Ol Hanbuk mo Ol Koling
32. Fasin blong Sakem Sin mo Ol Kaonsel blong Jos Membasip


“32. Fasin blong Sakem Sin mo Ol Kaonsel blong Jos Membasip,” Jeneral Hanbuk: Stap Givim Seves Insaed long Jos Ia blong Jisas Kraes blong Ol Lata-dei Sent (2020).

“32. 32. Fasin blong Sakem Sin mo Ol Kaonsel blong Jos Membasip,” Jeneral Hanbuk.

Pikja
sam man oli stap toktok

32.

Fasin blong Sakem Sin mo Ol Kaonsel blong Jos Membasip

32.0

Fas Toktok

Plante samting insaed long fasin blong sakem sin, oli stap tekem ples bitwin wan man o woman, God, mo olgeta we ol sin blong man o woman ia i bin spolem olgeta. Be, samtaem wan bisop o wan stek presiden i nid blong helpem ol memba blong Jos long ol traehad blong olgeta blong sakem sin.

Taem oli stap helpem ol memba blong sakem sin, ol bisop mo ol stek presiden oli mas gat lav mo kea. Oli folem eksampol blong Sevya, we i bin stap leftemap tingting blong wanwan, mo i bin helpem olgeta blong tanem baksaed blong olgeta long sin, mo oli tanem olgeta i go long God (luk long Matiu 9:10–13; Jon 8:3–11).

Olsem we oli putum long aotlaen andanit ia, japta ia, oli oganaesem blong gaedem ol lida tru long ol ki desisen mo aksen we i nid blong helpem wan blong sakem wan series sin, mo blong help blong protektem ol narawan.

  • Rol blong Jos blong Stap Helpem Wan blong Stap Sakem Sin Ol seksen 32.1–32.4 oli eksplenem doktrin blong Lod long saed blong fasin blong sakem sin mo fasin blong stap fogiv. Ol seksen ia, oli stap eksplenem tu ol trifala stamba tingting blong ol kondisen blong membasip, o blong karemaot membasip. Antap long hemia, oli eksplenem rol blong ol bisop mo ol stek presiden blong stap helpem wan blong sakem sin.

  • Faenemaot Wanem I Stret Ples blong Stap Helpem Wan blong Stap Sakem Sin. Ol Seksen 32.5–32.7 oli givim ol gaedlaen blong stap disaed sapos wan membasip kaonsel, o wan praevet kaonseling nao i stret ples blong stap helpem wan blong hem i sakem sin.

  • Givim Praevet Kaonseling. Seksen 32.8 i givim ol gaedlaen blong bisop o stek presiden i holem wan praevet kaonseling. Hem i eksplenem tu ol kondisen we oli no strong long membasip.

  • Stap Lukaotem mo Holem Ol Jos Membasip Kaonsel. Ol Seksen 32.9–32.14 oli stap eksplenem huia nao i gat responsabiliti blong lukluk long ol membasip kaonsel, olsem wanem blong lidim ol kaonsel ia, mo ol posibol desisen blong tekem. Ol risal blong ol desisen ia, oli eksplenem tu long ples ia.

  • Givimbak Ol Spesel Janis blong Jos Membasip. Ol Seksen 32.15–32.17 oli eksplenem olsem wanem oli save putumbak ol spesel janis blong membasip insaed long Jos, tru long fasin blong sakem sin.

Sapos oli putum wan not i stap, taem oli tokbaot ol stek presiden, hemia i minim ol misin presiden tu. Ol refrens long ol bisop i minim tu ol branj presiden.

Fas Presidensi i talem wanem nao ol polisi mo ol rod blong folem blong sakem ol series sin. Fas Presidensi, Ofis blong Ol Konfidensiol Rekod we i stap, i sapotem olgeta. Stek presiden, o bisop, i save kontaktem ofis ia wetem ol kwestin long saed blong administresen, o, long saed blong polisi. Ofis ia i save givim instraksen tu long wei blong sendem ol rikwes i go long Ofis blong Fas Presidensi. Ol kontak infomesen ia, oli soem olgeta andanit ia.

Telefon: 1-801-240-2053 o 1-800-453-3860, ekstensen 2-2053

Fri laen (GSD fon): 855-537-4357

Imel: ConfidentialRecords@ChurchofJesusChrist.org


ROL BLONG JOS BLONG STAP HELPEM WAN BLONG STAP SAKEM SIN


32.1

Fasin blong Sakem Sin mo Fogivnes

Lod i bin talem se “i no save gat wan samting we i doti i save kasem kingdom blong heven” (Alma 11:37; luk tu long 3 Nifae 27:19). Ol sin blong yumi, oli mekem yumi no klin—yumi no klin inaf blong stap long ples we Papa blong yumi long Heven i stap long hem. Ol sin ia oli tekem trabol long tingting i kam long yumi long laef ia.

Loa blong jastis blong God i putum se i mas gat wan samting i kamaot o wan risal i kamaot taem yumi stap mekem sin (luk long Alma 42:14, 17–18). Be, bigfala plan blong sore blong Hem “i save stretem fulwan ol samting we jastis i askem, mo i raonem [yumi] wetem ol han blong sefti” (Alma 34:16; luk tu long Mosaea 15:9).

