans senaste beseglingsförbund såvida de inte föddes 1) efter att beseglingen annullerades eller 2) efter att den upphävts på grund av avsägande eller upphävande av medlemskap i kyrkan.

38.4.2.2

Barn som inte är födda inom förbundet

Barn som inte är födda inom förbundet kan bli del av en evig familj genom att beseglas till

• sina biologiska föräldrar

• sina adoptivföräldrar

• en biologisk förälder eller adoptivförälder och en styvförälder (se 38.4.2.5).

Dessa barn får samma välsignelser som de hade fått om de hade varit födda inom förbundet.

Besegling av levande barn till levande föräldrar. Ett levande barn beseglas enbart till två föräldrar – en man och hustru. Om båda föräldrarna lever måste de vara gifta med och beseglade till varandra.

Se 27.4.1 för information om utfärdande av tempelrekommendationer för barn som ska beseglas till sina föräldrar.

Medlemmar som är 21 år eller äldre måste ha tagit emot sin begåvning innan de får beseglas till sina föräldrar (se 26.4.4).

Besegling av levande barn till avlidna föräldrar. Ett levande barn beseglas enbart till ett par föräldrar. Föräldrar måste vara beseglade till varandra innan barnen får beseglas till dem.

En medlem som är vuxen när hans eller hennes föräldrar dör beseglas vanligtvis till dessa föräldrar. Som begreppet föräldrar används här avser det biologiska föräldrar, adoptivföräldrar eller en biologisk förälder och en styvförälder.

Följande uppställning visar de beseglingsalternativ som är tillgängliga för en person vars föräldrar dog när han eller hon fortfarande var minderårig eller som inte är ansvarig på grund av intellektuell funktionsnedsättning.

Omständighet	Alternativ
Minderårigt barn	Beseglas till de adoptivföräldrar eller vårdnadshavare som fostrar honom eller henne Väntar tills han eller hon är vuxen och väljer då att beseglas antingen 1) till de avlidna föräldrarna eller 2) till adoptivföräldrarna eller vårdnadshavarna som fostrade honom eller henne
Person som inte är ansvarig på grund av intellektuell funktionsnedsättning	Beseglas till de adoptivföräldrar eller vårdnadshavare som tar hand om honom eller henne

Se 27.4.1 för information om utfärdande av tempelrekommendationer för barn som ska beseglas till sina föräldrar.

Medlemmar som är 21 år eller äldre måste ha tagit emot sin begåvning innan de får beseglas till sina föräldrar (se 26.4.4).

Besegling av avlidna barn till föräldrar (levande eller avlidna). En avliden person beseglas vanligtvis till sina biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar. Men ett avlidet barn kan också beseglas till

• en biologisk mor och en styvfar

• en biologisk far och en styvmor

• fosterföräldrar eller mor- eller farföräldrar som fostrade barnet (se 38.4.2.4)

• ett par som avsåg att adoptera barnet men inte hade möjlighet att slutföra adoptionen innan barnet avled (se 38.4.2.4).

Dessa beseglingar får ske även om det avlidna barnet redan har beseglats till sina biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar. Beseglingar till icke biologiska föräldrar eller föräldrar som inte adopterat barnet under andra omständigheter än de som listas ovan kräver första presidentskapets godkännande.

38.4.2.3

Levande adoptivbarn eller fosterbarn

Levande barn som är födda inom förbundet eller som beseglats till föräldrarna kan inte beseglas till några andra föräldrar utan första presidentskapets godkännande.

Levande barn som lagligen adopterats och som varken är födda inom förbundet eller beseglade till tidigare föräldrar kan beseglas till sina adoptivföräldrar då adoptionen är klar. En kopia av adoptionshandlingarna ska visas upp i templet. Ett domstolsbeslut som tilldömer vårdnad utgör inte tillräcklig klarering för besegling. Det föreligger ingen skyldighet att namnge de biologiska föräldrarna till dessa barn.

Första presidentskapets godkännande krävs för att en levande medlem ska kunna beseglas till sina fosterföräldrar. Det här kravet gäller även om fosterbarnets biologiska föräldrar är okända. En sådan begäran görs av stavspresidenten med hjälp av LCR (se 6.2.3).

38.4.2.4

Avlidna adoptivbarn eller fosterbarn

En avliden adopterad person beseglas vanligtvis till sina adoptivföräldrar.

Ett avlidet fosterbarn beseglas vanligtvis till sina biologiska föräldrar.

38.4.2.5

Besegling av levande barn till en biologisk förälder och en styvförälder

Minderåriga barn och barn som inte är ansvariga. Levande minderåriga barn och barn som inte är ansvariga på grund av intellektuell funktionsnedsättning får endast beseglas till en biologisk förälder och en styvförälder om alla följande villkor är uppfyllda:

• Barnet är inte fött inom förbundet och har inte beseglats tidigare.

• Barnet har inte adopterats av en annan förälder.

• Den andra biologiska föräldern har gett skriftligt medgivande till att beseglingen kan äga rum. Ett domstolsbeslut som tilldömer vårdnad utgör inte tillräcklig klarering för besegling. Brevet med medgivandet ska innehålla formuleringar som liknar följande:

  ”Jag, [namnet på den biologiska föräldern], ger min tillåtelse till att [namnet på barnet eller barnen] får beseglas i templet till [namnen på föräldrarna]. Jag är införstådd med att beseglingen är en religiös ceremoni och inte har några juridiska följder.”

  Brevet uppvisas i templet före beseglingen.

Om den andra biologiska föräldern har avlidit, eller om hans eller hennes vårdnad av barnen har upphört helt efter en juridisk process, krävs inget medgivande. På samma sätt krävs inget medgivande om barnet anses vara vuxen i den jurisdiktion där han eller hon bor.

Om man inte kan få tag på den andra biologiska föräldern efter grundliga ansträngningar att hitta honom eller henne, krävs inget medgivande. I sådana fall intygar biskopen och stavspresidenten i verifieringsprocessen att grundliga ansträngningar att hitta den saknade föräldern har varit fruktlösa. Om den andra biologiska föräldern ger sig tillkänna vid ett senare datum kan beseglingen granskas.

Vuxna barn. En levande vuxen medlem kan beseglas till en biologisk förälder och en styvförälder om medlemmen inte föddes inom förbundet eller tidigare beseglades till föräldrarna.

Medlemmar som är 21 år eller äldre måste ha tagit emot sin begåvning innan de beseglas till en biologisk förälder och en styvförälder.

Gifta medlemmar som är yngre än 21 år behöver inte ha tagit emot sin begåvning för att beseglas till en biologisk förälder och en styvförälder. Men de måste ha en giltig tempelrekommendation för att kunna beseglas till föräldrarna (se 26.4.4).

Se 27.4.1 för information om utfärdande av tempelrekommendationer för barn som ska beseglas till sina föräldrar.

38.4.2.6

Barn som kommit till genom assisterad befruktning eller provrörsbefruktning

Barn som avlats genom assisterad befruktning eller provrörsbefruktning är födda inom förbundet om deras föräldrar redan är beseglade. Om barnen föds innan deras föräldrar beseglats, kan de beseglas till sina föräldrar efter det att föräldrarna beseglats till varandra.

38.4.2.7

Barn som fötts av surrogatmödrar

Om ett barn fötts av en surrogatmamma hänskjuter stavspresidenten ärendet till första presidentskapets kontor (se 38.6.22).

38.4.2.8

Barnens ställning om en besegling annulleras eller återkallas

Trofasta barn som är födda inom förbundet eller beseglade till föräldrarna har kvar den eviga härstamningens välsignelser. Detta gäller även vid följande omständigheter:

• Beseglingen av deras föräldrar annulleras senare.

• Endera förälderns medlemskap i kyrkan avsägs eller upphävs senare.

Barn som föds efter att föräldrarnas besegling annullerats eller återkallats är inte födda inom förbundet. Dessa barn kan beseglas till sina föräldrar efter att deras föräldrars tempelvälsignelser återgetts (om tillämpligt) och andra eventuella hinder tagits bort.

38.5

Tempelkläder och tempelklädnad

38.5.1

Tempelkläder

Under begåvnings- och beseglingsförrättningarna i templet bär kyrkans medlemmar vita kläder. En kvinna bär följande vita kläder: långärmad eller trekvartsärmad klänning (eller kjol och långärmad eller trekvartsärmad blus), sockor eller strumpbyxor och skor eller tofflor.

Män bär följande vita kläder: långärmad skjorta, slips eller fluga, byxor, sockor och skor eller tofflor.

Under begåvnings- och beseglingsförrättningarna tar medlemmarna på sig ytterligare ceremoniella kläder över sina vita kläder.

38.5.2

Införskaffande av tempelkläder och tempelklädnad

Församlings- och stavsledarna uppmuntrar medlemmar som har tagit emot sin begåvning att skaffa egna tempelkläder. Tempelkläder och tempelklädnad kan köpas i en av kyrkans distributionscenters butiker eller via store.ChurchofJesusChrist.org. Stavs- och församlingskamrerer kan hjälpa medlemmar beställa kläderna.

Biskopen kan använda fasteoffermedel för att hjälpa behövande medlemmar att köpa tempelkläder och tempelklädnader (se kapitel 22).

En del tempel har också kläder för uthyrning. Om ett tempel inte har kläder för uthyrning måste medlemmarna ta med sig egen tempelklädsel. Se tempel.JesuKristiKyrka.org för att ta reda på om ett visst tempel har kläder för uthyrning.

Templen har ett begränsat lager av tempelkläder som heltidsmissionärer kan använda. Det kostar inget att hyra dem medan de är på missionärsskolor eller när de fått tillåtelse att delta i templets förrättningar medan de verkar på missionsfältet. Vid behov kan de här kläderna användas av missionärer som tar emot sin egen begåvning.

Tempelklädnaden finns i en mängd olika material och modeller, bland annat för kvinnor som är gravida eller ammar (store.ChurchofJesusChrist.org).

Medlemmar som behöver tempelklädnaden i en storlek som inte erbjuds kan kontakta en klädkonsult för att lägga en specialbeställning. Kontaktinformation finns på store.ChurchofJesusChrist.org/contactus.

Se store.ChurchofJesusChrist.org för information om hur man provar tempelklädnader innan man köper dem.

38.5.3

Tempelklädnad och tempelkläder för medlemmar med funktionsnedsättning eller allergi

Specialbeställning av tempelklädnader kan göras åt medlemmar som är sängliggande, har allvarliga fysiska funktionsnedsättningar eller är allergiska mot vissa tyger eller kläder (se ”Garments and Sacred Clothing”, store.ChurchofJesusChrist.org).

Kortare tempelmantel finns för medlemmar som sitter i rullstol eller som har andra behov (se store.ChurchofJesusChrist.org).

38.5.4

Sy tempelkläder

Medlemmar ska inte sy ceremoniell tempelklädsel eller tempelklädnad.

38.5.5

Bära tempelklädnaden

Första presidentskapet har gett följande vägledning om hur tempelklädnaden ska bäras:

”Det heliga prästadömets klädnad påminner oss om förlåten i templet, och den förlåten är en symbol för Jesus Kristus. När du sätter på dig din klädnad sätter du på dig en helig symbol för Jesus Kristus. Att bära den är ett yttre uttryck för ditt inre åtagande att följa honom. Klädnaden påminner också om dina tempelförbund. Du bör bära tempelklädnaden dag och natt under hela ditt liv. När den måste tas av för aktiviteter som inte rimligtvis kan utföras med tempelklädnaden på, sträva då efter att ta på dig den igen så snart som möjligt. När du håller dina förbund, inklusive det heliga privilegiet att bära klädnaden enligt anvisningarna i inledande förrättningar, får du större tillgång till Frälsarens barmhärtighet, beskydd, styrka och kraft.”

Klädnaden ska bäras under yttre plagg. Det är en fråga om personlig preferens om andra underkläder bärs ovan eller under tempelklädnaden.

Medlemmar ska inte modifiera eller ändra tempelklädnaden för att anpassa den till olika klädmoden.

Medlemmar ska inte visa tempelklädnaden på ett olämpligt sätt för dem som inte förstår dess betydelse.

Se 26.3.3.

38.5.6

Vård av tempelklädnad

Tempelklädnaden är en helig symbol för Jesus Kristus. Vårt sätt att ta hand om våra tempelklädnader bör återspegla denna heliga symbolik.

Medlemmar får laga revor på tempelklädnaden så länge som den ursprungliga designen inte ändras. Men om ett märke är helt upprivet eller saknas ska medlemmarna ersätta tempelklädnaden.

38.5.7

Bära tempelklädnaden i det militära, brandkåren, polisen eller en liknande verksamhet

Riktlinjerna i det här avsnittet gäller medlemmar som tagit emot sin begåvning och som har särskilda krav i fråga om sin arbetsuniform

• i det militära

• som brandman

• som polis

• som statlig säkerhetstjänsteman.

Närhelst det är möjligt ska dessa medlemmar bära tempelklädnaden, precis som alla andra medlemmar. De ska emellertid undvika att på olämpligt sätt visa tempelklädnaden för dem som inte förstår dess betydelse. Medlemmar bör söka Andens ledning och använda takt, urskillning och visdom. I vissa fall kan det vara bäst att tillfälligt lägga tempelklädnaden åt sidan och börja bära den igen när omständigheterna tillåter. Enbart olägenhet att bära tempelklädnaden är emellertid inget skäl att lägga den åt sidan.

Ibland hindrar yrkesföreskrifterna en medlem från att bära tempelklädnaden. I sådana fall påverkas inte medlemmens religiösa ställning. Herren ser till hjärtat och ett villigt sinne (se Läran och förbunden 64:34). Så länge medlemmen förblir värdig får han eller hon fortfarande de välsignelser som är förenade med att bära tempelklädnaden. Om medlemmar inte kan bära tempelklädnaden så ska de bära den igen så snart omständigheterna tillåter.

Medlemmar som är anställda inom dessa verksamheter ska fråga sina överordnade vilka krav som underkläderna måste uppfylla, till exempel i fråga om färg eller typ av halsringning. Dessa medlemmar kan skicka kläder som är godkända av verksamheten och som följer riktlinjerna för tempelklädnaden till Beehive Clothing för att märkas som godkända tempelklädnader. Riktlinjer och ytterligare instruktioner finns i Garment Guidelines for Military, Law Enforcement, and Firefighters [Riktlinjer för tempelklädnad för militärer, poliser och brandmän].

38.5.8

Medicinska tillstånd som kan hindra medlemmar från att bära tempelklädnaden

Närhelst det är möjligt ska medlemmar med medicinska tillstånd bära tempelklädnaden, precis som alla andra medlemmar.

Specialbeställda tempelklädnader kan köpas till medlemmar som har medicinska tillstånd eller använder medicintekniska anordningar. Medlemmar som behöver specialbeställda tempelklädnader kan kontakta en klädkonsult för att lägga en order. Kontaktinformation finns på store.ChurchofJesusChrist.org/contactus.

Vissa medicinska tillstånd eller medicintekniska anordningar kan göra det svårt för medlemmar att bära ena eller båda delarna av tempelklädnaden. Medlemmar ska söka Andens vägledning i sådana situationer. I vissa fall kan det vara bäst att tillfälligt lägga tempelklädnaden åt sidan och börja bära den igen när omständigheterna tillåter.

När en medlem inte kan bära tempelklädnaden på grund av ett medicinskt tillstånd eller en medicinsk anordning påverkas inte hans eller hennes religiösa ställning. Herren ser till hjärtat och ett villigt sinne (se Läran och förbunden 64:34). Så länge medlemmen förblir värdig får han eller hon de välsignelser som är förenade med att bära tempelklädnaden.

38.5.9

Kassering av tempelklädnad och den ceremoniella tempelklädseln

När medlemmar ska kassera utslitna tempelklädnader klipper de bort och förstör märkena. Det återstående tyget klipps sedan sönder så att det inte syns att det varit en tempelklädnad. Återstående tygstycken kan kasseras.

För att kassera utsliten ceremoniell tempelklädsel bör medlemmar klippa sönder den så att det inte går att se vad den ursprungligen använts till. Tyget ska sedan kastas.

Medlemmar kan ge tempelklädnader och ceremoniell tempelklädsel som är i gott skick till andra medlemmar som tagit emot sin begåvning. Medlemmar ska inte ge tempelklädnader eller den ceremoniella tempelklädseln till andrahandsbutiker, biskopens förrådshus, tempel eller välgörenhetsinrättningar.

38.5.10

Tempelkläder för begravning

Avlidna medlemmar som tagit emot sin begåvning ska om möjligt begravas eller kremeras i tempelkläder. Där traditioner eller begravningsbruk inom en viss kultur gör detta olämpligt eller svårt kan kläderna vikas ihop och läggas bredvid kroppen.

Endast medlemmar som tagit emot sin begåvning får begravas eller kremeras i tempelkläder. En person som tagit emot sin begåvning men som slutat bära tempelklädnaden före sin död får begravas eller kremeras i tempelkläder om familjen begär detta.

Personer vars välsignelser inte återgetts efter upphävande eller avsägande av medlemskap i kyrkan får inte begravas eller kremeras i tempelkläder.

En person som tagit emot sin begåvning i livet och som begått självmord får begravas eller kremeras i tempelkläder.

De tempelkläder som används vid begravningen eller kremeringen behöver inte vara nya, men de bör vara i gott skick och rena. Medlemmens egna tempelkläder kan användas.

En medlem som ska begravas eller kremeras i tempelkläder kan kläs av en familjemedlem av samma kön eller av sin make/maka om personen har tagit emot sin begåvning. Om ingen nära anhörig finns till hands eller önskar klä en avliden man som tagit emot sin begåvning kan biskopen be äldstekvorumets president att be en man som tagit emot sin begåvning att klä den avlidne eller tillse att iklädningen sker på rätt sätt. Om ingen nära anhörig finns till hands eller önskar klä en avliden kvinna som tagit emot sin begåvning, kan biskopen be Hjälpföreningens president att be en kvinna som tagit emot sin begåvning att klä den avlidna eller tillse att iklädningen sker på rätt sätt. Ledarna ser till att uppdraget ges till någon som inte upplever det som obehagligt.