Blong mekem se plan blong sore blong Hem i hapen, Papa long Heven i bin sendem Wan Stret Pikinini Ia Nomo blong Hem, Jisas Kraes, blong i pem praes from ol sin blong yumi (luk long Alma 42:15). Jisas i bin safa i pem faen o praes we loa blong jastis i askem from ol sin blong yumi (luk long Doktrin mo Ol Kavenan 19:15–19; luk tu long Alma 42:24–25). Tru long sakrifaes ia, tugeta, Papa mo Pikinini i bin soem lav we i no gat en we Tufala i gat long yumi (luk long Jon 3:16).

Taem we yumi praktisim “fet blong [yumi] save sakem sin,” Papa long Heven i fogivim yumi, i givim sore blong Hem tru long Atonmen blong Jisas Kraes (Alma 34:15; luk tu long Alma 42:13). Taem we Hem i klinim yumi mo i fogivim yumi, nao long en, bae yumi save kasem kingdom blong God (luk long Aesea 1:18; Doktrin mo Ol Kavenan 58:42).

Fasin blong sakem sin hem i moa bitim blong jenisim fasin. Hem i blong tanem baksaed blong yumi long sin, mo lukluk i go long Papa long Heven mo Jisas Kraes. Hemia, i lidim yumi blong jenisim hat mo maen blong yumi (luk long Mosaea 5:2; Alma 5:12–14; Hileman 15:7). Tru long fasin blong sakem sin, yumi kam ol niu man mo woman, we yumi stretem yumi wetem God (luk long Seken Korin 5:17–18; Mosaea 27:25–26).

Janis ia blong sakem sin, i wan long ol blesing blong Papa long Heven we i moa hae, we Hem i bin givim long yumi tru long presen ia we i Pikinini blong Hem.

32.2

Ol Stamba Tingting blong Ol Kondisen blong Membasip Insaed long Jos o blong Karemaot Membasip

Afta we man o woman ia i kasem baptaes, hem i kam pat blong “famli blong God finis” (Efesas 2:19). Kavenan ia blong baptaes i tekem wan promes blong traehad blong stap laef folem ol tijing mo ol komanmen blong Kraes. Taem we wan i mestem rod, hem i save praktisim bilif blong hem long Jisas Kraes mo hem i sakem sin, i dipen long sore blong Hem blong mekem hem i kam strong moa mo i fogivim hem.

Sapos wan memba i mekem wan series sin, bisop o stek presiden i helpem hem blong i sakem sin. Olsem pat blong rod ia, maet bae i nid blong bisop o stek presiden i putum sam kondisen long membasip blong memba ia blong sam taem. Long samfala situesen, bae i nid blong bisop o stek presiden i karemaot membasip blong memba ia blong sam taem.

Blong putum kondisen o blong karemaot membasip blong wan memba, tingting biaen long hem i no blong givim panis. Be, samtaem i nid blong tekem sam aksen olsem blong helpem wan blong sakem sin mo gat wan jenis insaed long hat blong hem. Mo tu, i givim taem long wan blong hem i rere long saed blong spirit blong hem i mekem bakegen mo kipim ol kavenan blong hem bakegen.

Bisop o stek presiden i lukluk ova long wok blong putum kondisen o blong karemaot membasip olsem we i stap long aotlaen long 32.5–32.14. Ol aksen ia, oli kam wetem ol kondisen blong sakem sin. Taem wan i sakem sin wetem tru tingting mo fasin, bae oli save givimbak ol spesel janis we i kam wetem membasip insaed long Jos.

Taem we i nid blong putum ol kondisen long membasip, o blong karemaot membasip, bisop o stek presiden i folem wanem we Tabu Spirit i talem, mo ol instraksen we oli stap long japta ia. Hem i tekem aksen wetem wan spirit blong lav (luk long 32.3).

Ol kondisen blong membasip insaed long Jos, oli long saed blong jos nomo, o i folem eklesiastik wok, i no folem sivil loa o loa blong ol kraem. Hemia i tajem nomo ples we wan i stanap long hem insaed long Jos. (Luk long Doktrin mo Ol Kavenan 134:10.)

Ol trifala stamba tingting blong putum kondisen o blong karemaot membasip oli go olsem.

32.2.1

Blong Help blong Protektem Ol Narafala Man

Fasfala stamba tingting i blong help blong protektem ol narafala pipol. Samtaem, wan man o woman i stap olsem wan denja, long saed blong bodi o long saed blong spirit, long ol narafala man. Ol fasin we oli minim blong mekem nogud long man, ol fasin blong givim kil long bodi blong man, ol fasin blong abiusum wan long saed blong seks, fasin blong abius long samting, fasin blong giaman blong tekem mane, mo apostasi, oli sam wei we wan i wan denja long narawan. Wetem insperesen, wan bisop o stek presiden i tekem aksen blong protektem ol narawan taem we wan i stap olsem wan denja long ol series wei mo ol nara series wei (luk long Alma 5:59–60).

32.2.2

Blong Helpem Wan blong Save Yusum Paoa Ia blong Jisas Kraes blong Pemaot Man Tru long Fasin blong Sakem Sin

Nambatu stamba tingting, hem i blong helpem wan blong yusum paoa ia blong Jisas Kraes blong pemaot man tru long fasin blong sakem sin. Tru long rod ia, hem i save kam klin mo i kam klin inaf blong kasem evriwan long ol blesing blong God.

Sevya i tijim se “wan hat we i fulap wetem sore mo wan spirit we i wantem blong sakem sin,” hem i sakrifaes ia we Hem i nidim blong fogivim sin (3 Nifae 9:20). Hemia i tekem tu, blong gat wan truhat we i sore bigwan from ol sin mo ol risal blong sin ia (luk long 2 Korin 7:9–10).

Ol strong kondisen long wan membasip o blong sakemaot wan membasip, i save helpem blong mekem wan hat we i fulap wetem sore mo spirit we i wantem sakem sin, i filim nid ia blong sakem sin, lego fogud sin ia, mo andastanem ol risal blong sin ia. Andastaning ia i save helpem ol pipol blong luksave tru valiu blong ol kavenan blong olgeta wetem God wetem wan hat we i wantem blong kipim ol kavenan ia long fiuja.

32.2.3

Blong Protektem Standet mo Nem blong Jos

Nambatri stamba tingting, hem i blong protektem standet mo nem blong Jos. Blong putum kondisen o blong karemaot membasip blong Jos long wan, maet bae i nid sapos fasin blong hem i stap spolem Jos (luk long Alma 39:11). Yumi no stap protektem standet mo nem blong Jos taem yumi haedem, o mekem se ol series sin oli olsem se oli no series—be yumi stap protektem standet mo nem blong Jos taem yumi tokbaot ol series sin ia.

32.3

Rol blong Ol Jaj long Isrel

Pikja
bisop i stap toktok long wan man

Ol bisop mo ol stek presiden, oli singaotem mo oli setem olgeta apat blong oli ol jaj long Isrel (luk long Doktrin mo Ol Kavenan 107:72–74). Oli holem ol prishud ki blong ripresentem Lod blong stap helpem ol memba blong Jos blong sakem sin (luk long Doktrin mo Ol Kavenan 13:1; 107:16–18).

Plante taem, ol bisop mo ol stek presiden oli helpem wan blong sakem sin tru long fasin blong givim praevet kaonsel. Help ia, i save tekem fasin blong putum ol kondisen we oli no strong long membasip blong Jos, blong sam taem. (Luk long 32.8.)

Long saed blong ol series sin, ol lida oli help wetem rod blong fasin blong sakem sin taem oli stap holem wan membasip kaonsel (luk long 32.6 mo 32.9–32.14). Help ia, insaed i save gat fasin blong putum ol strong kondisen long membasip blong Jos, o, blong karemaot membasip blong wan blong sam taem (luk long 32.11.3 mo 32.11.4).

Ol bisop mo ol stek presiden oli helpem ol memba blong Jos blong oli andastanem se God i lavem ol pikinini blong Hem. From se God i wantem olgeta blong oli stap hapi mo kasem ol blesing, Hem i stap kea bigwan abaot fasin blong olgeta blong stap obei mo blong stap sakem sin.

Ol bisop mo ol stek presiden oli mas gat lav mo oli mas stap kea taem we oli stap helpem ol memba blong oli sakem sin. Wanem we Sevya i bin mekem wetem woman ia we oli faenem we hem i mekem adaltri, i wan gaed (luk long Jon 8:3–11). I nomata we Lod i no bin talem se Hem i fogivim ol sin blong woman ia, Hem i no bin panisim hem. Be, Lod i bin talem long hem blong “nomo mekem sin—blong hem i sakem sin mo hem i jenisim laef blong hem.

Ol lida ia oli tijim se i gat “glad moa long wan man nomo we i man nogud, be i tanem tingting blong hem from sin blong hem” (Luk 15:7). Oli gat fasin blong save wet longtaem, oli givim sapot, mo oli tingting gud oltaem. Oli givim insperesen blong gat hop. Oli tij mo stap testifae se, from sakrifaes blong Sevya we i pem praes, evriwan i save sakem sin mo i kam klin.

Ol bisop mo ol stek presiden oli lukaotem blong Spirit i soem rod long olgeta blong oli save olsem wanem blong helpem wanwan man o woman blong i sakem sin. Long saed blong ol sin we oli series tumas nomo, Jos i gat wan set blong standet long wanem aksen ol lida oli mas tekem (luk long 32.6 mo 32.11). I no gat tu situesen we oli semmak. Kaonseling we ol lida oli stap givim, mo rod blong fasin blong sakem sin we oli stap help wetem, i mas kam tru long insperesen mo bae i defren long wanwan man o woman.

Lod i save situesen blong wanwan, paoa blong olgeta mo hamas oli gat save long saed blong spirit. Tabu Spirit bae i helpem ol lida blong luksave olsem wanem blong helpem ol memba blong mekem ol jenis we oli nidim blong mekem; long wei ia bae oli save kam oraet mo bae oli save stanap agensem temtesen ia blong ripitim sin.

Blong stap helpem wan blong sakem sin, tanem i gobak long God, mo kasem hiling tru long Atonmen blong Jisas Kraes i wan long ol eksperiens we i gat moa glad we wan man o woman i save gat. Doktrin mo Ol Kavenan 18:10–13 i eksplenem:

“Tingbaot se praes blong wan sol i bigwan long ae blong God;

“From luk, Lod Ridima blong yufala, i bin safa long ded blong bodi; taswe, hem i bin safa long sobodi blong evri man, blong mekem se evri man i save sakem sin mo kam long hem.

“Mo hem i bin girap bakegen long ded, blong mekem se hem i save mekem evri man i biliv long hem, sapos oli sakem sin.

“!Mo bae glad blong hem i bigwan tumas from sol we i sakem sin!”