En man ikläs tempelklädnad och följande vita klädsel: långärmad skjorta, slips eller fluga, byxor, sockor och skor eller tofflor. En kvinna ikläs tempelklädnad och följande vita klädsel: långärmad eller trekvartsärmad klänning (eller kjol och långärmad eller trekvartsärmad blus), sockor eller strumpbyxor och skor eller tofflor.

Den ceremoniella tempelklädseln placeras på kroppen enligt anvisningarna under begåvningen. Manteln placeras på höger axel och knyts med dragbandet runt midjan på vänster sida. Förklädet knyts om midjan. Skärpet läggs om midjan och knyts med en rosett över vänster höft. En mans huvudbonad läggs vanligtvis bredvid kroppen tills det är dags att tillsluta kistan eller behållaren. Huvudbonaden placeras sedan med rosetten över vänster öra. En kvinnas slöja kan läggas över kudden bakom hennes huvud. En kvinnas ansikte kan beslöjas före begravning eller kremering om familjen så önskar.

I vissa områden får endast en begravningsentreprenör eller en anställd hos denne ta hand om en avliden. Om så är fallet förvissar sig en anhörig som tagit emot sin begåvning, eller någon annan som tagit emot sin begåvning och som biskopen eller Hjälpföreningens president gett detta i uppdrag, att kroppen blir riktigt iklädd.

En del länder kräver att avlidna personer kläs i biologiskt nedbrytbara kläder när de begravs. Biologiskt nedbrytbara tempelkläder finns på store.ChurchofJesusChrist.org.

I områden där det kan vara svårt att i tid få tag på tempelkläder till begravning ska stavspresidenten ha till hands minst två fullständiga uppsättningar i storlek medium, en för en man och en för en kvinna.

Om det inte går att få tag på tempelkläder, klär man en avliden som tagit emot sin begåvning i tempelklädnaden och andra passande kläder.

38.6

Riktlinjer för moralfrågor

Några riktlinjer i det här avsnittet handlar om sådant som kyrkan ”avråder från”. Kyrkans medlemmar ställs vanligtvis inte inför begränsningar av medlemskap på grund av sina beslut i dessa frågor. Men alla är i slutändan ansvariga inför Gud för sina beslut.

38.6.1

Abort

Herren befallde: ”Du ska inte … dräpa eller göra något som är detta likt” (Läran och förbunden 59:6). Kyrkan motsätter sig självvald abort som görs av personlig eller social bekvämlighet. Medlemmar får inte underkasta sig, utföra, ombesörja, ge sitt samtycke till, bekosta eller uppmuntra till abort. De enda möjliga undantagen är då

• graviditeten uppkommit till följd av våldtäkt eller incest

• en kompetent läkare fastställt att moderns liv eller hälsa är i fara

• en kompetent läkare fastställt att fostret har så svåra defekter att det inte kommer att överleva efter födseln.

Inte ens dessa undantag rättfärdigar automatiskt en abort. Abort är en mycket allvarlig sak. Det är något som endast ska övervägas efter att de ansvariga personerna har fått bekräftelse genom bön. Medlemmar kan rådgöra med sin biskop som en del av den här processen.

De presiderande ämbetsmännen går noga igenom omständigheterna om en medlem har varit inblandad i abort. Ett medlemskapsråd kan behöva hållas om en medlem underkastar sig, utför, ombesörjer, bekostar, ger sitt samtycke till eller uppmuntrar till abort (se 32.6.2.5). Men ett medlemskapsråd ska inte övervägas om en medlem varit inblandad i en abort före sitt dop. Inte heller ska ett medlemskapsråd eller begränsningar övervägas för medlemmar som varit inblandade i en abort av någon av de tre anledningar som angetts tidigare i det här avsnittet.

Biskopen hänskjuter frågor om specifika fall till stavspresidenten. Stavspresidenten kan vid behov rikta frågor till första presidentskapets kontor.

Såvitt det är uppenbarat kan en människa omvända sig och få förlåtelse för den synd som abort är.

38.6.2

Övergrepp

Övergrepp är att behandla andra illa eller försumma dem på sätt som orsakar fysisk, sexuell, känslomässig eller ekonomisk skada. Kyrkans ståndpunkt är att ingen form av övergrepp tolereras. De som gör sig skyldiga till övergrepp mot maka eller make, sina barn, andra anhöriga eller någon annan överträder Guds och människors lagar.

Alla medlemmar, särskilt föräldrar och ledare, uppmuntras att vara uppmärksamma och göra allt de kan för att skydda barn och andra mot övergrepp. Om medlemmar blir medvetna om att övergrepp begåtts rapporterar de detta till civilrättsliga myndigheter och rådgör med biskopen. Kyrkans ledare ska ta rapporter om övergrepp på allvar och aldrig bortse från dem.

Alla vuxna som arbetar med barn ska inom en månad efter att de blivit inröstade genomföra utbildningen för att skydda barn och ungdomar (se ProtectingChildren.ChurchofJesusChrist.org). De ska upprepa utbildningen igen vart tredje år.

När övergrepp sker har kyrkans ledare först och främst ansvaret att omedelbart hjälpa dem som har utsatts för övergrepp och skydda utsatta personer från framtida övergrepp. Ledare ska aldrig uppmuntra en person att stanna kvar i ett hem eller en situation där övergrepp sker eller där personen är i fara.

38.6.2.1

Hjälplinje vid övergrepp

I en del länder har kyrkan upprättat en konfidentiell hjälplinje för övergrepp för att bistå stavspresidenter och biskopar. Dessa ledare ska omgående ringa hjälplinjen i varje fall där en person kan ha utsatts för övergrepp – eller riskerar att utsättas för övergrepp. De ska också ringa den om de blir medvetna om att en medlem tittar på, köper eller distribuerar barnpornografi.

Hjälplinjen är tillgänglig för biskopar och stavspresidenter dygnet runt utan undantag. Deras kontaktinformation ses nedan.

• USA och Kanada: 1-801-240-1911 eller 1-800-453-3860, ankn. 2-1911

• Storbritannien: 0800 970 6757

• Irland: 1800 937 546

• Länder i området Centrala Europa: [phone] eller [e-mail]

• Australien: 02 9841 5454 (inom landet)

• Nya Zeeland: 09 488 5592 (inom landet)

Biskopar och stavspresidenter bör ringa hjälplinjen när de hanterar situationer som omfattar missbruk av något slag. Juridiska och medicinska yrkesmän besvarar deras frågor. De här yrkesmännen ger också anvisningar om hur man kan

• hjälpa offer och bidra till att skydda dem från ytterligare övergrepp

• bidra till att skydda potentiella offer

• följa juridiska krav för rapportering av övergrepp.

Kyrkan är fast besluten att efterleva lagen om rapportering av övergrepp (se 38.6.2.7). Olika platser har olika lagar och de flesta av kyrkans ledare är inte experter inom juridik. För att kunna fullgöra sitt ansvar att rapportera övergrepp behöver biskopar och stavspresidenter ringa hjälplinjen.

En biskop ska också underrätta sin stavspresident om övergrepp som begåtts.

I länder som inte har en hjälplinje ska den biskop som blir medveten om övergrepp kontakta sin stavspresident. Stavspresidenten bör söka vägledning från områdets juridiska ombud på områdeskontoret. Han uppmuntras också att rådgöra med Familjeservices personal eller välfärds- och oberoendechefen på områdeskontoret.

38.6.2.2

Rådgivning vid övergrepp

Offer för övergrepp drabbas ofta av allvarliga trauman. Stavspresidenten och biskopen agerar med innerlig medkänsla och empati. De ger andlig rådgivning och stöd för att hjälpa offer övervinna de destruktiva följderna av övergrepp.

Ibland känner offer skam eller skuldkänslor. Offer är inte skyldiga till synd. Ledarna hjälper dem och deras familjer förstå Guds kärlek och den läkedom som kommer genom Jesus Kristus och hans försoning (se Alma 15:8; 3 Nephi 17:9).

Stavspresidenter och biskopar bör hjälpa dem som har begått övergrepp att omvända sig och upphöra med sitt beteende. Om en vuxen har begått en sexuell synd mot ett barn kan det vara mycket svårt att förändra beteendet. Omvändelseprocessen kan vara mycket utdragen. Se 38.6.2.3.

Stavspresidenter och biskopar ska också visa omsorg och lyhördhet i sitt arbete med familjerna till offer och förövare.

Vägledning för rådgivning till offer och förövare ges på Abuse: How to Help [Övergrepp: Hur hjälp kan ges].

Utöver inspirerad hjälp av kyrkans ledare kan offer, förövare och deras familjer behöva professionell rådgivning. För mer information, se 31.3.6.

För information om vad biskopar och stavspresidenter bör göra när de får kännedom om något slags övergrepp, se 38.6.2.1. För information om rådgivning vid sexuella övergrepp och våldtäkt, se 38.6.18.2.

Se även FamilyServices.ChurchofJesusChrist.org.

38.6.2.3

Övergrepp mot barn eller ungdom

Övergrepp mot barn eller ungdomar är en särskilt allvarlig synd (se Lukas 17:2). Som begreppet övergrepp mot barn eller ungdom används här avser det följande:

• Fysisk misshandel: Att vålla allvarlig kroppslig skada genom fysiskt våld. En del skador kanske inte syns.

• Sexuella övergrepp eller sexuellt utnyttjande: Att ha något slags sexuellt umgänge med ett barn eller en ungdom eller avsiktligt tillåta eller hjälpa andra att ha sådant umgänge. Som begreppet sexuella övergrepp används här avser det inte sexuellt umgänge under samtycke mellan två minderåriga som är nära varandra i åldern.

• Känslomässiga övergrepp: Att genom handlingar eller ord allvarligt skada ett barns eller en ungdoms självrespekt eller egenvärde. Det innebär vanligtvis upprepade och långvariga förolämpningar, manipulationer och kritik som förödmjukar och förringar. Det kan också vara grov försummelse.

• Barnpornografi: Se 38.6.6.

Om en biskop eller stavspresident får kännedom om eller misstänker övergrepp mot barn eller ungdom följer han genast instruktionerna i 38.6.2.1. Han vidtar också åtgärder för att skydda offret mot ytterligare övergrepp.

Ett medlemskapsråd måste hållas och en notering på matrikelkortet krävs om en vuxen medlem begår övergrepp mot ett barn eller en ungdom på något av de sätt som beskrivs i det här avsnittet. Se även 32.6.1.1 och 38.6.2.5.

Fysisk eller känslomässig mobbning mellan jämnåriga barn eller ungdomar bör hanteras av församlingsledarna. Ett medlemskapsråd hålls inte.

38.6.2.4

Övergrepp mot make eller maka eller annan vuxen

Övergrepp mot make eller maka eller annan vuxen kan ske på många sätt. Det kan vara fråga om fysiska, sexuella, känslomässiga eller ekonomiska övergrepp. Risken för övergrepp är ibland större för vuxna som är äldre, sårbara eller har funktionsnedsättningar.

Vid övergrepp är det sällan som endast ett slags övergrepp försiggår. Det rör sig snarare om ett spektrum av olika grader av övergrepp. Spektrumet kan variera från att personen ibland använder skarpa ord till att han eller hon vållar allvarlig skada.

Om en biskop eller stavspresident får kännedom om övergrepp mot make eller maka eller annan vuxen följer han genast instruktionerna i 38.6.2.1. Han vidtar också åtgärder för att skydda offret mot ytterligare övergrepp.

Ledare söker Andens vägledning för att avgöra om personlig rådgivning eller ett medlemskapsråd är det lämpligaste forumet för att hantera övergrepp. De kan också rådgöra om forumet med den prästadömsledare som har ansvar för dem. Men alla övergrepp mot make eller maka eller annan vuxen som eskalerar till de grader som beskrivs nedan kräver att ett medlemskapsråd hålls.

• Fysisk misshandel: Att vålla allvarlig kroppslig skada genom fysiskt våld. En del skador kanske inte syns.

• Sexuella övergrepp: Se omständigheterna som anges i 38.6.18.3.

• Känslomässiga övergrepp: Att genom handlingar eller ord allvarligt skada en persons självrespekt eller egenvärde. Det innebär vanligtvis upprepade och långvariga förolämpningar, manipulationer och kritik som förödmjukar och förringar.

• Ekonomiska övergrepp: Att utnyttja någon ekonomiskt. Det kan till exempel vara olagligt eller obehörigt bruk av en persons egendom, pengar eller andra värdesaker. Det kan också innebära att man på ett orättmätigt sätt uppnår ekonomisk makt över någon. Det kan handla om att man använder ekonomisk makt för att tvinga fram ett beteende. Se även 32.6.1.3.

38.6.2.5

Ämbeten i kyrkan, tempelrekommendationer och noteringar på matrikelkort

Medlemmar som har begått övergrepp mot andra ska inte ges ämbeten i kyrkan och får inte ha en tempelrekommendation förrän de har omvänt sig och begränsningar av medlemskapet i kyrkan har lyfts.

Om en person begick sexuella övergrepp mot ett barn eller en ungdom eller allvarlig fysisk misshandel eller allvarliga känslomässiga övergrepp mot ett barn eller en ungdom görs en notering på personens matrikelkort. Han eller hon får inte ges något ämbete eller uppdrag som rör barn eller ungdomar. Det innebär att han eller hon inte får tilldelas stödverksamhetsuppdrag för en familj med ungdomar eller barn i hemmet. Det innebär också att han eller hon inte får ha en ungdom som stödkamrat. Dessa restriktioner ska kvarstå såvida inte första presidentskapet godkänner att noteringen tas bort. Se 32.14.5 för information om noteringar.

38.6.2.6

Stavs- och församlingsråd

Under stavs- och församlingsrådsmöten går stavspresidentskap och biskopsråd regelbundet igenom kyrkans riktlinjer och föreskrifter om hur man förhindrar och agerar vid övergrepp. De undervisar om huvudbudskapen i avsnittet Övergrepp [Abuse] i Hjälp i livet i Evangeliebiblioteket. De välkomnar kommentarer från rådsmedlemmarna. Ledare och rådsmedlemmar söker Andens vägledning när de undervisar om och diskuterar detta känsliga ämne.

Rådsmedlemmarna ska också genomgå utbildningen Skydda barn och ungdomar (se 38.6.2).

38.6.2.7

Juridiska frågor som rör övergrepp

Om en medlem genom sina övergrepp har brutit mot gällande lagar ska biskopen eller stavspresidenten enträget be medlemmen att anmäla detta till polisen eller annan vederbörlig civil myndighet. Biskopen eller stavspresidenten kan få information om lokala rapporteringskrav via kyrkans hjälplinje (se 38.6.2.1). Om medlemmar har frågor om rapporteringskrav uppmanar han dem att söka kvalificerad juridisk rådgivning.

Kyrkans ledare och medlemmar ska uppfylla alla juridiska skyldigheter att anmäla övergrepp till vederbörlig myndighet. På en del platser är ledare och lärare som arbetar med barn och ungdomar skyldiga att anmäla övergrepp till rättsvårdande myndigheter. På många platser är varje person som får kännedom om övergrepp skyldig att anmäla detta till rättsvårdande myndigheter. Biskopar och stavspresidenter ska ringa hjälplinjen för information om vilka som är skyldiga att rapportera övergrepp och andra juridiska krav för rapportering av övergrepp. Kyrkans riktlinje är att lyda lagen.

38.6.3

Assisterad befruktning

Se 38.6.9.

38.6.4

Födelsekontroll

Fysisk intimitet mellan man och hustru är avsedd att vara vacker och helig. Den instiftades av Gud för att barn skulle kunna födas och för att vara ett uttryck för kärlek mellan man och hustru (se 2.1.2).

Det är deras förmån som är gifta och som kan få barn att ge jordiska kroppar åt Guds andebarn, som de sedan har ansvaret att vårda och fostra (se 2.1.3). Beslutet om hur många barn man ska ha, och när man ska få dem, är högst personligt och privat. Det ska fattas av paret tillsammans med Herren. Kyrkans medlemmar ska inte döma varandra i detta.

Kyrkan avråder från operativ sterilisering som självvald form av födelsekontroll. Operativ sterilisering innefattar tillvägagångssätt som vasektomi och blockering av äggledare. Detta beslut är dock en personlig fråga som i slutändan fattas av mannen och hustrun under bön. Par bör rådgöra tillsammans i enighet och söka Andens bekräftelse när de fattar det beslutet.

Operativ sterilisering behövs ibland av medicinska skäl. Medlemmarna kan ha nytta av rådgivning med sjukvårdspersonal.

38.6.5

Kyskhet och trohet

Herrens kyskhetslag innebär

• avhållsamhet från sexuella relationer utanför lagligt äktenskap mellan en man och en kvinna

• trohet inom äktenskapet.

Fysisk intimitet mellan man och hustru är avsedd att vara vacker och helig. Den instiftades av Gud för att barn skulle kunna födas och för att vara ett uttryck för kärlek mellan man och hustru.

Endast en man och en kvinna som är lagligt och rättmätigt vigda som man och hustru får ha sexuellt umgänge. I Guds ögon är moralisk renhet mycket viktig. Brott mot kyskhetslagen är mycket allvarliga (se 2 Moseboken 20:14; Matteus 5:28; Alma 39:5). De inblandade vanhelgar den heliga kraft som Gud har gett dem att skapa liv.

Ett kyrkans medlemskapsråd kan behöva hållas om en medlem

• har sexuellt umgänge utanför ett lagligt äktenskap mellan man och kvinna, såsom äktenskapsbrott, otukt, samkönade relationer och sexuella möten på nätet eller via telefon (se 32.6.2)

• är i en form av äktenskap eller partnerskap som ligger utanför ett lagligt äktenskap mellan en man och en kvinna, såsom samboförhållande, registrerat partnerskap eller samkönat äktenskap.

• använder pornografi intensivt eller tvångsmässigt, vilket orsakar betydande skada för en medlems äktenskap eller familj (se 38.6.13).

Beslutet om huruvida man ska hålla ett medlemskapsråd under sådana förhållanden beror på många omständigheter (se 32.7). Det är till exempel troligare att ett råd behövs för att hjälpa en medlem att omvända sig om han eller hon har brutit mot templets förbund eller om synden upprepats.