32.4

Fasin blong Stap Konfes, blong Kipim Ol Samting Oli Konfidensiol, mo Mekem Ripot I Go long Ol Atoriti blong Gavman

32.4.1

Fasin blong Stap Konfes

Fasin blong sakem sin, i nidim blong oli konfesem evri sin long Papa long Heven. Jisas Kraes i bin talem se: “Long wei ia bae yufala i save sapos wan man i bin sakem ol sin blong hem—luk, bae hem i talemaot ol sin blong hem, mo bae hem i livim olgeta fogud.” (Doktrin mo Ol Kavenan 58:43; luk tu long Mosaea 26:29).

Taem ol memba blong Jos oli mekem ol series sin, rod blong oli sakem sin i tekem tu blong oli mas konfes long bisop o stek presiden blong olgeta. Afta long hemia, hem i save yusum ol ki blong gospel blong fasin blong sakem sin long bihaf blong olgeta (luk long Doktrin mo Ol Kavenan 13:1; 84:26–27; 107:18, 20). Hemia i helpem olgeta blong oli kam oraet bakegen, mo kambak long rod ia blong gospel tru long paoa blong Atonmen blong Sevya.

Stamba tingting blong stap konfes, hem i blong leftemap tingting blong ol memba blong oli karemaot ol hevi samting long olgeta blong mekem se oli save lukaotem fulwan blong kasem help blong Lod blong stap jenisim laef mo blong kasem hiling. Blong stap developem wan “hat we i fulap wetem sore mo wan spirit we i wantem blong sakem sin,” bae i kam wetem help blong stap konfes (2 Nifae 2:7). Blong wan i go konfes hemwan, i soem se hem i wantem blong sakem sin.

Taem we wan memba i stap konfes, bisop o stek presiden i folem ol gaedlaen blong givim kaonsel we oli stap long 32.8. Wetem prea, bisop o stek presiden i askem blong Lod i gaedem hem blong save wijwan ples i stret blong helpem memba ia blong sakem sin (luk long 32.5). Hem i skelem se bae wan membasip kaonsel bae i help o no. Sapos polisi blong Jos i nidim wan membasip kaonsel blong i sidaon, nao hem i eksplenem hemia (luk long 32.6 mo 32.10).

Samtaem, wan memba i mekem wan rong long waef, hasban blong hem o wan nara adalt. Olsem pat blong fasin blong sakem sin, hem i mas konfes long man o woman ia, mo i mas askem fogivnes. Wan yut we i mekem wan series sin, plante taem oli leftemap tingting blong hem blong i toktok mo askem kaonsel long papa mo mama blong hem.

32.4.2

Ol Series Sin we Oli No Konfesem Olgeta o Oli No Admitim

Wan bisop o stek presiden i kam blong save abaot wan series sin tru long fasin blong stap konfes o tru long wan nara man o woman. Hem i save kasem ol kwaet toktok, tru long Tabu Spirit, abaot wan series sin we maet i hapen. Sapos Spirit i talem long hem se wan i stap gat hadtaem wetem wan sin, hem i save putum taem blong gat wan intaviu. Long taem blong intaviu ia, hem i serem wari blong hem long wan fasin we i kaen mo i gat respek. Hem i traem blong no gat tiun long voes blong hem we i poenem fingga long hem se hem i rong.

Sapos wan memba i no admitim se hem i bin mekem wan series sin we bisop o stek presiden i gat infomesen blong sapotem, oli save gohed blong holem wan membasip kaonsel. Be, blong gat nomo wan tingting o filing long saed blong spirit, i no inaf blong holem wan kaonsel (luk long Doktrin mo Ol Kavenan 10:37). Lida i save putum tugeta sam moa infomesen sapos i nid. Hem i stap folem ol gaedlaen long 32.4.3 mo 32.10.2.

32.4.3

Putum Infomesen Tugeta

Bifo hem i holem wan membasip kaonsel, bisop o stek presiden i putum tugeta plante infomesen, olsem we hem i nidim. Infomesen we i kam long wan memba we i konfes, plante taem, hem i inaf. Kaen infomesen olsem, i save kam long wan memba blong famli, wan nara lida blong Jos, wan viktim, o wan we i tekpat long sin ia.

Taem oli putum tugeta infomesen, bisop o stek presiden i mas yusum tufala rod ia we oli stret blong wan prishud lida i yusum. Hem i no mas stap wajem hom blong wan, o rekodem hem sapos hem i no agri long hem. Mo tu, hem i no mas yusum eni praktis we oli agensem loa.

Ol giaman wei blong poenem fingga long man i no hapen oltaem, be oli save hapen. Ol prishud lida oli mas lukaotgud taem we i no gat tumas infomesen, be toktok blong wan man o woman nomo. Eksampol, wan memba we oli poenem fingga long hem se hem i mekem adaltri, i save talemaot se toktok ia i no tru. Ol skripja oli eksplenem se “evri toktok we i kamaot agensem hem, bae tu witnes blong jos bae i mas pruvum” (Doktrin mo Ol Kavenan 42:80). “Tu witnes,” i minim tu seperet o defren ples blong karem infomesen. Hemia i save tekem, save blong wan we i tekpat mo sam narafala pipol we oli save dipen long toktok blong olgeta. Long sam taem, wan prishud lida i nid blong wet blong tekem aksen kasem taem we hem i kasem moa infomesen i stap.

Taem we wan lida blong Jos i stap putum infomesen i kam tugeta blong holem wan membasip kaonsel, kwiktaem, hem i mas stop sapos hem i save se olgeta we oli gat wok blong mekem loa i wok oli stap mekem investigesen long memba ia. Oli mekem hemia blong mekem se i no posibol blong oli talem se lida i kam blokem rod blong jastis. Blong kasem ol advaes long saed blong loa long ol situesen olsem long Yunaeted Stet mo Kanada, stek presiden i save kontaktem Jos Ofis blong Jeneral Kaonsel:

1-800-453-3860, ekstensen 2-6301

1-801-240-6301

Blong ol ples aotsaed long Yunaeted Stet mo Kanada, stek presiden i kontaktem eria loa kaonsel long eria ofis.