Se 32.6.1.2 för när ett råd måste hållas för sexuella synder.

I vissa fall kan personlig rådgivning och informella begränsningar av medlemskap vara tillräckliga (se 32.8).

38.6.6

Barnpornografi

Kyrkan fördömer all slags barnpornografi. Om en biskop eller stavspresident får kännedom om att en medlem är inblandad i barnpornografi följer han genast instruktionerna i 38.6.2.1.

Ett kyrkans medlemskapsråd måste hållas och en notering på matrikelkortet krävs om en medlem framställer, delar, innehar eller upprepade gånger tittar på pornografiska bilder av barn (se 32.6.1.2 och 32.14.5). Den här riktlinjen gäller vanligtvis inte barn eller ungdomar i ungefär samma ålder som delar med sig av sexuella bilder av sig själva eller andra. Personlig rådgivning och informella begränsningar av medlemskap kan vara lämpliga i sådana situationer.

För mer vägledning, se 38.6.13.

38.6.7

Donera eller sälja spermier eller ägg

Att en man och hustru tillhandahåller kroppar åt Guds andebarn är ett gudagivet mönster (se 2.1.3). Av den anledningen avråder kyrkan från donation av spermier eller ägg. Detta är dock en personlig fråga som i slutändan fattas av den eventuella donatorn under bön. Se 38.6.9. Kyrkan avråder också från försäljning av spermier eller ägg.

38.6.8

Kvinnlig könsstympning

Kyrkan fördömer kvinnlig könsstympning.

38.6.9

Fertilitetsbehandlingar

Att en man och hustru tillhandahåller kroppar åt Guds andebarn är ett gudagivet mönster (se 2.1.3). Vid behov kan reproduktionsteknik hjälpa en gift kvinna och man i deras rättfärdiga önskan att få barn. Den här tekniken innefattar assisterad befruktning och provrörsbefruktning.

Kyrkan avråder från assisterad befruktning eller provrörsbefruktning med spermier från någon annan än maken eller med ägg från någon annan än makan. Detta är dock en personlig fråga som i slutändan fattas av den gifta mannen och kvinnan under bön.

Se 38.4.2.6 för information om besegling av barn som kommit till genom assisterad befruktning eller provrörsbefruktning.

Se även ”Adoption” (Topics and Questions, topics.ChurchofJesusChrist.org).

38.6.10

Incest

Kyrkan fördömer alla former av incest. Som begreppet incest används här avser det sexuellt umgänge mellan

• en förälder och ett barn

• en far- eller morförälder och ett barnbarn

• syskon

• en farbror, morbror, faster eller moster och ett syskonbarn.

Som begreppen barn, barnbarn, syskon, och syskonbarn används här avser det biologiska relationer och adoptiv-, styv- och fosterrelationer. Incest kan ske mellan två minderåriga, en vuxen och en minderårig eller två vuxna. Om en stavspresident har frågor om huruvida en relation är incestuös enligt lokala lagar söker han vägledning från första presidentskapets kontor.

När en minderårig drabbas av incest ringer biskopen eller stavspresidenten kyrkans hjälplinje för övergrepp i länder där sådan är tillgänglig (se 38.6.2.1). I andra länder bör stavspresidenten söka vägledning från områdets juridiska ombud på områdeskontoret. Han uppmuntras också att rådgöra med Familjeservices personal eller välfärds- och oberoendechefen på områdeskontoret.

Ett kyrkans medlemskapsråd måste hållas och en notering på matrikelkortet krävs om en medlem begår incest (se 32.6.1.2 och 32.14.5). Incest kräver nästan alltid att kyrkan upphäver en persons medlemskap.

Om en minderårig begår incest kontaktar stavspresidenten första presidentskapets kontor för direktiv.

Offer för incest drabbas ofta av allvarliga trauman. Ledarna agerar med innerlig medkänsla och empati. De ger andligt stöd och rådgivning för att hjälpa dem övervinna de destruktiva följderna av incest.

Ibland känner offer skam eller skuldkänslor. Offer är inte skyldiga till synd. Ledarna hjälper dem och deras familjer förstå Guds kärlek och den läkedom som kommer genom Jesus Kristus och hans försoning (se Alma 15:8; 3 Nephi 17:9).

Förutom inspirerad hjälp av kyrkans ledare kan offer och deras familjer behöva professionell rådgivning. För information, se 38.6.18.2.

38.6.11

Provrörsbefruktning

Se 38.6.9.

38.6.12

Det ockulta

”Det som är av Gud är ljus” (Läran och förbunden 50:24). Det ockulta fokuserar på mörker och leder till villfarelse. Det förstör tron på Kristus.

Det ockulta innefattar satanism. Det innefattar också mystik som inte är i harmoni med Jesu Kristi evangelium. Sådana aktiviteter innefattar (men begränsas inte till) spådom, förbannelser och helande handlingar som imiterar Guds prästadömskraft (se Moroni 7:11–17).

Kyrkans medlemmar ska inte ägna sig åt någon form av satanism eller på något sätt delta i det ockulta. De ska inte fokusera på sådant mörker i samtal eller på kyrkans möten.

38.6.13

Pornografi

Kyrkan fördömer all slags pornografi. Användning av all slags pornografi skadar enskildas liv, familjer och samhället. Det stöter också bort Herrens Ande. Kyrkans medlemmar ska hålla sig ifrån varje form av pornografi och motsätta sig dess framställning, spridning och användning.

Kyrkan tillhandahåller följande resurser för att hjälpa personer vars liv påverkas av pornografi:

• AddressingPornography.ChurchofJesusChrist.org

• AddictionRecovery.ChurchofJesusChrist.org

• Hjälp till dem som kämpar med pornografi (häfte)

• Pryd dina tankar med dygd (häfte).

Stavspresidenter och biskopar stöder också vid behov familjemedlemmarna.

Viss exponering för pornografi kan ske oavsiktligt. Avsiktlig användning av pornografi är skadlig – oavsett om den är sporadisk eller intensiv.

Personlig rådgivning och informella begränsningar av medlemskap är vanligtvis tillräckligt när man hjälper en person att omvända sig från användning av pornografi (se 32.8). Medlemskapsråd hålls vanligtvis inte. Men ett råd kan vara nödvändigt vid intensiv och tvångsmässig användning av pornografi som har orsakat betydande skador i en medlems äktenskap eller familj (se 38.6.5). Ett råd krävs om en medlem framställer, delar, innehar eller upprepade gånger tittar på pornografiska bilder av barn (se 38.6.6).

Förutom inspirerad hjälp av ledare i kyrkan kan en del medlemmar behöva professionell rådgivning. Ledarna kan vid behov kontakta Familjeservice för att få hjälp. Se 31.3.6 för kontaktuppgifter.

38.6.14

Fördomar

Alla människor är barn till Gud. Alla är bröder och systrar som tillhör hans gudomliga familj (se ”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”). Gud har ”av en enda människa … skapat alla … folk” (Apostlagärningarna 17:26). ”Alla är lika inför Gud” (2 Nephi 26:33). ”I hans ögon är den ena … lika dyrbar som den andra” (Jakob 2:21).

Fördomar är inte förenliga med Guds uppenbarade ord. Nåd eller onåd inför Gud beror på hängivenhet mot honom och hans bud, inte på personens hudfärg eller andra egenskaper.

Kyrkan uppmanar alla att överge fördomsfulla attityder och handlingar gentemot någon grupp eller person. Kyrkans medlemmar bör vara föredömen i att förespråka respekt för alla Guds barn. Medlemmarna följer Frälsarens bud att älska andra (se Matteus 22:35–39). De strävar efter att visa välvilja mot alla och motsätter sig fördomar av alla slag. Det inbegriper fördomar som grundar sig på ras, etnicitet, nationalitet, stam, kön, ålder, funktionsnedsättning, socioekonomisk ställning, religiös tro eller icke-tro och sexuell läggning.

38.6.15

Dragning till personer av samma kön och homosexuellt beteende

Kyrkan uppmuntrar familjer och medlemmar att bemöta dem som dras till personer av samma kön med lyhördhet, kärlek och respekt. Kyrkan främjar också förståelse i samhället i stort som reflekterar dess lära om vänlighet, inkluderande, kärlek till andra och respekt för alla människor. Kyrkan har ingen ståndpunkt i fråga om orsakerna till dragning till personer av samma kön.

Guds befallningar förbjuder allt omoraliskt beteende, vare sig det är heterosexuellt eller mellan personer av samma kön. Kyrkans ledare rådgör med medlemmar som brutit mot kyskhetslagen. Ledarna hjälper dem att tydligt förstå vad tro på Jesus Kristus och hans försoning, omvändelseprocessen och jordelivets syfte innebär. Beteende som inte stämmer överens med kyskhetslagen kan vara skäl till att ett medlemskapsråd hålls (se 38.6.5). Det kan bli förlåtet genom uppriktig omvändelse.

Att känna dragning till personer av samma kön är ingen synd. Medlemmar som har dessa känslor men inte följer eller handlar efter dem lever efter vår himmelske Faders plan för sina barn och kyrkans lära. Ledare stöder och uppmuntrar dem i deras beslut att leva efter Herrens bud. Medlemmar med sådana känslor får ges ämbeten i kyrkan, ha en tempelrekommendation och ta emot tempelförrättningar om de är värdiga. Manliga medlemmar i kyrkan får ta emot och utöva prästadömet.

Alla medlemmar som håller sina förbund får alla utlovade välsignelser i evigheten, oavsett om deras omständigheter tillåter dem att ta emot det eviga äktenskapets och föräldraskapets välsignelser i det här livet eller inte (se Mosiah 2:41).

Kyrkan har följande resurser som kan vara till hjälp för att bättre förstå och stödja personer vars liv påverkas av dragning till personer av samma kön:

• ”Same-Sex Attraction”, Topics and Questions, topics.ChurchofJesusChrist.org

• ”Dragning till samma kön”, Hjälp i livet, ChurchofJesusChrist.org.

Förutom inspirerad hjälp av kyrkans ledare kan medlemmar ha utbyte av professionell rådgivning. Ledarna kan kontakta Familjeservice för att få hjälp. Se 31.3.6 för kontaktuppgifter.

38.6.16

Samkönat äktenskap

Kyrkan framhäver den doktrinära principen, grundad på skriften, att äktenskapet mellan en man och en kvinna har en central roll i Guds plan för sina barns eviga bestämmelse. Kyrkan lär också att Guds lag definierar äktenskapet som den lagliga och rättmätiga föreningen mellan en man och en kvinna.

Endast en man och en kvinna som är lagligt och rättmätigt vigda som man och hustru får ha sexuellt umgänge. Alla andra sexuella relationer, också mellan personer av samma kön, är syndiga och underminerar familjens gudomligt skapade institution.

38.6.17

Sexualundervisning

Det främsta ansvaret för barnens sexualundervisning vilar på föräldrarna. Föräldrar bör hålla uppriktiga, tydliga och återkommande samtal med sina barn om sund, rättfärdig sexualitet. De här samtalen ska

• lämpa sig för barnets ålder och mognad

• hjälpa barnen att förbereda sig för lycka i äktenskapet och att följa kyskhetslagen (se 2.1.2)

• ta upp farorna med pornografi, behovet av att undvika den och hur barnet ska agera när han eller hon stöter på den.

För mer information, se ”Sex Education and Behavior” (Topics and Questions, topics.ChurchofJesusChrist.org).

Som en del av föräldrarnas ansvar att undervisa sina barn bör de vara medvetna om och på lämpligt sätt försöka påverka den sexualundervisning som ges i skolan. Föräldrarna undervisar om rätta principer och stöder skolundervisning som överensstämmer med evangeliet.

38.6.18

Sexuella övergrepp och våldtäkt

Kyrkan fördömer sexuella övergrepp. Som begreppet sexuella övergrepp används här avser det att tvinga någon till oönskat sexuellt umgänge. Sexuellt umgänge med en person som inte ger eller kan ge giltigt samtycke anses vara sexuellt övergrepp. Sexuella övergrepp kan också inträffa mellan äkta makar eller personer som dejtar. För information om sexuella övergrepp mot barn eller ungdomar, se 38.6.2.3.

Sexuella övergrepp täcker många olika slags handlingar, från trakasserier till våldtäkt och andra former av sexuella övergrepp. De kan ske fysiskt, verbalt och på andra sätt. För vägledning om hur man rådgör med medlemmar som drabbats av sexuella övergrepp eller våldtäkt, se 38.6.18.2.

Om medlemmar misstänker eller får kännedom om sexuella övergrepp vidtar de åtgärder för att skydda offren och andra så snart som möjligt. Det innefattar att rapportera till civilrättsliga myndigheter och underrätta biskopen eller stavspresidenten. Om ett barn har utsatts för övergrepp ska medlemmar följa anvisningarna i 38.6.2.

38.6.18.1

Hjälplinje vid övergrepp

Om en biskop eller stavspresident får kännedom om sexuella övergrepp eller våldtäkt ringer han kyrkans hjälplinje för övergrepp i länder där sådan är tillgänglig (se 38.6.2.1 för kontaktuppgifter). Juridiska och medicinska yrkesmän besvarar hans frågor. De här yrkesmännen ger också anvisningar om hur man kan

• hjälpa offer och bidra till att skydda dem från ytterligare skada

• bidra till att skydda potentiella offer

• följa juridiska krav för rapportering.

I länder som inte har en hjälplinje ska den biskop som blir medveten om sådana övergrepp kontakta sin stavspresident. Stavspresidenten bör söka vägledning från områdets juridiska ombud på områdeskontoret. Han uppmuntras också att rådgöra med Familjeservices personal eller välfärds- och oberoendechefen på områdeskontoret.

38.6.18.2

Rådgivning för offer för sexuella övergrepp och våldtäkt

Offer för sexuella övergrepp och våldtäkt drabbas ofta av allvarliga trauman. När de anförtror sig åt en biskop eller stavspresident agerar han med innerlig medkänsla och empati. Han ger andlig rådgivning och stöd för att hjälpa offer övervinna de destruktiva följderna av övergrepp. Han ringer också kyrkans hjälplinje för övergrepp där den är tillgänglig för att få vägledning (se 38.6.18.1).

Ibland känner offer skam eller skuldkänslor. Offer är inte skyldiga till synd. Ledarna klandrar inte offret. De hjälper offer och deras familjer förstå Guds kärlek och den läkedom som kommer genom Jesus Kristus och hans försoning (se Alma 15:8; 3 Nephi 17:9).

Även om medlemmarna kan välja att dela med sig av information om övergreppet bör ledarna inte fokusera överdrivet mycket på detaljerna. Det kan skada offren.

Förutom inspirerad hjälp av kyrkans ledare kan offer och deras familjer behöva professionell rådgivning. För mer information, se 31.3.6.

38.6.18.3

Medlemskapsråd

Ett medlemskapsråd kan behöva hållas för en person som har förgripit sig sexuellt på någon. Ett medlemskapsråd måste hållas om en medlem har begått våldtäkt eller dömts för andra sexuella övergrepp (se 32.6.1.1).

Ett råd måste också hållas vid sexuellt umgänge med en sårbar vuxen. Som begreppet sårbar vuxen används här avser det en person som på grund av fysiska eller mentala begränsningar antingen inte kan ge sitt samtycke till umgänget eller inte förstår dess natur.

För att bemöta andra former av sexuella övergrepp söker ledare Andens vägledning om huruvida personlig rådgivning eller ett medlemskapsråd är det lämpligaste forumet (se 32.6.2.2 och 32.8). I svåra fall måste ett råd hållas. Ledare kan rådgöra om forumet med den prästadömsledare som har ansvar för dem.

Om ett medlemskapsråd som hålls för en förövare av sexuella övergrepp resulterar i begränsningar av medlemskapet i kyrkan görs en notering på den personens matrikelkort.

För information om rådgivning vid övergrepp, se 38.6.2.2. För information om rådgivning till offer för sexuella övergrepp, se 38.6.18.2.

38.6.19

Ensamstående blivande föräldrar

De medlemmar i kyrkan som är ensamstående och gravida uppmuntras att rådgöra med sin biskop. I USA och Kanada hjälper Familjeservice till med

• samråd med ledare i kyrkan

• rådgivning med ensamstående blivande föräldrar och deras familjer.

Inget intyg behövs från biskopen för att ta del av tjänsten. Det kostar inget. Se 31.3.6 för kontaktuppgifter till Familjeservice.

I andra områden kan ledare rådgöra med Familjeservices personal eller chefen för välfärd och oberoende på områdeskontoret.

Vägledning för hur man ger råd åt ensamstående blivande föräldrar finns också i ”Unwed Pregnancy” (Topics and Questions, topics.ChurchofJesusChrist.org).

38.6.20

Självmord

Jordelivet är en dyrbar gåva från Gud – en gåva som bör värdesättas och beskyddas. Kyrkan verkar ivrigt för förhindrande av självmord. För information om hur man kan hjälpa någon som har självmordstankar eller någon som har påverkats av självmord, se suicide.ChurchofJesusChrist.org.

De flesta som har haft självmordstankar vill få lindring från fysisk, mental, känslomässig eller andlig smärta. Sådana personer behöver kärlek, hjälp och stöd från familj, släkt, kyrkans ledare och behöriga yrkesmän.

Biskopen ger kyrkligt stöd om en medlem överväger självmord eller har gjort ett försök. Han hjälper också omedelbart medlemmen att få professionell hjälp. Han uppmuntrar dem som står personen nära att efter behov söka professionell hjälp.

Trots att nära och kära, ledare och yrkesmän gör sitt bästa kan självmord inte alltid förhindras. Det lämnar efter sig djup hjärtesorg, stormiga känslor och obesvarade frågor hos nära och kära och andra. Ledarna bör rådgöra med och trösta familjen. De ger näring och stöd. Familjen kan också behöva professionellt stöd och rådgivning.

Det är inte rätt att ta sitt eget liv. Men endast Gud kan döma personens tankar, handlingar och ansvarighetsnivå (se 1 Samuelsboken 16:7; Läran och förbunden 137:9).

I samråd med biskopen bestämmer familjen platsen för och utformningen av begravningsgudstjänsten för personen. Familjen kan välja att använda kyrkans lokaler. Om personen tagit emot sin begåvning kan han eller hon begravas eller kremeras i tempelkläder.

De som har förlorat en närstående till självmord kan finna hopp och läkedom i Jesus Kristus och hans försoning.

För information om suicidprevention och stöd, se suicide.ChurchofJesusChrist.org.

38.6.21

Operativ sterilisering (inklusive vasektomi)

Se 38.6.4.

38.6.22

Surrogatmoderskap

Att en man och hustru tillhandahåller kroppar åt Guds andebarn är ett gudagivet mönster (se 2.1.3). Av den anledningen avråder kyrkan från surrogatmoderskap. Detta är dock en personlig fråga som i slutändan fattas av mannen och hustrun under bön.

Barn som fötts av en surrogatmamma har inte fötts inom förbundet. Efter födseln får de endast beseglas till föräldrar efter godkännande av första presidentskapet (se 38.4.2.7). Föräldrarna skriver ett brev till första presidentskapet och ger det till stavspresidenten. Om han stöder denna begäran skickar han brevet tillsammans med sitt eget brev.

38.6.23

Personer som identifierar sig som transpersoner

Kön är en nödvändig del av vår himmelske Faders lycksalighetsplan (se 1 Moseboken 1:27). Den avsedda betydelsen av begreppet kön i ”Familjen: Ett tillkännagivande för världen” är biologiskt kön vid födseln. (För dem vars biologiska kön inte är tydligt vid födseln, se 38.7.7.)

För en del personer stämmer deras inre känsla av könstillhörighet inte överens med deras biologiska kön vid födseln. Kyrkan har ingen ståndpunkt i fråga om orsakerna till dessa känslor. En del som upplever de här känslorna identifierar sig som transpersoner.

Dessa personer ställs ofta inför komplexa utmaningar. De – och deras familj och vänner – ska bemötas med lyhördhet, vänlighet, medkänsla och kristuslik kärlek. Alla är barn till Gud och har ett gudomligt värde.

Frälsningens och upphöjelsens förrättningar tas emot enligt en persons biologiska kön vid födseln. För vägledning om hur man utför dessa förrättningar, se följande:

• Dop och konfirmation (se 38.2.8.9).

• Ordination till prästadömet (se 38.2.9.9).

• Templets förrättningar (se 26.5.7).

Värdiga personer som inte påbörjat kirurgisk, medicinsk eller social övergång från sitt biologiska kön vid födseln kan åtnjuta alla medlemskapets förmåner.

Kyrkans ledare avråder från kirurgisk, medicinsk eller social övergång från det biologiska könet vid födseln. (Social övergång innebär att man avsiktligt identifierar och framställer sig själv som ett annat kön än sitt biologiska kön vid födseln, och kan innebära att man ändrar klädsel, utseende, namn eller pronomen.) Ledarna klargör att sådana handlingar leder till vissa begränsningar av medlemskapet i kyrkan. Dessa begränsningar inbegriper bland annat att personen inte får ta emot eller utöva prästadömet, ta emot eller använda en tempelrekommendation och inneha vissa ämbeten i kyrkan.

Personer som påbörjat en övergång från sitt biologiska kön vid födseln är välkomna att närvara vid sakramentsmötena och delta i kyrkan på många andra sätt. Dessa personer och deras familjer uppmanas att rådgöra med sina lokala ledare angående deltagande i kyrkan. Kyrkans ledare undervisar om evangeliets sanningar och tjänar på ett kristuslikt sätt. De tar hänsyn till behoven hos alla inblandade. Vissa avsnitt i den här handboken – som de som tar upp närvaro vid kyrkans möten och aktiviteter (se 38.1.1), deltagande i släktforskning (se 25.1 och 25.4), tjänande av andra (se 22.2.3) och så vidare – bör vara vägledande för ledarna när de rådgör med enskilda och deras familjer. För ytterligare vägledning om delaktighet i kyrkan för personer som identifierar sig som transpersoner, se dessa vägledande principer.

Medlemmar som har vidtagit åtgärder för att göra en övergång och sedan gör en övergång tillbaka till sitt biologiska kön vid födseln och som är värdiga och fast beslutna att hålla Guds bud kan åtnjuta alla medlemskapets förmåner.

Omständigheterna varierar stort från person till person och kan förändras med tiden. Medlemmar som känner att deras inre könsidentitet inte stämmer överens med deras biologiska kön vid födseln eller som identifierar sig som en transperson, samt föräldrar eller vårdnadshavare till minderåriga som befinner sig i sådana omständigheter, uppmanas att söka råd från sin biskop. Biskopar rådgör med stavspresidenten om hur de ska hantera enskilda omständigheter på ett lyhört sätt och med kristuslik kärlek. Stavs- och missionspresidenter söker råd från områdespresidentskapet.

Nationella och lokala lagar skiljer sig åt vad gäller personer som identifierar sig som transpersoner. I USA och Kanada ska stavspresidenter och missionspresidenter som har frågor om juridiska krav kontakta kyrkans kontor för juridisk rådgivning:

1-800-453-3860, ankn. 2-6301

1-801-240-6301

Utanför USA och Kanada bör dessa ledare kontakta områdets juridiska ombud på områdeskontoret.

För mer information om hur man visar förståelse och stöttar personer vars inre känsla av könstillhörighet inte stämmer överens med deras biologiska kön vid födseln eller som identifierar sig som transpersoner, se ”Transpersoner” på ChurchofJesusChrist.org.

38.7

Riktlinjer för sjukvård och hälsovård

38.7.1

Obduktion

Obduktion får utföras om de anhöriga till den avlidne ger sitt medgivande och om obduktionen är laglig. I vissa fall krävs en obduktion enligt lag.

38.7.2

Begravning och kremering

Den avlidnes familj avgör om personens kropp ska begravas eller kremeras. De respekterar den enskildes önskningar.

I vissa länder kräver lagen kremering. I andra fall är begravningen opraktisk eller för kostsam för familjen. Under alla omständigheter ska kroppen behandlas med respekt och vördnad. Medlemmarna bör försäkras om att uppståndelsens kraft alltid är tillämplig (se Alma 11:42–45).

Om möjligt ska en avliden medlem som tagit emot sin tempelbegåvning vara klädd i ceremoniell tempelklädsel då hans eller hennes kropp begravs eller kremeras (se 38.5.10).

En begravningsgudstjänst eller minnesgudstjänst ger familjen och släkten möjlighet att samlas och upprätthålla familjerelationer och värderingar (se 29.5.4).

38.7.3

Barn som dör före födseln (dödfödda barn och missfall)

Föräldrar vars ofödda barn dör drabbas av sorg och förlust. Ledare, familjemedlemmar, stödbröder och stödsystrar erbjuder känslomässigt och andligt stöd.

Föräldrarna kan bestämma sig för att hålla en minnesgudstjänst eller gravsättning.

Föräldrarna kan registrera information om barnet i FamilySearch.org. Anvisningar ges på webbplatsen.

Tempelförrättningar behövs inte och utförs inte för barn som dör före födseln. Det betyder emellertid inte att dessa barn inte kan tillhöra familjen i evigheterna. Föräldrarna uppmuntras att lita på Herren och söka hans tröst.

38.7.4

Dödshjälp

Jordelivet är en dyrbar gåva från Gud. Dödshjälp är att avsiktligt ta livet av en person som lider av en obotlig sjukdom eller något annat tillstånd. Den som medverkar till dödshjälp, även medhjälp till självmord, bryter mot Guds bud och kan bryta mot lokala lagar.

Att avbryta eller avstå från orimlig livsuppehållande behandling för en person i livets slutskede betraktas inte som dödshjälp (se 38.7.11).

38.7.5

Hiv-smitta och aids

Medlemmar som är hiv-smittade (humant immunbristvirus) eller som har aids (förvärvat immunbristsyndrom) ska vara välkomna till kyrkans möten och aktiviteter. Deras närvaro utgör ingen hälsorisk för andra.

38.7.6

Hypnos

För en del människor kan hypnos äventyra handlingsfriheten. Medlemmarna avråds från att medverka i hypnos som demonstration eller underhållning.

Användning av hypnos för behandling av sjukdomar eller psykiska åkommor bör avgöras i samråd med kompetent medicinsk expertis.

38.7.7

Personer vars kön vid födseln är oklart

I ytterst ovanliga fall föds ett barn med könsorgan som inte är tydligt manliga eller kvinnliga (oklart kön, oklar könstillhörighet eller intersexualism). Föräldrar eller andra måste fatta beslut för att avgöra barnets kön med hjälp av kompetent medicinsk expertis. Beslut om medicinska eller kirurgiska åtgärder fattas ofta under barnets neonatalperiod. Men de kan skjutas upp om de inte är medicinskt nödvändiga.

Särskild medkänsla och visdom krävs när ungdomar eller vuxna som föddes med oklart kön har emotionellt motstridiga känslor inför de beslut om kön som fattades när de var nyfödda eller i deras barndom och det kön de identifierar sig med.

Frågor om matrikelkort, prästadömsordination och tempelförrättningar för ungdomar eller vuxna som föddes med oklart kön bör ställas till första presidentskapets kontor.

38.7.8

Sjukvård och hälsovård

Kompetent sjukvård, utövande av tro och mottagande av prästadömsvälsignelser samverkar för att en person ska bli helad, om det är i enlighet med Herrens vilja.

Kyrkans medlemmar bör inte nyttja eller främja behandlingsmetoder som är diskutabla i etiskt, andligt eller rättsligt avseende. De som har hälsoproblem ska vända sig till kompetent medicinsk personal som är legitimerade inom sina områden.

Förutom att söka kompetent sjukvård uppmanas kyrkans medlemmar att följa den skriftliga uppmaningen i Jakobs brev 5:14 att ”kalla på församlingens äldste, och de ska be över honom och smörja honom med olja i Herrens namn”. Prästadömsvälsignelser för helande ges av dem som innehar det nödvändiga prästadömsämbetet. De ges på begäran och utan kostnad (se 18.13).

Kyrkans medlemmar avråds från att söka mirakulöst eller övernaturligt helande från en person eller grupp som påstår sig ha särskilda metoder för att få tillgång till helande kraft utöver bönen och korrekt utförda prästadömsvälsignelser. De här metoderna kallas ofta ”helande energi”. Andra namn används också. Sådana löften om helande ges ofta i utbyte mot pengar.

38.7.9

Medicinsk cannabis

Kyrkan motsätter sig användandet av cannabis för icke-medicinska ändamål. Se 38.7.14.

Men cannabis kan användas i medicinska syften när följande villkor uppfylls:

• Användningen bedöms vara medicinskt nödvändig av en legitimerad läkare eller annan legitimerad vårdgivare.

• Personen följer doseringen och administreringssättet som läkaren eller annan legitimerad vårdgivare föreskrivit. Kyrkan godkänner inte vejpning av cannabis såvida inte vårdgivaren har godkänt den på grund av medicinsk nödvändighet.

Kyrkan godkänner inte rökning av cannabis, inte ens av medicinska skäl.

38.7.10

Donation och transplantation av organ och vävnad

Donation av organ och vävnad är en osjälvisk handling som ofta är till stor nytta för personer som är svårt sjuka.

En levande persons beslut att donera ett organ till någon eller att ta emot ett donerat organ bör fattas med kompetent medicinsk rådgivning och under bön.

Beslutet att godkänna transplantation av organ eller vävnad från en avliden person fattas av personen eller hans eller hennes familj.

38.7.11

Förlänga livet (däribland livsuppehållande behandling)

Då medlemmar står inför svår sjukdom bör de utöva tro på Herren och söka kompetent vård. Blir döden emellertid oundviklig bör den betraktas som en välsignelse och en betydelsefull del av den eviga tillvaron (se 2 Nephi 9:6; Alma 42:8).

Medlemmarna ska inte känna sig skyldiga att förlänga jordelivet på orimliga sätt. Dessa beslut fattas bäst av personen, om möjligt, eller av familjen. Man bör söka kompetent medicinsk rådgivning och gudomlig vägledning genom bön.

Ledarna erbjuder stöd till dem som måste besluta sig för om de ska fortsätta med en livsuppehållande behandling för en anhörig eller inte.

38.7.12

Grupper för självförverkligande

Många privata grupper och kommersiella organisationer har program som påstås ge bättre självkännedom och större självkänsla och andlighet eller bättre relationer till familjen. Dessa grupper utlovar ofta snabba lösningar på problem som i regel kräver tid, böner och personliga ansträngningar för att lösa. Även om deltagare kan uppleva tillfällig lindring eller upprymdhet kommer ofta gamla problem tillbaka, vilket resulterar i ytterligare besvikelse och förtvivlan.

Somliga av dessa grupper har påstått eller antytt att kyrkan eller enskilda generalauktoriteter stöder dem. Men dessa påståenden är inte sanna.

Kyrkans medlemmar varnas för att en del av dessa grupper förespråkar principer och använder sig av metoder som kan vara skadliga. Många grupper kräver också orimliga arvoden och uppmuntrar till ett långvarigt åtagande. Vissa blandar världsliga föreställningar med evangeliets principer på sätt som kan underminera andligheten och tron.

Kyrkans ledare ska inte bekosta, göra reklam för eller främja sådana grupper eller aktiviteter. Kyrkans lokaler får inte upplåtas för dessa aktiviteter.

Medlemmar som har sociala eller känslomässiga utmaningar kan få råd och vägledning av ledare när de vill finna hjälp som är i samklang med evangeliets principer. För mer information, se 22.3.4.

38.7.13

Vaccinationer

Vaccinationer som utförs av kompetent medicinsk personal skyddar hälsan och räddar liv. Kyrkans medlemmar uppmuntras att skydda sig själva, sina barn och sina samhällen genom vaccination.

I slutändan är det vars och ens ansvar att fatta egna beslut om vaccination. Om medlemmar är bekymrade bör de rådgöra med kompetent medicinsk personal och även söka den Helige Andens vägledning.

Blivande missionärer som inte har vaccinerats kommer troligtvis att begränsas till uppdrag i hemlandet.

38.7.14

Visdomsordet och sunda vanor

Visdomsordet är ett Guds bud. Han uppenbarade det för sina barns fysiska och andliga välbefinnande. Profeter har förtydligat att lärdomarna i Läran och förbunden 89 omfattar avhållsamhet från tobak, starka drycker (alkohol) och heta drycker (te och kaffe).

Profeter har också lärt medlemmarna att undvika ämnen som är skadliga, olagliga eller beroendeframkallande eller som försämrar omdömet.

Det finns andra skadliga ämnen och vanor som inte anges i Visdomsordet eller av kyrkans ledare. Medlemmarna bör använda visdom och omdöme under bön när de fattar beslut för att främja sin fysiska, andliga och känslomässiga hälsa.

Aposteln Paulus sa: ”Vet ni inte att er kropp är ett tempel för den helige Ande som bor i er och som ni har fått av Gud? Ni tillhör inte er själva, ni är köpta till ett högt pris. Ära då Gud med er kropp [och med er ande, som tillhör Gud]!” (1 Korintierbrevet 6:19–20).

Herren utlovar andliga och timliga välsignelser till dem som lyder Visdomsordet och levande profeters vägledning (se Läran och förbunden 89:18–21).

38.8

Administrativa riktlinjer

38.8.1

Adoption och fosterbarn

Att adoptera barn och ha fosterbarn kan välsigna både barn och familjer. Kärleksfulla, eviga familjer kan skapas genom adoption. Oavsett om barn kommer till en familj genom adoption eller födelse är de en lika dyrbar välsignelse.

Medlemmar som söker adoptera barn eller bli familjehem ska försäkra sig om att de följer alla tillämpliga lagar i de länder och myndigheter som är inblandade.

Kyrkan hjälper inte till med adoptioner. Men i USA och Kanada kan ledare hänvisa medlemmarna till Family Services som en konsultationsresurs. För kontaktinformation, se 31.3.6.

För information om ensamstående blivande föräldrar, se 38.6.19.

För mer information, se ”Adoption” (Topics and Questions, topics.ChurchofJesusChrist.org).

38.8.2

Affinitetsbedrägeri

Affinitetsbedrägeri sker när en person utnyttjar någon annans förtroende för att bedra honom eller henne. Detta kan hända när båda personerna tillhör samma grupp, som kyrkan. Det kan också hända genom att någon missbrukar en vänskaps- eller tillitsposition, som till exempel ett ämbete i kyrkan eller en familjerelation. Affinitetsbedrägeri är vanligtvis för ekonomisk vinning.

Kyrkans medlemmar ska vara ärliga i sina förehavanden och handla redbart. Affinitetsbedrägeri är ett skamligt svek mot tillit och förtroende. Förövarna kan bli föremål för åtal. Medlemmar i kyrkan som begår affinitetsbedrägerier kan också ställas inför begränsningar eller upphävande av medlemskap. Se 32.6.1.3 och 32.6.2.3 för vägledning om medlemskapsråd för bedrägeri.

Medlemmarna får inte påstå eller antyda att deras affärsverksamhet sponsras av, godkänns av eller representerar kyrkan eller dess ledare.

38.8.3

Audiovisuellt material

Audiovisuellt material kan inbjuda Anden och förbättra undervisningen om evangeliet på kyrkans klasser och möten. Exempel på sådant material är videor, bilder och musikinspelningar. Användning av det här materialet får aldrig bli till distraktion eller huvudfokus för klassen eller mötet.

Medlemmarna ska inte använda audiovisuellt material under sakramentsmöten eller under stavskonferensens allmänna möte. Men inspelad musik kan användas under de här mötena om det behövs för att ackompanjera psalmerna.

Medlemmarna ska följa alla upphovsrättslagar när de använder audiovisuellt material (se 38.8.11). De ska endast använda material som är i harmoni med evangeliet och inbjuder Anden.