Wan membasip kaonsel i no stap sidaon blong lukluk long wan fasin we wan kriminol kot i stap lukluk long hem, mo hemia, kasem taem we Kot i mekem wan las jajmen blong hem. Long samfala kes, bae i stret blong slo blong holem membasip kaonsel miting, hemia kasem taem we taem blong apil long Kot blong loa i pas, o oli sakemaot apil.

32.4.4

Ol Konfidensiol Samting

Ol bisop, ol stek presiden, mo ol kaonsela blong olgeta, oli gat wan tabu diuti blong kipim evri infomesen we oli serem wetem olgeta oli konfidensiol i stap. Hemia i ol infomesen ia we hem i kasem tru long ol intaviu, kaonseling, mo taem blong konfes. Semfala diuti blong kipim samting i konfidensiol i stap long evriwan we oli tekpat long ol membasip kaonsel. Blong kipim samting i konfidensiol i stap, i wan mas, from se ol memba oli save stop blong konfes o askem help sapos wanem we oli stap serem, oli no kipim i konfidensiol i stap. Taem oli brekem tras i olsem blong salemaot tras blong wan memba mo i mekem hem i lusum tras long ol lida blong olgeta.

Mo wanem we i go stret wetem diuti ia blong olgeta blong kipim ol samting oli konfidensiol i stap, wan bisop, stek presiden, o kaonsela blong olgeta oli save serem ol kaen infomesen olsem, long ol wei ia nomo:

  • Taem oli nid blong toktok wetem stek presiden blong memba ia, o misin presiden, o bisop abaot taem blong holem wan membasip kaonsel o ol mata we oli go wetem hemia. Stek presiden i save toktok tu wetem Eria Seventi we oli givim wok long hem blong wok wetem. Sapos i nid, Eria Seventi i save sendem stek presiden blong i toktok wetem Eria Presidensi. Stek presiden nomo i disaed sapos oli holem wan kaonsel o no, o wanem risal blong hem.

  • Man o woman i muv i go long wan niu wod (o prishud lida i rilis) taem membasip aksen ia o ol nara series mata oli stap gohed yet, oli stap yet i stap. Long ol kes olsem, lida i talemaot long niu bisop o stek presiden abaot ol wari, o ol aksen we oli stap yet blong tekem (luk long 32.14.7). Mo tu, hem i talemaot long lida sapos memba i stap olsem wan denja long ol narafala pipol.

  • Wan bisop o stek presiden i lanem se wan memba blong Jos we i stap aotsaed long wod o stek, i bin tekpat insaed long wan series sin. Long kes olsem, long wan konfidensiol wei, hem i kontaktem bisop blong memba ia.

  • Hem i nid blong talemaot infomesen long taem blong wan membasip kaonsel. Evri infomesen we oli putum tugeta mo oli serem olsem pat blong wan membasip kaonsel, oli konfidensiol.

  • Wan memba i jusum blong givim raet long lida blong serem infomesen wetem ol spesifik man. Olgeta ia, i gat papa mo mama, ol lida blong Jos, o ol narawan we oli stap givim sapot. Lida i no serem infomesen we i go bitim wanem we memba ia i bin givim.

  • Maet i nid blong serem smol infomesen nomo abaot desisen blong wan membasip kaonsel (luk long 32.12.2).

Long evri nara situesen, lida i mas lukluk i gobak long 32.4.5. Ol kes ia oli taem we loa i talem se, wan kraem, olsem abius long pikinini, bae oli mas ripotem i go long ol atoriti blong gavman.

Blong helpem ol lida blong protektem ol narawan mo blong oli folem loa we i stap, Jos i givim help we i kam long ol profesonol we oli kasem trening. Blong kasem sam moa help, ol lida oli hariap blong ringim abius help laen blong Jos, taem we i gat i stap (luk long 32.4.5 mo 38.6.2.1). Long ol ples we i no gat, stek presiden i kontaktem eria loa kaonsel o loya we i stap long eria ofis.

Bae long wan situesen nomo bae wan bisop o wan stek presiden i talemaot konfidensiol infomesen mo i no askem sam help fastaem. Hemia i taem i nid blong talemaot wanem we i stap blong stopem denja blong spolem laef blong wan, o stopem wan blong givim kil long narawan, mo i no gat taem blong askem help. Long ol kaen kes olsem, diuti blong protektem ol narawan i moa impoten bitim diuti blong kipim samting i konfidensiol i stap. Ol lida oli mas kontaktem ol sivil atoriti kwiktaem.

Sapos ol lida oli kipim ol not o oli toktok wetem wanwan long olgeta long lektronik wei, oli mas putum proteksen long infomesen ia. Mo tu, oli mas dilitim o karemaot ol infomesen ia taem we oli nomo nidim olgeta. Oli no stap serem ol praevet infomesen sapos i no nid.

Ol sivil atoriti oli save jalenjem konfidensiol diuti blong wan prishud lida. Sapos hemia i hapen long Yunaeted Stet mo Kanada, stek presiden i save askem advaes blong loya long Jos Ofis blong Jeneral Kaonsel:

1-800-453-3860, ekstensen 2-6301

1-801-240-6301

Blong ol ples aotsaed long Yunaeted Stet mo Kanada, stek presiden i kontaktem eria loa kaonsel long eria ofis.