38.8.4

Autografer och fotografier av generalauktoriteter, generalämbetsmän och områdessjuttio

Kyrkans medlemmar ska inte be att få autografer av generalauktoriteter, generalämbetsmän eller områdessjuttio. Inte heller ska medlemmar be dessa ledare att skriva sin namnteckning i deras skrifter, psalmböcker eller program. Sådant försvagar känslan för deras heliga ämbeten och för mötenas innebörd. Det kan också hindra dem från att hälsa på andra medlemmar.

Medlemmar ska inte fotografera generalauktoriteter, generalämbetsmän eller områdessjuttio i kyrkans möteshus under möten (se 29.8).

38.8.5

Företag

Kyrkans möteshus och andra fastigheter, kyrkans möten och klasser samt kyrkans webbplatser och kanaler på sociala medier får inte användas till att främja ett företag eller en organisation som inte är en del av kyrkan.

Listor över grupper i kyrkan eller andra uppgifter om medlemmar får inte ges till några företag eller organisationer som inte är en del av kyrkan. De innefattar (men är inte begränsade till) sådana som främjar dejting, utbildning och arbetstillfällen. Se 38.8.31.

38.8.6

Kyrkans anställda

Kyrkans anställda ska alltid följa och upprätthålla kyrkans normer. De måste också följa lokala arbetslagar.

För att kunna påbörja och fortsätta vara anställda måste de vara värdiga att ha en tempelrekommendation. Då och då kontaktar representanter för kyrkans personalavdelning stavspresidenter eller biskopar för att bekräfta tempelvärdigheten hos nuvarande och eventuellt blivande anställda. Ledare ska svara omgående.

38.8.7

Kyrkans tidskrifter

Kyrkan har följande tidskrifter:

• Vännen för barn.

• Vägledning för de unga för ungdomar.

• Liahona för vuxna.

Första presidentskapet uppmuntrar alla medlemmar att läsa kyrkans tidskrifter. Tidskrifterna kan hjälpa medlemmarna att lära sig om Jesu Kristi evangelium, studera levande profeters lärdomar, känna samhörighet med den globala kyrkfamiljen, möta utmaningar med tro och komma närmare Gud.

Ledarna hjälper medlemmarna att få tillgång till tidskrifterna kostnadsfritt på följande sätt:

• De hjälper medlemmarna att prenumerera på tidskrifterna och förnya sina prenumerationer på MagazineSubscriptions.ChurchofJesusChrist.org eller genom att prenumerera åt dem med hjälp av Resurser för ledare och kamrerer.

• De visar medlemmarna hur de får tillgång till tidskriftsinnehåll på ChurchofJesusChrist.org, i appen Evangeliebiblioteket och i appen Evangeliet i vardagen. Det här digitala innehållet är kostnadsfritt.

• Kort efter dopet visar de nya medlemmar hur de får tillgång till kyrkans tidskrifter digitalt eller i tryck.

• De tillhandahåller fortlöpande prenumerationer till alla barn och ungdomar som kommer till kyrkan utan föräldrar eller vårdnadshavare med hjälp av Resurser för ledare och kamrerer.

Biskopen kan kalla en tidskriftsrepresentant för att hjälpa medlemmarna få tillgång till tidskrifterna. Eller så kan han ge församlingens verkställande sekreterare i uppdrag att bistå (se 7.3).

Tidskriftsrepresentanten eller verkställande sekreteraren kan också hjälpa till att samla in trosstärkande upplevelser och vittnesbörd från lokala medlemmar till tidskrifterna.

Medlemmar kan hantera prenumerationer på MagazineSubscriptions.ChurchofJesusChrist.org med hjälp av sitt kyrkkonto. Medlemmar kan få hjälp genom att kontakta församlingens kamrer eller tidskriftsrepresentant.

38.8.8

Kyrkans namn, ordmärke och symbol

Kyrkans ordmärke och symbol

Kyrkans namn, ordmärke och symbol är viktiga för kyrkans identitet. De är registrerade varumärken eller på annat sätt lagligt skyddade i hela världen. De används för att identifiera kyrkans officiella litteratur, nyheter och händelser.

De ska endast användas enligt riktlinjerna nedan.

Kyrkans skrivna namn. Lokala enheter får använda kyrkans skrivna namn (inte ordmärket eller symbolen) när samtliga av följande villkor är uppfyllda:

• Aktiviteten eller funktionen med vilken namnet förknippas (till exempel ett program för ett sakramentsmöte) är i den lokala enhetens officiella regi.

• Namnet på den lokala enheten står tillsammans med kyrkans namn (exempelvis Västerhaninge församling, Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga).

• Typsnittet varken imiterar eller liknar kyrkans officiella ordmärke.

Ordmärke och symbol. Kyrkans ordmärke och symbol (se illustrationen ovan) ska endast användas enligt godkännande från första presidentskapet och de tolv apostlarnas kvorum. De får inte användas som dekorativa inslag. Inte heller får de användas på något personligt, kommersiellt eller säljfrämjande sätt.

Frågor ska ställas till:

Intellectual Property Office

50 East North Temple Street

Salt Lake City, UT 84150-0005, USA

Telefon: [phone]

Fax: [phone]

E-post: [e-mail]

38.8.9

Kommunikation till stavspresidenter och biskopar från kyrkans anställda och volontärer

När kyrkans anställda och volontärer behöver kontakta en stavspresident eller biskop riktar de kommunikationen till ledarens verkställande sekreterare såvida inte ärendet är mycket brådskande eller konfidentiellt. Det gör det möjligt för stavspresidenter och biskopar att fokusera på de många ansvar som bara de kan fullgöra.

Kyrkans anställda och volontärer består bland annat av representanter för kyrkans alla avdelningar, utbildningsprogram och skolor, välfärdsverksamheten och oberoendeverksamheten samt företag som är anslutna till kyrkan.

När en verkställande sekreterare inte kallas eller verkar fullt ut kan en ledare kontaktas direkt.

38.8.10

Datorer

Datorer och programvara som används i kyrkans möteshus tillhandahålls och hanteras av kyrkans huvudkontor eller områdeskontoret. Ledare och medlemmar använder de här resurserna för att stödja kyrkans syften, däribland släktforskning.

All programvara på dessa datorer måste vara korrekt licensierad till kyrkan.

Stavspresidenten har tillsyn över placering och användning av datorerna i staven, även datorerna i FamilySearch-centren. Stavens it-specialist ser till att de uppdateras och underhålls på rätt sätt enligt beskrivningen i 33.10.

38.8.11

Upphovsrättsskyddat material

Upphovsrätt är ett skydd som lagen ger ägarna till originalverk som har konkret (inklusive digital) form. Dessa skydd gäller bland annat följande:

• litterära, musikaliska, dramatiska och koreografiska verk

• konstverk, fotografier och skulpturer

• ljudverk, audiovisuella verk (som filmer, videor, cd och dvd)

• datorprogram eller datorspel

• internet och andra databaser.

De lagar som rör originalverk och deras användning skiftar från land till land. De kyrkans riktlinjer som beskrivs i det här avsnittet överensstämmer med internationella avtal som tillämpas i de flesta länder. För enkelhets skull används i det här avsnittet ordet ”upphovsrätt” för upphovsmannens rättigheter. Men vissa av dessa rättigheter kan kallas för något annat i en del länder.

Kyrkans medlemmar ska strikt följa alla lagar om upphovsrätt. Vanligtvis får endast upphovsrättsinnehavare godkänna följande användning av sitt verk:

• duplicering (kopiering)

• distribution

• offentligt framträdande

• offentlig visning

• skapande av produkter som bygger på det

Att använda ett verk på något av dessa sätt utan godkännande från upphovsrättsinnehavaren strider mot kyrkans riktlinjer. Sådan användning kan också ställa kyrkan eller användaren inför juridiskt ansvar.

Den som använder sig av ett verk ska utgå ifrån att det är skyddat av upphovsrätten. Utgivna verk är i regel försedda med en upphovsrättstext, till exempel ”© 1997 by Johan Svensson”. (För ljudinspelningar används symbolen ℗.) Men en upphovsrättstext krävs inte för lagligt skydd. På samma sätt betyder det faktum att en publikation inte längre finns i tryck, eller att den är utlagd på internet, inte att den inte är upphovsrättsskyddad. Inte heller rättfärdigar det att man kopierar, distribuerar, framför, visar eller gör verk som baseras på den utan tillstånd.

Kyrkans Intellectual Property Office (IPO) behandlar ansökningar om användning av upphovsrättsskyddat material bland kyrkans material eller program, däribland material som Intellectual Reserve, Inc. (IRI) äger upphovsrätten till. IRI är en enskild, ideell organisation som äger den immateriella egendom som används av kyrkan. För information om att begära användning av material som ägs av kyrkan, se ”Terms of Use” på ChurchofJesusChrist.org.

Följande frågor och svar kan hjälpa medlemmarna att förstå och följa upphovsrättslagarna när de använder upphovsrättsskyddat material i kyrkan och i hemmet. Om medlemmar har frågor som inte besvaras i dessa riktlinjer kan de kontakta IPO:

Intellectual Property Office

50 East North Temple Street

Salt Lake City, UT 84150-0005, USA

Telefon: [phone]

Fax: [phone]

E-post: [e-mail]

Får jag kopiera kyrkans tryckta material? Om inget annat anges får kyrkans material kopieras för icke kommersiellt bruk i kyrkan, hemmet och familjen. Användarvillkoren för kyrkans webbplatser eller appar visar hur materialet på dessa webbplatser och appar får användas. Kyrkans material får dock inte användas i kommersiellt syfte utan särskilt skriftligt tillstånd av IPO.

Får jag kopiera noter? Särskilda upphovsrättslagar gäller för noter. Noter får kopieras från följande källor för icke kommersiellt bruk i kyrkan, hemmet och familjen såvida inte restriktioner är angivna vid psalmen eller sången.

• Psalmer

• Barnens sångbok

• Kyrkans tidskrifter

Att kopiera tryckta noter eller inspelad musik utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren strider mot kyrkans riktlinjer.

Får jag kopiera material som inte ägs av kyrkan? Vanligtvis inte. Upphovsrättslagar styr användningen av privatägda material. Oftast finns det restriktioner som allmänheten måste följa innan man kopierar material som inte ägs av kyrkan. Dessa restriktioner anges vanligtvis i början av ett utgivet verk. Kyrkans medlemmar ska strikt följa alla upphovsrättslagar.

Får jag visa kommersiellt audiovisuellt material vid kyrkans sammankomster? Vanligtvis inte. Kyrkans medlemmar ska inte överträda varningar och restriktioner som ålagts kommersiellt audiovisuellt material. Detta inbegriper filmer, annat videomaterial och musik. Att använda kommersiellt audiovisuellt material vid kyrkans sammankomster kräver i allmänhet tillstånd av upphovsrättsinnehavarna.

Får jag ladda ner eller kopiera mjukvara och andra datorprogram för användning i kyrkan? Vanligtvis inte. Datorprogram och annan mjukvara får inte kopieras eller laddas ner om inte vederbörlig licens har inhandlats.

Vilka tillstånd behövs för att uppföra musikaler och teaterstycken? Uppsättningar som ägs av kyrkan eller IRI får framföras i kyrkliga sammanhang utan tillstånd från kyrkans huvudkontor. Om ett upphovsrättsskyddat alster inte ägs av kyrkan måste kyrkans medlemmar få upphovsrättsinnehavarens tillstånd för att få framföra hela eller delar av det i kyrkans regi. Vanligtvis begär upphovsrättsinnehavaren ersättning eller royalty även då ingen avgift tas för föreställningen. Alla framföranden ska godkännas av lokala prästadömsledare.

38.8.12

Studiekursmaterial

Kyrkan tillhandahåller material som hjälper medlemmarna att lära sig om och efterleva Jesu Kristi evangelium. Det inbegriper skrifterna, generalkonferenstal, tidskrifter, lektionsböcker samt andra böcker och resurser. Ledare uppmuntrar medlemmarna att efter behov använda skrifterna och andra resurser för att studera evangeliet hemma.

Lärande och undervisning i evangeliet bör fokusera på Frälsaren och hans lära. För att bibehålla detta fokus i kyrkans klasser ser ledarna till att lärarna använder godkänt material. För information om godkänt material, se Anvisningar för studiekursmaterial.

38.8.13

Adressförteckningar

Medlemmar och ledare uppmuntras att använda de adressförteckningar som kyrkan tillhandahåller. De här adressförteckningarna finns i Medlemsförteckning och karta för församlingen på ChurchofJesusChrist.org och i appen Medlemsverktyg. De ger medlemmarna huvudsaklig kontaktinformation. Stavs- och församlingsledare kan se ytterligare information som är till hjälp i deras ämbeten. Ledare kan också se den här informationen i Resurser för ledare och kamrerer.

Medlemmar kan begränsa synligheten för sin digitala kontaktinformation. De gör det genom att välja integritetsnivåer i sin hushållsprofil.

Stavs- och församlingsledare ska respektera de integritetsinställningar som medlemmarna väljer. Dessa ledare ser också till att informationen endast används i kyrkans godkända syften.

Tryckta stavs- och församlingsförteckningar behövs i allmänhet inte. Om ledare bedömer att det finns ett uppriktigt behov kan tryckta adressförteckningar göras, men endast med hjälp av församlingens medlemsförteckning och karta på ChurchofJesusChrist.org. De här adressförteckningarna innehåller inte medlemmars kön, ålder eller födelsedag.

Medlemslistor ska inte skrivas ut för användning utanför kyrkan.

38.8.14

Klädsel och utseende

Män och kvinnor är skapade till Guds avbild (se 1 Moseboken 1:26–27; Abraham 4:27). Den dödliga kroppen är en helig gåva.

Kyrkans medlemmar uppmuntras att visa respekt för kroppen i sina val av lämplig klädsel och utseende. Vad som är lämpligt varierar mellan kulturer och vid olika tillfällen. För sakramentsmötet, till exempel, bär medlemmarna sina bästa söndagskläder för att visa respekt för Jesus Kristus och sakramentsförrättningen (se 18.9.3). Samma princip gäller tempelbesök (se 27.1.5). Jesu Kristi lärjungar vet hur de bäst klär sig och vårdar sitt utseende.

Medlemmar och ledare ska inte döma andra utifrån klädsel eller utseende. De bör älska alla människor, som Frälsaren befallde (se Matteus 22:39; Johannes 13:34–35). Alla ska välkomnas på kyrkans möten och aktiviteter (se 38.1.1).

När ledarna utfärdar tempelrekommendationer och ämbeten i församlingar och stavar beaktar de värdighet och Andens vägledning (se 26.3, 30.1.1 och 31.1.1).

38.8.15

Extrem beredskap eller survivalism

Kyrkan uppmuntrar till oberoende. Medlemmarna uppmuntras att vara andligt och fysiskt förberedda för livets utmaningar. Se 22.1.

Men kyrkans ledare har avrått från extrem eller överdriven beredskap för eventuella katastrofala händelser. Sådana ansträngningar kallas ibland för survivalism. Ansträngningar att förbereda sig bör motiveras av tro, inte rädsla.

Kyrkans ledare har avrått medlemmarna från att skuldsätta sig för att skaffa ett matförråd. I stället ska medlemmarna bygga ett hemförråd och en ekonomisk reserv med tiden. Se 22.1.4 och ”Food Storage” (Topics and Questions, topics.ChurchofJesusChrist.org).

38.8.16

Fastedagen

Medlemmarna kan fasta när som helst. Men de iakttar vanligtvis den första sabbaten i månaden som en fastedag.

En fastedag innebär vanligtvis att man ber, är utan mat och dryck under en 24-timmarsperiod (om det är fysiskt möjligt) och ger ett generöst fasteoffer. Ett fasteoffer är en donation för att hjälpa behövande (se 22.2.2).

Ibland hålls världsomfattande eller lokala möten den första sabbaten i månaden. När detta sker fastställer stavspresidentskapet en alternativ sabbat som fastedag.

38.8.17

Spel och lotterier

Kyrkan motsätter sig och avråder från hasardspel i alla former. Det inbegriper vadslagning inom idrott och statliga lotterier.

38.8.18

Gästtalare eller gästlärare

I de flesta möten och aktiviteter i kyrkan bör talare och lärare tillhöra den lokala församlingen eller staven.

En gästtalare eller gästlärare är någon som inte tillhör församlingen eller staven. Biskopens godkännande krävs innan en gästtalare inbjuds till ett möte eller en aktivitet i församlingen. Stavspresidentens godkännande krävs för att gästtalare ska få inbjudas till stavens möten eller aktiviteter.

Biskopen eller stavspresidenten gör en noggrann bedömning av gästtalare eller gästlärare. Det här kan innefatta att personens biskop kontaktas.

Biskopen eller stavspresidenten ser till att

• presentationen är i samklang med kyrkans lära

• presentationen inte innehåller spekulativa ämnen (ämnena ska stämma överens med dem som tagits upp under generalkonferensen)

• gästtalare eller gästlärare inte får betalt, inte rekryterar deltagare och inte värvar kunder eller klienter

• personens resekostnader inte betalas, varken med enhetens lokala budgetmedel eller med privata bidrag

• presentationer överensstämmer med riktlinjerna för användning av kyrkans lokaler (se 35.5).

38.8.19

Immigration

Medlemmar som stannar kvar i sitt hemland får ofta möjlighet att bygga upp och stärka kyrkan där. Men immigration till ett annat land är ett personligt val.

Medlemmar som flyttar till ett annat land ska lyda alla tillämpliga lagar (se Läran och förbunden 58:21).

Missionärer ska inte erbjuda sig att sponsra andras immigration. Inte heller ska de be sina föräldrar, släktingar eller andra att göra det.

Kyrkan hjälper inte personer att immigrera genom att ge anställning hos kyrkan.

Kyrkans medlemmar ger av sin tid, sina talanger och sin vänskap för att välkomna immigranter och flyktingar som medborgare i samhället (se Matteus 25:35; se även 38.8.35 i den här handboken).

38.8.20

Internet

38.8.20.1

Kyrkans officiella internetresurser

Kyrkan har officiella webbplatser, bloggar och konton på sociala medier. Dessa resurser är tydligt angivna som officiella genom användning av kyrkans ordmärke eller symbol (se 38.8.8). De rättar sig också efter juridiska krav och riktlinjerna för kyrkans immateriella egendom och integritetspolicy.