32.4.5

Mekem Ripot I Go long Ol Atoriti blong Gavman

Sam pipol we oli stap sakem sin, oli brekem ol sivil loa, o ol kriminol loa. Long ol kes, ol atoriti blong gavman oli no save long hemia. Ol bisop mo ol stek presiden oli leftemap tingting blong ol memba blong folem loa mo ripotem ol mata olsem, taem we i nid. Ol lida oli givim advaes tu long ol memba blong kasem sam advaes long saed blong loa taem oli stap mekem ripot. Polisi blong Jos, hem i blong obei long loa.

Long plante ples, loa i askem ol prishud lida blong mas ripotem ol fasin we oli agensem loa, we oli kam blong save long ol. Eksampol: sam stet mo kantri oli askem blong mas ripotem ol abius long pikinini i go long ol atoriti we oli stap holemtaet loa.

Long sam kantri, Jos i stanemap wan konfidensiol abius help laen blong helpem ol bisop mo ol stek presiden. Ol lida ia, oli mas ring kwiktaem long help laen ia abaot evri situesen we wan i bin kasem abius long hem—o i stap long denja blong oli abiusum hem (luk long 38.6.2.1). Laen ia i open i stap 24 aoa long wan dei, 7 dei long wan wik.

Long sam kantri, we oli no gat ol help laen, wan bisop we i lanem abaot abius i mas kontaktem stek presiden blong hem, we bae i askem moa help long eria loa kaonsel long eria ofis.

Blong gat moa infomesen abaot fasin blong ripotem abius, luk long 38.6.2.1 mo 38.6.2.7.


FAENEMAOT WANEM I STRET PLES BLONG STAP HELPEM WAN BLONG STAP SAKEM SIN


32.5

Ol Ples blong Stap Helpem Wan blong Sakem Sin

Afta we hem i kam blong save se wan memba i bin mekem wan series sin, wan bisop o stek presiden i tekem step blong protektem ol narawan. Mo tu, hem i askem blong Tabu Spirit i soem rod long hem blong faenemaot wanem ples nao i stret blong stap helpem wan blong i sakem sin mo kam kolosap moa long Sevya.

32.5.1

Bigfala Lukluk long Saed blong Ol Ples Ia

Tebol we i stap ia i putum trifala ples blong stap helpem wan blong sakem sin. Mo tu, i talem sot sam long ol samting blong ol lida oli mas lukluk long ol taem oli stap disaed long wanem ples nao blong yusum.

Ol Ples blong Stap Helpem Wan blong Sakem Sin

Ol Ples

Sam Samting blong Lukluk long Olgeta (luk tu long 32.7)

Ol Ples

Stek Membasip Kaonsel

Sam Samting blong Lukluk long Olgeta (luk tu long 32.7)

  • Blong ol memba we oli bin kasem tempol endaomen finis.

  • I nid blong holem hemia sapos wan man o wan woman we i bin kasem endaomen finis bambae i save lusum Jos membasip blong hem from eni long ol series sin o aksen we oli tokbaot long 32.6.1, 32.6.2, o 32.6.3.

Ol Ples

Wod Membasip Kaonsel

Sam Samting blong Lukluk long Olgeta (luk tu long 32.7)

  • Blong eni memba.

  • I nid blong holem hemia from ol series sin we oli tokbaot long 32.6.1.

  • Maet bae i nid blong holem from ol series sin mo aksen we oli tokbaot long 32.6.2 mo 32.6.3.

  • Kaonsel ia i no inaf blong sidaon sapos wan man o wan woman we i bin kasem endaomen finis bambae i save lusum Jos membasip blong hem from eni long ol series sin o aksen we oli tokbaot long 32.6.1, 32.6.2, o 32.6.3.

Ol Ples

Praevet Kaonseling (luk long 32.8)

Sam Samting blong Lukluk long Olgeta (luk tu long 32.7)

  • Blong eni memba.

  • I save gat ol kondisen we oli no strong long membasip blong Jos.

  • Maet bae i no strong inaf blong ol series sin o aksen we bae i moa gud blong lukluk long hem long wan membasip kaonsel we bae i save help long rod ia blong fasin blong sakem sin (luk long 32.6.2 mo 32.6.3).

  • I no strong inaf blong ol series sin we i nidim wan membasip kaonsel blong sidaon from (luk long 32.6.1).

  • Kaonsel ia i no inaf blong sidaon sapos wan man o wan woman we i bin kasem endaomen finis bambae i save lusum Jos membasip blong hem from eni long ol series sin o aksen we oli tokbaot long 32.6.1, 32.6.2, o 32.6.3.

Praevet kaonseling mo ol kondisen we oli no strong we bisop o stek presiden i save givim, samtaem i no inaf blong helpem wan blong i sakem ol series sin. Lod i givim ol membasip kaonsel blong helpem wan jaj long Isrel long ol situesen olsem. (Luk long Eksodas 18:12–27; Mosaea 26:29–36; Doktrin mo Ol Kavenan 42:80–83102.) Long saed blong samfala series sin, folem polisi blong Jos, wan kaonsel i mas sidaon (luk long 32.6.1). Sapos wan i brekem ol kavenan blong tempol, bae i luk se i nid blong wan membasip kaonsel i mas sidaon (luk long 32.7.4).