38.8.20.2

Medlemmars användning av internet i kyrkliga ämbeten

Medlemmar får inte skapa webbplatser, bloggar eller konton på sociala medier å kyrkans vägnar eller för att officiellt representera kyrkan och dess ståndpunkter, lära och tillvägagångssätt. Men de får skapa webbplatser, bloggar eller konton på sociala medier som kan hjälpa dem i deras ämbeten. När medlemmar gör det ska de följa följande riktlinjer:

• Skapandet av en webbplats, blogg eller ett konto på sociala medier måste först godkännas av stavspresidenten (för stavsresurser) eller biskopen (för församlingsresurser).

• Kyrkans ordmärke eller symbol får inte användas eller imiteras (se 38.8.8).

• Nätresursen ska ha ett syfte och mål och namnges därefter. Namnet får innehålla ett församlings- eller stavsnamn. Men det får inte innehålla kyrkans officiella namn.

• Medlemmar får inte uttrycka eller antyda att kyrkan står bakom eller stöder internetresursens innehåll, bilder eller annat material eller att den representerar kyrkan officiellt på något sätt. I stället ska en friskrivningsklausul ingå som anger att den inte är en officiell produkt som sponsras av kyrkan.

• Allt innehåll ska vara relevant för den avsedda publiken och aktivt modereras.

• Nätresursen ska innehålla kontaktinformation.

• Mer än en administratör bör vara ansvarig för nätresursen. Det kan ge kontinuitet när en persons ämbete eller uppdrag ändras. Det hindrar också att det bara är en person som ansvarar för att uppdatera och övervaka resursen.

• Konstverk, videor, musik och annat material som ägs av kyrkan får inte läggas ut såvida detta inte klart och tydligt godkänns i användarvillkoren på en av kyrkans officiella webbplatser eller av kyrkans Intellectual Property Office. Upphovsrättsskyddat innehåll från andra källor ska inte användas såvida inte ägaren först har gett skriftligt tillstånd. För mer information om användning av upphovsrättsskyddat material, se 38.8.11.

• När bilder, videor eller personlig information används krävs godkännande av innehållsägaren eller involverade personer. Godkännande kan fås genom en tillståndsblankett, ett officiellt tillkännagivande, en utlagd skylt om en viss händelse eller skriftligt tillstånd vid behov. Landets lagar gällande datasekretess ska följas.

• Internetresurser ska inte kopiera verktyg och funktioner som redan finns på ChurchofJesusChrist.org, Medlemsverktyg eller några andra av kyrkans resurser.

• Ledare och missionärer bör samordna för att förhindra dubbelkommunikation.

• Internetresurser ska läggas ner när de inte längre behövs. Viktiga medier (som fotografier och videor) bör bevaras i församlingens eller stavens historik.

För ytterligare riktlinjer, se internet.ChurchofJesusChrist.org.

38.8.20.3

Personlig användning av internet och sociala medier

Internet och sociala medier har många positiva användningsområden. Bland dessa finns tillfällen att dela vittnesbörd om Frälsaren och hans återställda evangelium. Bloggar, sociala medier och annan internetteknik gör det möjligt för medlemmar att främja budskapen om frid, hopp och glädje som åtföljer tro på Kristus.

Medlemmar uppmuntras att dela med sig av upplyftande innehåll. De ska också vara hövliga i all interaktion på nätet, även på sociala medier. De bör undvika stridigheter (se 3 Nephi 11:29–30; Läran och förbunden 136:23).

Medlemmar ska undvika alla slags fördomsfulla yttranden mot andra (se 38.6.14). De strävar efter att alltid vara kristuslika mot andra, även på internet, och visar uppriktig respekt för alla Guds barn.

Medlemmar ska inte använda hotfullt, förnedrande, våldsamt eller på annat sätt olämpligt språk eller olämpliga bilder på internet. Ifall hot om olagliga handlingar på nätet inträffar ska polisen kontaktas omedelbart.

Medlemmar ska inte antyda att deras budskap representerar eller sponsras av kyrkan.

38.8.21

Internet-, satellit- och videoutrustning

Kyrkans internet-, satellit- och videoutrustning ska endast användas i icke-kommersiellt syfte. All användning måste godkännas av stavspresidentskapet eller biskopsrådet.

Denna utrustning får inte användas till att spela in program som inte sponsras av kyrkan. Inte heller får kyrkans resurser, så som internetuppkopplingar, användas för att tillgå eller spela in sådana program.

Endast de som är utbildade för att sköta utrustningen får göra det. Den ska vara säkert låst när den inte används. Utrustningen får inte tas bort från byggnaden för att användas privat.

38.8.22

Landets lagar

Kyrkans medlemmar ska lyda, ära och upprätthålla lagarna i alla länder där de bor eller reser igenom (se Läran och förbunden 58:21–22; Trosartiklarna 1:12). Det här innefattar lagar som förbjuder proselyterande verksamhet.

38.8.23

Juridisk rådgivning i frågor som rör kyrkan

När juridisk hjälp behövs i frågor som rör kyrkan ska ledare kontakta kyrkans juridiska ombud. I USA och Kanada kontaktar stavspresidenten kyrkans kontor för juridisk rådgivning:

1-800-453-3860, ankn. 2-6301

1-801-240-6301

Utanför USA och Kanada kontaktar stavspresidenten områdets juridiska ombud på områdeskontoret.

38.8.23.1

Medverkan eller dokument i rättsliga förfaranden

Kyrkans ledare ska inte engagera sig i tvistemål eller brottmål som rör medlemmar i deras enheter utan att först rådgöra med kyrkans juridiska ombud. Samma riktlinje gäller för samtal eller korrespondens med jurister eller domstolspersonal, inklusive e-post.

Ledarna ska prata med kyrkans juridiska ombud om de, i sin egenskap av ämbetsmän i kyrkan

• anser att de bör vittna eller kommunicera i en rättslig fråga

• är ålagda enligt rättsprocessen att vittna eller kommunicera i en rättslig fråga

• åläggs att tillhandahålla bevis

• ombes att frivilligt tillhandahålla dokument eller information

• ombes att kommunicera med jurister eller civila myndigheter om rättsliga förfaranden, däribland vid fastställande av dom eller prövning om villkorlig frigivning.

Hur välment kyrkans ledare än delar information i rättsliga förfaranden kan de misstolkas och åsamka skada. Sådan delaktighet kan vara särskilt skadlig för offer och deras familjer. När man följer kyrkans riktlinjer bidrar man också till att undvika att kyrkan blir olämpligt inblandad i rättsliga frågor.

38.8.23.2

Vittnesmål i rättsliga processer

Kyrkans ledare får inte vittna på kyrkans vägnar i något rättsligt förfarande utan att detta i förväg godkänts av kyrkans kontor för juridisk rådgivning. Den här riktlinjen gäller också vid fastställande av dom och prövning om villkorlig frigivning. Kyrkans ledare får inte tillhandahålla muntliga eller skriftliga bevis i sin egenskap av ledare utan detta godkännande.

Ledarna ska inte framhålla eller antyda att det vittnesmål de avger i en rättslig process representerar kyrkans ställning.

Kyrkans ledare ska inte försöka påverka ett vittnes vittnesmål i något rättsligt förfarande.

Kontaktuppgifter till kyrkans juridiska ombud finns i 38.8.23.

38.8.24

Användning av brevlådor

I många länder är det förbjudet att lägga ofrankerat material i eller ovanpå privata brevlådor. Den här restriktionen gäller allt kyrkorelaterat material, som flygblad, nyhetsbrev eller tillkännagivanden. Kyrkans ledare ska instruera medlemmar och missionärer att inte lägga material i eller ovanpå privata brevlådor.

38.8.25

Medlemmars kontakt med kyrkans huvudkontor

Kyrkans medlemmar avråds från att ringa, mejla eller skriva brev till generalauktoriteter om doktrinära frågor, personliga utmaningar eller önskemål. Att svara personligen skulle göra det svårt för generalauktoriteter att fullgöra sina plikter. Medlemmar uppmuntras att kontakta sina lokala ledare, inklusive Hjälpföreningens eller äldstekvorumets president, när de söker andlig vägledning (se 31.3).

I de flesta fall skickas brev från medlemmar till generalauktoriteterna tillbaka till de lokala ledarna. En stavspresident som behöver ett förtydligande i en doktrinär fråga eller någonting annat som rör kyrkan kan å sina medlemmars vägnar skriva till första presidentskapet.

38.8.26

Medlemmars anställning

Kyrkans medlemmar ska söka arbete som är i linje med evangeliets principer och som de med gott samvete kan be om Herrens välsignelser för. Det här är en personlig angelägenhet som medlemmen slutligen får avgöra och begrunda under bön.

38.8.27

Medlemmar med funktionsnedsättningar

Ledarna och medlemmarna uppmuntras att möta behoven hos alla som bor inom enheten. Medlemmar med funktionsnedsättning uppskattas och kan bidra på meningsfulla sätt. Funktionsnedsättningar kan vara intellektuella, sociala, känslomässiga eller fysiska.

Kyrkans medlemmar uppmuntras att följa Frälsarens föredöme genom att erbjuda hopp, förståelse och kärlek till dem med funktionsnedsättning. Ledarna ska lära känna personer med funktionsnedsättning och visa äkta intresse och omtanke.

Ledarna identifierar också medlemmar som kan behöva extra omtanke på grund av att en förälder, make, maka, ett barn eller ett syskon har en funktionsnedsättning. Att ta hand om en familjemedlem med funktionsnedsättning kan vara både givande och utmanande.

Ledarna söker upp och stöttar medlemmar med funktionsnedsättning som lever i gruppboenden eller i annat boende där de är borta från sin familj.

38.8.27.1

Öka medvetenheten och förståelsen

Ledarna, lärarna och andra medlemmar försöker förstå varje person som har en funktionsnedsättning och hans eller hennes styrkor och behov. De kan också öka sin förståelse genom att samtala med personen och hans eller hennes familjemedlemmar. Resurser finns tillgängliga på disability.ChurchofJesusChrist.org.

38.8.27.2

Ge hjälp

Ledarna gör en utvärdering av behoven hos personer med funktionsnedsättning och deras vårdgivare. Ledarna fastställer hur församlingens och stavens resurser kan användas för att på ett lämpligt sätt tillgodose behoven. Ledarna uppmuntrar medlemmarna att hjälpa till, visa kärlek och vara en god vän.

Biskopsrådet eller stavspresidentskapet kan kalla en specialist på funktionsnedsättningar i församlingen eller staven till hjälp för enskilda, familjer, lärare och andra ledare (se 38.8.27.9).

Ledarna kan också ta reda på lämpliga resurser i samhället som kan hjälpa enskilda med funktionsnedsättning och deras familjer.

För mer information om att hjälpa personer med funktionsnedsättningar, se disability.ChurchofJesusChrist.org. Ledare kan också kontakta Kyrkans familjeservice (där den är tillgänglig; se 31.3.6 för kontaktinformation).

Ledarna och medlemmarna bör inte försöka förklara varför någon har en funktionsnedsättning eller varför en familj har ett barn med en funktionsnedsättning. De ska aldrig antyda att en funktionsnedsättning är ett straff från Gud (se Johannes 9:2–3) eller en särskild förmån.

38.8.27.3

Tillhandahålla förrättningar

Se 38.2.4.

38.8.27.4

Ge tillfällen att tjäna och delta

Många medlemmar med funktionsnedsättning kan verka i nästan vilket ämbete som helst. Ledarna går under bön igenom vilka talanger, omständigheter och önskningar varje person har och ger sedan lämpliga tillfällen att tjäna. Ledarna rådgör också med personen och hans eller hennes familj. De begrundar vilken inverkan ett ämbete i kyrkan har på personen och hans eller hennes familj eller vårdgivare. (Se Läran och förbunden 46:15.)

När det gäller vilka kyrkliga uppgifter eller ämbeten som är lämpliga för vårdgivare till personer med funktionsnedsättning utvärderar ledare noga vårdgivarens omständigheter.

Ledare och lärare ska i så stor utsträckning som möjligt engagera medlemmar med funktionsnedsättning på möten, i lektioner och aktiviteter. Lektioner, tal och undervisningsmetoder ska anpassas till varje persons behov. För information om anpassning av lektioner, se disability.ChurchofJesusChrist.org.

Biskopsrådet kan be en församlingsmedlem att hjälpa en person med funktionsnedsättning under ett möte eller en aktivitet. För en klass där det finns en medlem med funktionsnedsättning kan biskopsrådet kalla flera lärare. Lärarna arbetar tillsammans för att tillgodose alla klassdeltagarnas behov.

Om vederbörande inte kan delta i ett möte, i en klass eller aktivitet kan ledare och lärare rådgöra med medlemmen och hans eller hennes familj om hur medlemmens behov ska tillgodoses. Stavspresidenten eller biskopen kan godkänna att särskilda klasser eller program organiseras för medlemmar med funktionsnedsättning (se 38.8.27.5). Om en person inte kan närvara vid kyrkans möten kan ledare och lärare tillhandahålla lektionsmaterial, inspelningar eller streaming.

Streaming av evenemang, däribland sakramentsmöten och begravningar, är endast avsedd för dem som inte kan närvara personligen (se 29.7). För mer information om att ta del av sakramentet, se 18.9.3.

Ledare uppmuntrar prästadömsbärare med funktionsnedsättning att delta i förrättningar när så är lämpligt. Från och med januari det år de fyller tolv kan prästadömsbärare och unga kvinnor som är döpta och konfirmerade och som är värdiga, döpas och konfirmeras för de döda i templet. För riktlinjer om medlemmar med funktionsnedsättning som tar emot sina tempelförrättningar, se 27.2.1.3 och 27.3.1.2.

38.8.27.5

Inrätta särskilda klasser, program eller enheter

Medlemmar med funktionsnedsättning eller särskilda behov uppmuntras närvara vid söndagens möten i sin församling såvida de inte bor på ett vårdhem eller HVB-hem där kyrkans program inrättats (se 37.6).

Enheter och grupper. Församlingar eller grenar kan bildas för medlemmar som har unika behov, till exempel de som är döva och använder teckenspråk (se 37.1). Godkännande ges endast av första presidentskapet.

En församling kan ombes vara värd för en grupp för personer med funktionsnedsättning, till exempel de som använder teckenspråk. För information om matrikelkort för dem som deltar i sådana enheter eller grupper, se 33.6.11.

Döva medlemmar som inte bor inom rimligt avstånd från en döv enhet kan besöka en på distans. De ska få tillstånd därtill av ledarna för den enheten. Lokala församlingsledare ser till att döva medlemmar tas omhand och får möjlighet att ta del av sakramentet regelbundet.

Klasser. Medlemmar med funktionsnedsättning närvarar vid söndagslektioner med medlemmarna i sin församling. Men när så behövs för att tillgodose de behov som vuxna och ungdomar med liknande funktionsnedsättning har, kan en församling eller stav organisera särskilda söndagsskoleklasser (se 13.3.2).

Aktivitetsprogram för personer med funktionsnedsättning. När så behövs för att tillgodose behov som vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har, kan en församling, en grupp församlingar, en stav eller en grupp stavar organisera ett aktivitetsprogram för dessa personer. Det här programmet kompletterar stödverksamheten, kyrkans söndagsmöten och aktiviteter i den lokala enheten.

Ett aktivitetsprogram för personer med funktionsnedsättning betjänar vanligtvis personer som är 18 år och äldre. Alla ansträngningar bör göras för att integrera medlemmar under 18 år i deras församlingar och stavar. I ovanliga situationer kan ledare ordna ytterligare aktiviteter för ungdomar från och med året när de fyller 12.

När flera församlingar deltar i ett aktivitetsprogram för personer med funktionsnedsättning ger stavspresidenten en förvaltande biskop i uppdrag att ha tillsyn över det. När flera stavar deltar, ger områdespresidentskapet en förvaltande stavspresident i uppdrag att ha tillsyn över det.

Den förvaltande biskopen eller den förvaltande stavspresidenten rådgör med andra deltagande biskopar eller stavspresidenter för att avgöra hur dessa program ska finansieras.

Aktivitetsledare för personer med funktionsnedsättning. Vuxna medlemmar kan kallas som aktivitetsledare för personer med funktionsnedsättning. Dessa ledare planerar och genomför aktivitetsprogrammet för personer med funktionsnedsättning. De samråder med församlingens och stavens specialister på funktionsnedsättningar (se 38.8.27.9) för att inbjuda medlemmar med funktionsnedsättning att delta. De rådgör tillsammans om hur de kan tillgodose dessa medlemmars behov.

Aktivitetsledare för personer med funktionsnedsättning kallas och avskiljs under ledning av den förvaltande biskopen eller förvaltande stavspresidenten. En stavspresident kan också ge en högrådsmedlem i uppdrag att verka som aktivitetsledare för personer med funktionsnedsättning.

Ledare som tjänar personer i alla åldrar med funktionsnedsättningar genomgår utbildningen på ProtectingChildren.ChurchofJesusChrist.org. För ytterligare säkerhetskrav för ledare, se Activities for Members with Disabilities [Aktiviteter för medlemmar med funktionsnedsättning].

På inbjudan kan aktivitetsledare för personer med funktionsnedsättning närvara vid stavens eller församlingens ledarskapsmöten.

Riktlinjer för aktivitetsprogram för personer med funktionsnedsättning. Aktivitetsprogram för personer med funktionsnedsättning organiseras för att hjälpa deltagarna utvecklas andligt, socialt, fysiskt och intellektuellt (se Lukas 2:52). Ledarna avgör hur ofta aktiviteterna ska anordnas. De beaktar antalet deltagare, reseavstånd och andra omständigheter.

En del personer kanske inte kan delta på grund av komplexa medicinska, fysiska, intellektuella eller beteendemässiga omständigheter. Ledarna söker andra sätt att tillgodose deras behov.

Deltagande och säkerhetsföreskrifter. Minst två ansvarsfulla vuxna måste vara närvarande vid alla aktiviteter. De två vuxna kan vara två män, två kvinnor eller ett gift par. I allmänhet behövs det fler vuxna för att ha tillsyn över aktiviteter för medlemmar med funktionsnedsättning än vad som behövs för andra aktiviteter.

Vuxna som hjälper till med aktiviteter genomgår utbildningen på ProtectingChildren.ChurchofJesusChrist.org. De måste få godkännande av sin biskop innan de deltar. För ytterligare säkerhetskrav, se ”Activities for Members with Disabilities” [Aktiviteter för medlemmar med funktionsnedsättning].

Om olämpligt beteende inträffar har ledarna det omedelbara ansvaret att skydda och hjälpa den förfördelade personen. För information om hur man agerar vid misstänkta övergrepp, se 38.6.2.1 och abuse.ChurchofJesusChrist.org.

38.8.27.6

Tolkar för medlemmar som är döva eller hörselskadade

Medlemmar som är döva eller hörselskadade tar initiativ i samarbete med ledare för att möta kommunikationsbehov. Medlemmar och ledare samarbetar för att se till att tolkar finns tillgängliga.

Tolkar ska vara placerade där medlemmarna kan se både dem och personen som talar.

Under en prästadömsförrättning eller intervju ska tolken sitta eller stå nära den som utför förrättningen eller håller intervjun. För mer information om tolkning av förrättningar och välsignelser, se 38.2.1.2.

Om det finns tillräckligt många tolkar byter de av varandra ungefär var 30:e minut så att de inte blir uttröttade.

Som förberedelse för känsliga situationer, som personliga intervjuer eller medlemskapsråd, rådgör ledarna med den döva medlemmen. När medlemmen så önskar söker ledare efter en tolk som inte tillhör medlemmens familj för att hålla informationen konfidentiell.

Samma principer gäller medlemmar som är döva eller hörselskadade och som inte använder teckenspråk utan behöver kunna läsa en tolks läppar.

Ledare kan ordna församlings- eller stavskurser i det teckenspråk som används i deras område. En bra resurs är Dictionary of Sign Language Terms for The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints.

38.8.27.7

Privatliv

Ledare ska respektera de medlemmars privatliv som har en funktionsnedsättning, både under och efter ledarskapsmöten där behov togs upp till diskussion. Ledare delar inte diagnoser eller annan personlig information utan tillstånd.

38.8.27.8

Servicedjur

Biskopar och stavspresidenter beslutar huruvida personer med funktionsnedsättning ska få använda utbildade servicehundar i möteshusen. Andra sorters djur, inklusive djur som ger känslomässigt stöd, tillåts i allmänhet inte i möteshus eller vid evenemang som anordnas av kyrkan, förutom där lagen så kräver. (I allmänhet har kyrkan i USA ingen laglig skyldighet att släppa in servicehundar eller djur som ger känslomässigt stöd i gudstjänstlokaler.) Biskopar och stavspresidenter fattar lokala beslut. De tar hänsyn till behoven hos personer med funktionsnedsättning och behoven hos andra i församlingen.

För ytterligare riktlinjer om användning av servicedjur i kyrkans fastigheter, se 27.1.3 och disability.ChurchofJesusChrist.org.

38.8.27.9

Specialist på funktionsnedsättningar

Biskopsrådet eller stavspresidentskapet kan kalla en specialist på funktionsnedsättningar i församlingen eller staven. Specialisten hjälper medlemmar med funktionsnedsättning och deras vårdgivare att delta i kyrkans möten och aktiviteter och känna sig hemma.

Specialisten tjänar medlemmar och ledare på följande sätt:

• Lär känna personer med funktionsnedsättning och deras familj.

• Hanterar frågor och bekymmer som gäller funktionsnedsättningen från vårdare, ledare och andra.

• Hjälper enskilda att få tillgång till kyrkans material, möten och aktiviteter. Detta kan ske med teknikens hjälp och på andra sätt (se 38.8.27.10).

• Hittar meningsfulla möjligheter att tjäna för medlemmar med funktionsnedsättning.

• Fastställer familjernas behov och, när så är lämpligt, hittar resurser i samhället, församlingen och staven.

Specialisten kan hjälpa medlemmar med funktionsnedsättning och deras vårdgivare att dela information om funktionsnedsättningen till andra.

38.8.27.10

Resurser

Hjälpmedel för medlemmar med funktionsnedsättning, för deras familjer och vårdgivare och för ledare och lärare, finns på disability.ChurchofJesusChrist.org. Den här webbplatsen innehåller

• information för att öka förståelsen för de utmaningar som man ställs inför när man har en funktionsnedsättning

• resurser som hjälper medlemmar med funktionsnedsättning och deras familjer att finna tröst i Jesu Kristi evangelium

• listor över kyrkans material i format som är tillgängliga för medlemmar med funktionsnedsättning (se även store.ChurchofJesusChrist.org).

Frågor kan ställas till

Members with Disabilities

50 East North Temple Street

Salt Lake City, UT 84150-0024, USA

Telefon: [phone] eller [phone], ankn. 2-2477

E-post: [e-mail]

38.8.28

Tjäna medlemmar som påverkas av brott och fängelsestraff

Kyrkans ledare uppmuntras att följa Frälsarens exempel när det gäller att erbjuda hopp, förståelse och kärlek till dem som påverkas av brottslighet och dem som sitter fängslade (se Matteus 25:34–36, 40).

Stavspresidenter leder tjänandetillfällen i fängelser. Dessa insatser innefattar att stödja vuxna och ungdomar som är frihetsberövade eller som nyligen släppts ut ur fängelse eller häkte. Arbetet innefattar också att ta hand om familjer och barn med en förälder eller närstående som är i fängelse.

Ledare som har ett fängelse eller häkte inom sin enhets gränser ska vidta åtgärder för att bli medvetna om möjligheter till och behov av tjänande. För resurser och riktlinjer kan ledare kontakta Prison Ministry Division [kyrkans avdelning för tjänandeverksamhet i fängelser]:

E-post: [e-mail]

Telefon: [phone] eller [phone], ankn. 2-2644

38.8.29

Andra trosåskådningar

Det finns mycket i andra trosåskådningar som är inspirerande, gott och som förtjänar den största respekt. Missionärer och andra medlemmar måste vara lyhörda för och respektera andras trosåskådningar och traditioner. De måste också undvika att förolämpa andra.

Stavs- och missionspresidenter som har frågor om hur de ska förhålla sig till andra trosåskådningar ska kontakta områdespresidentskapet. Andra lokala ledare som har sådana frågor ska kontakta stavs- eller missionspresidenten.

38.8.30

Politisk och medborgerlig verksamhet

Kyrkans medlemmar uppmuntras att delta i politiska och statliga angelägenheter. I många länder kan det inbegripa

• röstning

• att gå med i eller tjäna i politiska partier

• att ge ekonomiskt stöd

• att kommunicera med partiföreträdare och kandidater.

• att delta i fredliga, lagliga protester

• att verka i offentliga ämbeten som de väljs eller utnämns till, på lokal eller nationell nivå.

Medlemmar uppmuntras också att engagera sig i värdiga projekt för att göra sitt samhälle till en bra plats att bo och fostra en familj på.

I enlighet med lokala lagar uppmuntras medlemmarna att registrera sig för att rösta och att noggrant studera politiska frågor och kandidater. Olika politiska partier kan omhulda principer som harmonierar med evangeliet. Sista dagars heliga har en särskild skyldighet att söka efter och stödja ledare som är ärliga, goda och visa (se Läran och förbunden 98:10).

Kyrkan är neutral i fråga om politiskt parti, politisk plattform och kandidater till politiska poster. Kyrkan stöder inte något särskilt politiskt parti eller någon kandidat. Inte heller ger den medlemmarna råd om hur de ska rösta.

I undantagsfall kan kyrkan, när det gäller moraliska frågor eller kyrkans trosutövning, ta ställning i politiska frågor. I sådana fall kan kyrkan engagera sig i politisk diskurs för att representera sina åsikter. Endast första presidentskapet kan godkänna att

• kyrkans ståndpunkt i moraliska frågor framläggs

• kyrkan förpliktar sig att stödja eller motsätta sig specifik lagstiftning

• kyrkans perspektiv i fråga om juridiska frågor framläggs.

Lokala ledare i kyrkan ska inte organisera medlemmar att delta i politiska angelägenheter. Inte heller ska ledare försöka påverka hur medlemmarna ska delta.

Medlemmar i kyrkan som är kandidater till offentliga ämbeten får inte låta påskina att de stöds av kyrkan eller dess ledare. Ledare och medlemmar ska också undvika att säga eller göra något som kan tolkas som att kyrkan stödjer ett visst politiskt parti, en viss plattform eller en viss kandidat.

Även när kyrkan intar en ståndpunkt i en politisk fråga, ber den inte valda ämbetsmän att rösta på ett visst sätt eller inta en viss ståndpunkt. Medlemmar som är folkvalda ämbetsmän fattar egna beslut. Dessa ämbetsmän kanske inte delar varandras åsikter eller följer kyrkans offentliga ståndpunkt. De talar inte för kyrkan.

Politiska ståndpunkter och tillhörigheter ska inte vara föremål för undervisning eller förespråkande i kyrkliga sammanhang. Ledarna ser till att kyrkans möten och aktiviteter är fokuserade på Frälsaren och hans evangelium.

Medlemmar ska inte döma varandra i politiska frågor. Trofasta sista dagars heliga kan tillhöra olika politiska partier och rösta på olika kandidater. Alla bör känna sig välkomna i kyrkliga sammanhang.

Kyrkans uppteckningar, adressförteckningar och liknande material får inte användas i politiskt syfte.

Kyrkans fastigheter får inte användas i politiskt syfte. Men lokalerna kan användas till röstning eller röstregistrering när det inte finns något rimligt alternativ (se 35.5.6.3).

38.8.31

Medlemmars privatliv

Kyrkans ledare är förpliktade att skydda medlemmarnas privatliv. Kyrkans uppteckningar, adressförteckningar och liknande material får inte användas i personliga, kommersiella eller politiska syften (se även 38.8.13).

Församlings- och stavsledare ska inte lagra eller dela kyrkans konfidentiella information utanför kyrkans godkända program, system eller internettjänster. Exempel på sådan konfidentiell information är följande:

• en persons medlemsstatus

• en persons timliga behov

• annan personlig information som inte är tillgänglig för allmänheten.

Kommunikation från enskilda eller myndigheter som rör lagar om datasekretess ska omgående hänvisas till kyrkans kontor för datasekretess.

E-post: [e-mail].

Församlings- och stavsledare ska inte besvara en sådan begäran.

För kyrkans integritetspolicy, se ”Integritetspolicy” på ChurchofJesusChrist.org. Medlemmar kan också be stavs- eller församlingsledare att hjälpa dem få tillgång till riktlinjerna.

38.8.32

Privat utgivna texter

Kyrkans medlemmar ska inte be generalauktoriteter, generalämbetsmän eller områdessjuttio att medverka i eller rekommendera böcker eller andra texter som vänder sig till kyrkans medlemmar.

38.8.33

Spela in, transkribera eller streama budskap från generalauktoriteter, generalämbetsmän och områdessjuttio

Medlemmar ska inte spela in, transkribera eller streama budskap från generalauktoriteter, generalämbetsmän eller områdessjuttio. Men vissa möten där dessa ledare talar kan streamas under ledning av biskopen eller stavspresidenten. För information, se 29.7.

Medlemmar får spela in utsändningar av kyrkans generalkonferenser på egen utrustning för eget, ickekommersiellt bruk.

38.8.34

Benämning av kyrkan och dess medlemmar

Kyrkans namn gavs genom uppenbarelse till profeten Joseph Smith 1838: ”För så ska min kyrka kallas i de sista dagarna, ja, Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga” (Läran och förbunden 115:4). Genom att benämna kyrkan och dess medlemmar på de sätt som beskrivs nedan, lyfts banden mellan Jesus Kristus och medlemmarna i hans kyrka fram.

Närhelst så är möjligt ska kyrkan benämnas vid dess fullständiga namn. Om en kortare referens behövs efter en första hänvisning till kyrkans fullständiga namn, uppmuntras man att använda följande korrekta förkortningar:

• kyrkan

• Jesu Kristi kyrka

• Jesu Kristi återställda kyrka.

När man talar om kyrkans medlemmar är följande termer korrekta och föredras:

• medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga

• sista dagars heliga (det här är en titel Herren har gett sitt förbundsfolk i de sista dagarna)

• medlemmar i Jesu Kristi kyrka.

Kyrkans medlemmar bör inte benämnas med andra titlar, som ”mormoner” eller ”SDH”.

Mormon används på ett korrekt sätt i egennamn, som i Mormons bok. Ordet används också korrekt som adjektiv i historiska uttryck som ”mormonpionjärerna”.

Begreppet mormonism är felaktigt och bör inte användas. I beskrivningar av sammansättningen av den lära, kultur och livsstil som är unik för kyrkan är beteckningen ”Jesu Kristi återställda evangelium” korrekt och lämplig.

38.8.35

Flyktingar

Många har flytt från sina hem för att komma undan våld, krig, religiös förföljelse och livshotande situationer. Som en del av sitt ansvar att ta hand om behövande (se Mosiah 4:26) ger kyrkans medlemmar av sin tid, sina talanger och sin vänskap för att välkomna flyktingar som medborgare i samhället. Se Matteus 25:35; ChurchofJesusChrist.org/refugees.

38.8.36

Ansökningar om ekonomisk hjälp från kyrkan

Kyrkans etablerade program ger ekonomisk hjälp till behövande personer och lämpliga ändamål.

Kyrkans hjälp till behövande medlemmar ges av biskopar (se 22.3.2). Biskopar följer etablerade principer och riktlinjer för att se till att kyrkans medel används på rätt sätt (se 22.4 och 22.5).

Behövande medlemmar uppmuntras att prata med sin biskop i stället för att kontakta kyrkans huvudkontor eller begära pengar från andra ledare eller medlemmar i kyrkan. Biskopen ber troligen ledare från äldstekvorumet eller Hjälpföreningen att hjälpa till att bedöma behov.

38.8.37

Forskning i kyrkan

Syftet med kyrkans forskning är att samla tillförlitlig information för att stödja kyrkans generalledares överläggningar. Divisionen för korrelationsforskning (DFK) är kyrkans enda bemyndigade organ för vetenskaplig forskning. DFK kan också ingå avtal med en tredje part om att forska.

När forskare som getts fullmakt av kyrkan kontaktar medlemmar eller ledare, lämnar de kontaktinformation till en DFK-anställd. Den anställda kan besvara frågor om forskningen.

DFK är angelägen om att skydda forskningsdeltagarnas identitet och svar. Personerna kan när som helst tacka nej till att delta. De kan välja att inte besvara några eller alla frågor.

Föräldrar eller vårdnadshavare måste ge sitt tillstånd innan barn under 18 år inbjuds att delta i en studie.

Lokala ledare ska inte godkänna studier som rör kyrkan. Det innebär bland annat att medlemmar inte ska användas som forskningsobjekt.

DFK följer alla lagar om datasekretess. Lokala ledare ska också följa dessa lagar och ska inte ge medlemmars personliga information till obehöriga forskare och forskningsorganisationer.

Viss forskning kräver att information samlas in under kyrkans möten. Det gäller särskilt om mötet är studiens fokus. I sådana fall samarbetar DFK med lokala ledare för att se till att forskarnas närvaro inte är till distraktion under mötena.

För att verifiera en forskningsbegäran, kontakta divisionen för korrelationsforskning:

Telefon: [phone] eller [phone], ankn. 2-2727

E-post: [e-mail]

38.8.38

Respektera lokala restriktioner för spridning av evangeliet

Kyrkan arbetar för att uppfylla Jesu Kristi befallning att föra evangeliet till hela världen (se Matteus 28:19). Missionärer verkar endast i länder där de officiellt erkänns och välkomnas av lokala myndigheter.

Kyrkan och dess medlemmar respekterar alla lagar och krav i fråga om missionsarbete. I vissa delar av världen sänds till exempel missionärer endast ut för att verka som humanitära eller andra specialiserade missionärer. Dessa missionärer predikar inte. Kyrkan skickar inte missionärer till vissa länder.

38.8.39

Säkerheten inom kyrkans välfärds- och oberoendeverksamheter

Många av kyrkans välfärds- och oberoendeverksamheter har utrustning och maskiner som kan förorsaka skada om de inte används på rätt sätt. Förvaltande stavspresidenter (eller personer som de utser) och cheferna för dessa verksamheter ska se till att anställda och frivilliga har en säker arbetsmiljö.

Arbetare ska regelbundet instrueras om säkerhetsföreskrifter. Arbetsmiljön ska inspekteras periodvis. Hälso- och säkerhetsrisker ska åtgärdas. Arbetet ska alltid övervakas i tillräcklig grad för att se till att arbetarna följer föreskrifter, använder verktyg och utrustning på rätt sätt och undviker farligt beteende.

I regel ska de som arbetar inom dessa verksamheter vara minst 16 år. De som handhar utrustning ska vara mogna, tillräckligt utbildade och ha god erfarenhet av hur den ska användas. Endast vuxna får handha motordriven utrustning.

Om en olycka inträffar, rapporterar verksamhetschefen detta till följande:

• Välfärds- och oberoendeservice: [phone] eller [phone], anknytning 2-3001

• Risk Management Division [riskhanteringsdivisionen] vid kyrkans huvudkontor (se 20.7.6.3 för kontaktinformation).

38.8.40

Skrifterna

38.8.40.1

Utgåvor av Bibeln

Kyrkan väljer utgåvor av Bibeln som stämmer väl överens med Herrens lära i Mormons bok och nutida uppenbarelse (se Trosartiklarna 1:8). En föredragen utgåva av Bibeln väljs sedan för många språk som kyrkans medlemmar talar.

Kyrkan ger ut sin egen utgåva av Bibeln på vissa språk. Kyrkans publicerade utgåvor är baserade på bibelns standardtexter. Några exempel är

• King James Version på engelska

• Reina-Valera (2009) på spanska

• Almeida (2015) på portugisiska.

Kyrkans publicerade utgåvor av Bibeln innehåller fotnoter, ämnesregister och andra studiehjälpmedel.