Long wan wod, ol kaonsela blong bisop oli help insaed long ol membasip kaonsel. Long wan stek, ol kaonsela blong stek presiden oli help. Long sam stek membasip kaonsel, hae kaonsel i save tekpat tu (luk long 32.9.2). Long wan membasip kaonsel, bisoprik o stek presidensi i mit wetem man o woman ia wetem wan spirit blong lav.

32.5.2

Disaed long Ples mo Taem

Taem oli stap disaed se wanem ples bae i save helpem wan blong sakem sin, ol lida oli askem Tabu Spirit blong i soem rod blong olgeta. Mo tu, oli tingting long olgeta samting ia:

  • Hamas sin ia i bigwan, mo polisi blong Jos blong faenemaot se i nid blong holem wan kaonsel o no (luk long 32.6)

  • Ol situesen blong man o woman ia (luk long 32.7)

Wan bisop i toktok wetem stek presiden blong askem advaes abaot ol spesifik situesen. Hem i mas kasem raet o apruvol blong stek presiden bifo hem i holem wan membasip kaonsel.

Long saed blong ol mata we oli had tumas, stek presiden i save askem advaes long Eria Seventi we i gat wok blong lukaot long olgeta. Stek presiden i mas toktok wetem Eria Presidensi long ol mata we oli stap long aotlaen long 32.6.3. Be, stek presiden nomo i disaed sapos oli mas holem wan kaonsel blong lukluk long fasin o aksen blong wan memba. Sapos oli holem wan kaonsel, stek presiden o bisop i disaed long wanem risal blong hem.

Sapos wan bisop o stek presiden i disaed se bae wan praevet kaonseling bae i inaf, hem i folem ol gaedlaen we oli stap long 32.8. Sapos hem i disaed se i nid blong wan membasip kaonsel i sidaon, o sapos polisi blong Jos i askem blong wan kaonsel i sidaon, hem we i lidim kaonsel ia bae i folem ol fasin blong holem kaonsel ia we oli stap long 32.9–32.14.

Bifo hem i holem kaonsel ia, bisop o stek presiden i save disaed se bae oli givim sam kondisen we oli no strong long membasip blong samfala taem. Hem i holem kaonsel taem we bae i leftemap tingting blong memba blong sakem sin wetem wan tru tingting. Be, hem i no mas slo blong holem wan kaonsel sapos i nid blong protektem ol narafala man.

32.6

Hamas Nao Sin I Series mo Polisi blong Jos

Blong lukluk long hamas wan sin i impoten o i series, i wan step we i impoten blong lukluk long hem blong save disaed wanem ples nao bae (1) i protektem ol narafala man, mo 2) bae i helpem wan blong sakem sin. Lod i bin talem se Hem “i no save lukluk long sin wetem wan smol pat we mi save akseptem” (Doktrin mo Ol Kavenan 1:31; luk tu long Mosaea 26:29). Ol wokman blong Hem oli neva mas sarem ae long pruf blong wan series sin.

Ol series sin, man i minim blong mekem mo i wan bigfala fasin blong go agensem ol loa blong God. Ol defren kategori blong ol sin, oli stap long ol lis andanit ia:

Olgeta seksen ia oli soem se i nidim blong wan membasip kaonsel, wetaem i nid blong i sidaon, mo taem we i no nid blong i sidaon.

32.6.1

Taem we I Nid blong Holem Wan Membasip Kaonsel

Bisop o stek presiden i mas holem wan membasip kaonsel taem we infomesen i soemaot se maet wan memba i mekem eniwan long ol sin we oli tokbaot long seksen ia. Long saed blong ol sin ia, i nid blong holem wan kaonsel i nomata se wanem mak long saed blong spirit hem i stap long hem, mo i nomata hamas hem i andastanem gospel.

Luk long 32.11 blong luk samfala risal blong ol kaonsel we oli holem olgeta from ol sin we oli putum long lis insaed long seksen ia. Ol kondisen we oli no strong blong membasip insaed long Jos, i no wan joes blong ol kaonsel ia oli save yusum.

32.6.1.1

Ol Vaelen Aksen mo Abius

Kilim Man I Ded. I nid blong holem wan membasip kaonsel sapos wan man i kilimded wan narawan. Olsem we oli yusum long ples ia, toktok, kilim man i ded, i tokbaot fasin we man i minim blong tekemaot laef blong nara man, mo i no gat risen from. I nid blong karemaot Jos membasip blong man o woman ia.

Fasin blong kilim man i ded long ples ia, i no tekem polis o militeri aksen we i bin hapen long taem blong diuti. Abosen, oli no tekem se i blong kilimded man, long kaen situesen olsem. Sapos wan i mekem wan i ded from se i gat wan aksiden, o taem hem i stap difendem hemwan o wan narawan, bae oli no save tekem se fasin ia blong tekemaot laef blong man i olsem se wan i kilimded man. Hemia i tru tu long ol nara situesen, olsem taem we wan i gat limit long tingting blong hem.

Rep. I nid blong holem wan membasip kaonsel from ol kes blong rep. Olsem we oli yusum long ples ia, rep i taem wan i fosem wan narawan blong gat seks, o taem wan i gat seks wetem wan we i no gat paoa, folem loa, blong hem i givim raet blong hem from se hem i gat disabiliti long tingting o long bodi blong hem. Olsem we oli yusum long ples ia, toktok ia rep, i no tekem fasin blong tu yangfala we tufala i no gat 18 yia yet, mo yia blong tufala i kolosap, we tufala i agri blong blong gat seks.