När så är möjligt ska medlemmarna använda en föredragen utgåva eller kyrkans publicerade utgåva av Bibeln på kyrkans lektioner och möten. Det bidrar till tydliga diskussioner och en förenlig förståelse av läran. Andra utgåvor av Bibeln kan vara användbara för personliga eller akademiska studier.

38.8.40.2

Översättning av skrifterna

Herren instruerade sina profeter och apostlar att bevara skrifterna säkert (se Läran och förbunden 42:56). Första presidentskapets och de tolv apostlarnas kvorums råd har noggrann tillsyn över översättningen av kyrkans skrifter. Godkända tillvägagångssätt bidrar till att säkerställa doktrinär riktighet och att bevara bevis på textens ursprung.

Områdespresidentskap skickar officiella ansökningar om nya översättningar av skrifterna till kyrkans korrelationsavdelning.

38.8.40.3

Skrifterna på ett nutida språk

Första presidentskapets och de tolv apostlarnas kvorums råd har inte bemyndigat översättning eller omskrift av skrifttext till ett nutida eller informellt språk. Det här rådet gäller inte kyrkans publikationer för barn.

38.8.40.4

Åtkomst till skrifterna

Tryckta utgåvor av skrifterna, inklusive vissa föredragna utgåvor av Bibeln, kan fås från kyrkans distributionscenter. Föredragna utgåvor av Bibeln kan också finnas hos lokala bokhandlare, på internet och i bibelappar. Elektroniska text- och ljudinspelningar av kyrkans publicerade utgåvor och vissa föredragna utgåvor finns i appen Evangeliebiblioteket och på scriptures.ChurchofJesusChrist.org. De här resurserna innehåller också listor över skrifter som finns tillgängliga på olika språk.

38.8.41

Hämta information från pålitliga källor

I dagens värld är det lätt att få tillgång till och dela information. Detta kan vara en stor välsignelse för dem som vill bli utbildade och informerade. Men många informationskällor är otillförlitliga och bygger inte upp. En del källor främjar vrede, stridigheter, rädsla eller grundlösa konspirationsteorier (se 3 Nephi 11:30; Mosiah 2:32). Därför är det viktigt att kyrkans medlemmar är visa när de söker sanningen.

Kyrkans medlemmar bör endast gå till och dela med sig av trovärdiga, tillförlitliga och sakliga informationskällor. De bör undvika källor som är spekulativa eller bygger på rykten. Den Helige Andens vägledning, tillsammans med noggranna studier, kan hjälpa medlemmarna att skilja mellan sant och falskt (se Läran och förbunden 11:12; 45:57). De auktoritativa källorna när det gäller kyrkans lära och riktlinjer är skrifterna, de levande profeternas lärdomar och Allmän handbok.

38.8.42

Seminarier och liknande sammankomster

Kyrkan varnar medlemmarna för seminarier och andra liknande sammankomster som innehåller framställningar som

• nedvärderar, förlöjligar eller på annat olämpligt sätt behandlar det som är heligt

• kan skada kyrkan, förringa dess uppdrag eller äventyra dess medlemmars eller ledares välbefinnande.

Medlemmar ska inte tillåta att deras ämbete eller ställning i kyrkan utnyttjas för att främja eller ge intryck av att de godkänner sådana sammankomster.

För mer information, se 35.5, 38.6.12 och 38.7.8. Se även Jakob 6:12.

38.8.43

Stöd åt medlemmar på sjukhus och vårdhem

Ledare ger stöd åt medlemmar på sjukhus och vårdhem i sina enheter. De följer riktlinjerna som fastställts av inrättningarna.

För information om hur sakramentet välsignas och delas ut till medlemmar i dessa inrättningar, se 18.9.1. För information om hur en församling eller gren organiseras, se 37.6.

38.8.44

Skattepliktig verksamhet

Församlings- och stavsledare ska se till att kyrkans verksamhet på lokal nivå inte äventyrar kyrkans skattebefriade ställning. För riktlinjer, se 34.8.1.

38.8.45

Skatter

Kyrkans medlemmar ska lyda skattelagarna i det land där de bor (se Trosartiklarna 1:12; Läran och förbunden 134:5). Medlemmar som motsätter sig skattelagar kan ifrågasätta dem i den mån lagarna i deras länder tillåter det.

Kyrkans medlemmar står i konflikt med lagen och kyrkans lärdomar om de

• avsiktligt misslyckas med eller vägrar att betala den skatt som krävs

• lägger fram grundlösa argument för att slippa undan att betala skatt

• vägrar att rätta sig efter en slutlig dom i ett skattemål som kräver att de betalar skatt.

Dessa medlemmar kanske inte är berättigade att ha en tempelrekommendation. De ska inte kallas till ledarämbeten i kyrkan.

Ett medlemskapsråd krävs om en medlem döms för brott mot skattelagar (se 32.6.1.5).

38.8.46

Riktlinjer för resor

En man och en kvinna bör inte resa ensamma tillsammans till kyrkans aktiviteter, möten eller uppdrag såvida de inte är gifta med varandra eller båda är ensamstående. För andra riktlinjer för resor, se 20.7.7.

38.9

Militärfrågor och arbete som präst

Stavspresidenter och biskopar bidrar till att göra det möjligt för medlemmar som gör militärtjänst att få del av välsignelsen att verka i kyrkan. Kyrkans program för militärfrågor och arbete som präst består av

• stöd från stavar och församlingar

• orientering av kyrkan för medlemmar som ska påbörja sin militärtjänst

• bildande av församlingar, grenar eller medlemsgrupper av militärer

• godkännande för och stöd från medlemmar som arbetar som präst

• information om hur man bär tempelklädnaden under militärtjänst

• stöd från äldre missionärspar som tilldelats militära anläggningar.

38.9.1

Stavens ledarskap för militärfrågor

Om det finns militära anläggningar eller medlemmar som verkar i det militära i staven har stavspresidentskapet de ansvar som beskrivs i det här avsnittet. Om sådana anläggningar är belägna i en mission och inte i en stav, har missionspresidenten motsvarande ansvar.

En medlem av stavspresidentskapet har tillsyn över militärfrågor i staven. Han kan kalla en man eller kvinna att verka som specialist på militärfrågor. Den här medlemmen behöver inte ha någon erfarenhet inom det militära. Han eller hon ser till att resurser tillhandahålls för att stödja militärer i staven. Detta innefattar orienteringen om militärtjänst (se 38.9.3).

38.9.1.1

Kyrkans möten på militära anläggningar

Om kyrkans möten hålls på en militär anläggning bildar stavspresidenten där anläggningen är belägen något av följande för militärer och deras familjer (se 38.9.4):

• en församling med ett biskopsråd (efter bemyndigande av första presidentskapet)

• en gren med ett grenspresidentskap

• en medlemsgrupp av militärer med en gruppledare för en medlemsgrupp av militärer samt dennes assistenter.

Stavspresidenten kallar, avskiljer och har tillsyn över dessa enheters ledare. Han ger dessa ledares kontaktinformation till kyrkans division för militärfrågor och arbete som präst. Han kan utse en församling till stöd för varje medlemsgrupp av militärer.

Stavspresidenten samarbetar med divisionen för militärfrågor och arbete som präst för att skicka ett brev om utnämning till varje biskop, grenspresident eller gruppledare. Brevet beskriver hans ansvarsuppgifter och bemyndigar honom att presidera över enheten och hålla möten. En kopia av brevet ska ges till anläggningsprästen.

Militära myndigheter i USA kräver att en person som arbetar som präst tillhandahåller administrativ översikt över alla religiösa möten som hålls på en militär anläggning. Om det finns en medlem som arbetar som präst på anläggningen bidrar han vanligtvis med en sådan översikt till en enhet i kyrkan som har möten där. Medlemmen som arbetar som präst presiderar inte vid gudstjänster såvida han inte är biskop, grenspresident eller gruppledare. Men han förväntas närvara och delta.

En medlem i stavspresidentskapet samordnar med den befälhavande prästen vid varje militär anläggning i staven. Han ser till att biskopar i församlingar som har en militär anläggning inom sina gränser gör detsamma. Dessa ledare informerar prästen om församlingens mötesschema, plats för möten och kontaktperson. Prästen kan ge den här informationen till medlemmarna på anläggningen.

38.9.1.2

Medlemmar som arbetar som präst i stavar

Stavspresidenten intervjuar årligen varje medlem som arbetar som präst som bor i staven. Han fastställer prästens välbefinnande och värdighet att tjäna. Stavspresidenten intervjuar också årligen varje prästs make/maka enskilt.

Medlemmar som arbetar som präst och deras makar bör ha ämbeten i församlingen eller staven. En medlem som arbetar som präst och som bär melkisedekska prästadömet kan verka i ledarämbeten, till exempel i högrådet, eller presidera över en militär församling, gren eller medlemsgrupp av militärer. Men ämbetet får inte inkräkta på hans militära plikter.

Medlemmar som arbetar som präst kan bistå stavspresidenten på följande sätt:

• De rapporterar på stavsrådets möten om kyrkans enheter som träffas på militära anläggningar. Dessa rapporter ska inbegripa information om nya och återvändande medlemmar.

• De verkar som länk mellan militära ledare och stavspresidenten.

• De hjälper stavspresidenten att avgöra vilka medlemmar i det militära som kan kallas som gruppledare för medlemsgrupper av militärer.

• De bistår i arbetet med att stärka kyrkans nya och återvändande medlemmar som gör militärtjänst.

• De hjälper till att förbereda medlemmar i det militära för att ta emot heliga förrättningar och hålla sina förbund.

38.9.2

Församlingens ledarskap för militärfrågor

En medlem i biskopsrådet har ett möte med varje församlingsmedlem innan han eller hon påbörjar sin militärtjänst. Han ser till att han eller hon får möjlighet att närvara vid orienteringen av kyrkan inför militärtjänsten (se 38.9.3).

Se 33.6.9 för information om matrikelkort för en medlem som ska påbörja militärtjänst. En del medlemmar tilldelas en avlägsen eller isolerad plats eller är utplacerade i en krigszon. I sådana fall kontaktar biskopen kyrkans division för militärfrågor och arbete som präst för att få vägledning om matrikelkort (se 38.9.10).

Ledare i hemförsamlingen bör regelbundet korrespondera med varje församlingsmedlem som gör militärtjänst på annan ort.

Biskopen samordnar med den befälhavande prästen vid varje militär anläggning i församlingen.

38.9.3

Orientering inför militärtjänst

Orienteringen inför militärtjänst hjälper medlemmar som påbörjar och genomför sin militärtjänst att veta vad de kan förvänta sig gällande kyrkans möten och aktiviteter i det militära. Den lär dem också hur de kan stärka sin tro och hålla sina förbund under militärtjänsten.

En medlem i stavspresidentskapet eller biskopsrådet kallar en militärtjänsthandledare för att ge den här orienteringen. Helst har den här handledaren nyligen gjort militärtjänst. Om en kvalificerad handledare inte är tillgänglig kontaktar stavspresidenten eller biskopen divisionen för militärfrågor och arbete som präst för att få vägledning.

För mer information, se avsnittet ”Military Service Orientation” [Orientering inför militärtjänst] på sidan Military Members [Medlemmar i det militära].

38.9.4

Kyrkans enheter för militärer

Medlemmar i det militära deltar normalt i den församling som finns på eller i närheten av deras militära anläggning. Men under följande omständigheter kan stavs- eller missionspresidenten bilda en församling, gren, eller medlemsgrupp av militärer och deras familjer på anläggningen:

• Det finns ingen församling inom rimligt avstånd från den militära anläggningen.

• Militär personal förstår inte språket som talas i den lokala församlingen.

• Militär personal får inte lämna en militär anläggning på grund av utbildningskrav eller andra restriktioner.

• Medlemmarnas militära enhet är utplacerad på eller kommer att utplaceras till en plats där något av följande är fallet:

  • Kyrkan är inte organiserad.

  • Den lokala enheten i kyrkan kan inte ta emot medlemmar på grund av ett annat språk.

  • Närvaro vid lokala möten är inte möjlig.

• Medlemmar tillhör reserven eller nationalgardet och deltar i övningar på veckosluten eller vid årliga övningar.

Församlingar och grenar vid militära anläggningar bildas på de sätt som beskrivs i kapitel 37.

Församlingar och grenar bildas vanligtvis för att stödja både militärer och deras familjer. En församling eller gren kan också upprättas för militärer utan deras familjer. Sådana enheter kan bildas för medlemmar som deltar i grundläggande eller avancerad utbildning eller ett avlägset uppdrag. Militären tillåter i allmänhet inte medlemmar i kyrkan som saknar anknytning till det militära att tillhöra en församling eller gren som använder anläggningens lokaler.

Om antalet medlemmar eller andra omständigheter inte berättigar bildandet av en församling eller gren vid en militär anläggning, kan stavs- eller missionspresidenten upprätta en medlemsgrupp av militärer. En medlemsgrupp av militärer är en liten kyrklig enhet som håller kyrkans möten och ser efter medlemmarna. Gruppledaren har inga prästadömsnycklar. Därför är han inte bemyndigad att ta emot tionde och offergåvor, rådgöra med medlemmar om allvarliga synder, begränsa medlemskapsförmåner eller utföra andra plikter som kräver nycklar (se 37.7).

För information om medlemsgrupper för militärer, se avdelningarna ”Find a Church Location or Leader” [Hitta en kyrka eller ledare] eller ”Information for Group Leaders” [Information för gruppledare] på sidan Military Members [Medlemmar i det militära].

När en kyrkans enhet upprättas vid en militär anläggning samordnar enhetsledaren med anläggningens befälhavande präst för att ordna med mötestider och användning av anläggningens lokaler. Om det inte finns någon präst som har tilldelats anläggningen ska stavspresidenten rådgöra med regementschefen.

38.9.5

Gruppledare på avlägsna platser eller i krigsområden

Det är vanligtvis stavs- eller missionspresidenter som kallar och avskiljer ledare för medlemsgrupper av militärer. Men det kanske inte är möjligt på vissa avlägsna platser eller i krigszoner. Eftersom en gruppledare inte får prästadömsnycklar i samband med sin kallelse är det tillåtet för honom att utnämnas utan att bli avskild. Den prästadömsledare som ansvarar för platsen kan utse en värdig bärare av melkisedekska prästadömet att verka som gruppledare. Han verifierar först mannens värdighet med hans biskop och stavspresident. Om det finns en medlem som arbetar som präst på platsen kan prästadömsledaren i stället bemyndiga denne att kalla och avskilja en gruppledare.

Gruppledare för medlemmar som gör militärtjänst på avlägsna, isolerade platser kan skaffa utrustning och material från kyrkan genom att kontakta kyrkans division för militärfrågor och arbete som präst (se 38.9.10).

Ibland är en utplacerad militär isolerad från andra medlemmar i kyrkan. Om militären bär melkisedekska prästadömet eller är präst i aronska prästadömet kan hans biskop bemyndiga honom att välsigna och ta del av sakramentet. Om det finns fler än en medlem vid en placering bör en gruppledare kallas.

Kyrkans division för militärfrågor och arbete som präst ska underrättas när en gruppledare kallas. Ett brev med utnämningen skickas till honom (se 38.9.1.1).

38.9.6

Missionärstjänst och militärt åtagande

I länder med obligatorisk militärtjänst måste kyrkans medlemmar i allmänhet utföra sin militärtjänst innan de kan gå på mission. En del länder kan tillåta att den obligatoriska militärtjänsten skjuts upp till efter missionen. Stavspresidenter och biskopar ska bekanta sig med landets krav så att de kan ge medlemmar lämpliga råd. Medlemmar som tar värvning i reserven eller nationalgardet kan eventuellt gå på mission när de har avslutat grund- och befattningsutbildningen.

För mer information, se delen ”Missionary Service and Military Obligations” [Missionärstjänst och militära åtaganden] på kyrkans sida Military Members [Medlemmar i det militära].

38.9.7

Medlemmar som arbetar som präst

Kyrkans division för militärfrågor och arbete som präst tillhandahåller centraliserad bekräftelse för män och kvinnor som arbetar som präst i både statliga och civila miljöer. Dessa miljöer innefattar

• det militära

• sjukhus

• hospisorganisationer

• fängelser

• ungdomsvårdsskolor

• polis och brandkår

• gränsbevakning

• medborgar- och veteranorganisationer

• högskolor och universitet.

Varje organisation fastställer egna krav för utbildning och verksamhet för personer som arbetar som präst. De flesta organisationer kräver kyrkans godkännande innan en medlem i kyrkan kan arbeta som präst. Kyrkans division för militärfrågor och arbete som präst ger godkännande åt alla sista dagars heliga som ska arbeta som präst. Brev med godkännande från biskopar och stavspresidenter är inte tillräckliga och ska inte ges.

Medlemmar som arbetar som präst

• betjänar människor av alla trosinriktningar, däribland sista dagars heliga

• ser till att enskilda ges religionsfrihet

• hjälper till att underlätta eller tillgodose de religiösa behoven hos dem de tjänar.

För mer information, se ”Latter-day Saint Chaplains” [Medlemmar som arbetar som präst] på ChurchofJesusChrist.org.

38.9.8

Bära tempelklädnaden i det militära

Se 38.5.7.

38.9.9

Äldre missionärspar

Pensionerade militärpar kan kallas att verka som missionärer för militära relationer på utvalda militärbaser. De hjälper lokala prästadömsledare att stärka nya och återvändande medlemmar. De stöder också familjer till utplacerade militärer då familjen finns på annan plats.

38.9.10

Övrig information

Se 33.6.9 för information om matrikelkort för medlemmar i det militära.

Se 38.2.10.3 för information om patriarkaliska välsignelser för medlemmar i det militära.

Se 38.2.9.6 för information om ordination av militärer på avlägsna, isolerade platser.

För information om utfärdande av tempelrekommendationer på avlägsna, isolerade platser, se 26.3.2.

Om kyrkans ledare undrar över militära frågor kan de kontakta:

Military Relations and Chaplain Services Division

50 East North Temple Street, Room 2411

Salt Lake City, UT 84150-0024, USA

Telefon: [phone]

E-post: [e-mail]