Taem Loa I Faenem Wan I Rong long Ol Rong long Saed blong Seks. I nid blong holem wan membasip kaonsel sapos wan memba i pas long Kot mo Kot i faenem se hem i mekem wan rong aksen long saed blong seks.

Abius blong Pikinini o Yut. I nid blong holem wan membasip kaonsel sapos wan man i abiusum wan pikinini o wan yut olsem we oli eksplenem long 38.6.2.3.

Abius long Waef o Hasban o Wan Nara Adalt. I gat plante level blong talemaot hamas nao fasin blong abius ia i nogud. Luk long 38.6.2.4 blong faenemaot wetaem nao i nid blong wan membasip kaonsel i mas sidaon taem wan i stap abiusum waef, o hasban, o wan nara adalt.

Fasin we Man I Minim blong Mekem Nogud long Narawan. I nid blong holem wan membasip kaonsel sapos wan adalt i stap ripitim fasin blong mekem nogud long ol narawan, long bodi blong olgeta tru long ol aksen we i gat vaelens, mo hem i wan denja long ol narafala man.

32.6.1.2

Fasin nogud o nogud aksen long saed blong seks

Inses. I nid blong holem wan membasip kaonsel from ol kes blong inses olsem we oli putum mining blong hem long 38.6.10. Plante taem, bae i nid blong karemaot Jos membasip blong man o woman ia.

Pikinini Ponografi. I nid blong holem wan membasip kaonsel sapos wan i stap tekpat long pikinini ponografi olsem we i stap long aotlaen long 38.6.6.

Fasin blong Man i Maredem Fulap Woman. I nid blong holem wan membasip kaonsel sapos wan i save se hem i stap mekem fasin blong maredem fulap woman. Samfala fasin blong maredem fulap woman, i save hapen long sikret, wetem wan long ol woman ia we i no save abaot ol narafala woman. I nid blong karemaot Jos membasip blong man ia sapos hem i save se hem i stap mekem fasin blong maredem fulap woman long wan semtaem.

Fasin we Man I Minim blong Mekem Nogud long Narawan long saed blong seks. I nid blong holem wan membasip kaonsel sapos wan adalt i stap ripitim fasin blong mekem nogud long ol narawan, long saed blong seks, mo hem i wan denja long ol narafala man.

32.6.1.3

Ol Aksen blong Stil

Fasin we Man I Minim blong Mekem Nogud long Narawan long Saed blong Mane. I nid blong holem wan membasip kaonsel sapos wan adalt i gat wan histri blong stap minim mo stap ripitim fasin blong mekem nogud long ol narawan long saed blong mane, mo hem i wan denja long ol narafala man (luk long 38.6.2.4). Hemia i tekem fasin blong giaman blong karem mane blong mekem invesmen o bisnis, mo ol semmak kaen aktiviti olsem. Ol fasin blong lusum mane from ekonomi blong kantri i nogud, oli no wan aksen blong stilim man. Sapos i gat raorao i stap long Kot, ol prishud lida oli save disaed blong wet kasem risal blong Kot i kamaot. Luk long 32.6.3.3 sapos wan memba i bin stap long wan trabol blong no yusum gud mane o propeti blong Jos.

32.6.1.4

Brekem Ol Tras

Bigfala Fasin blong Brekem Loa long Semtaem we Wan I Holem Wan Hae Posisen long Jos. I nid blong holem wan membasip kaonsel sapos wan memba i mekem wan series sin taem hem i stap holem wan hae posisen. Hemia i tekem wan Jeneral Atoriti, Jeneral Jos Ofisa, Eria Seventi, tempol presiden o metron, misin presiden o kompanion blong hem, stek presiden, petriak, o bisop. Hemia i no tekem ol branj presiden. Be, oli save putum ol kondisen long ol spesel Jos membasip janis blong wan branj presiden, o oli save karemaot Jos membasip semmak olsem long ol nara memba.

32.6.1.5

Sam Narafala Aksen

Kraem we Kot i Faenem Olgeta Oli Rong long Ol. I nid blong holem wan membasip kaonsel sapos wan i pas long Kot mo Kot i faenem se hem i mekem wan kraem.

32.6.2

Taem I Maet Nid blong Gat Wan Membasip Kaonsel

Bae i nid blong holem wan membasip kaonsel long olgeta situesen ia.

32.6.2.1

Ol Vaelen Aksen mo Abius

Lod i bin givim komanmen ia: “Yu no mas kilim man i ded, mo yu no mas mekem eni samting we i semmak long hemia.” (Doktrin mo Ol Kavenan 59:6; oli ademap italik). Ol vaelen aksen mo abius we maet bae i nid blong holem wan membasip kaonsel, oli stap long lis andanit ia (be lis ia i no finis, i save gat moa).

Traem blong Kilim Man I Ded. Wan i minim blong traem blong kilimded wan narawan.

Abius long Saed blong Seks, we i Tekem blong Spolem Bodi mo Tok Nogud. Abius long saed blong seks i tekem plante defren kaen aksen (luk long 38.6.18). Bae i nid blong holem wan membasip kaonsel blong wan we i spolem nogud wan long saed blong seks, o i abiusum wan. I nidim moa blong gat wan kaonsel blong helpem wan memba blong sakem sin sapos hem i bin brekem ol tempol kavenan o sapos hem i wokem ripitim sin ia. Luk long 38.6.18.3 blong faenem wetaem i nid blong holem wan kaonsel.

Abius long Waef o Hasban o Wan Nara Adalt. I gat plante level blong talemaot hamas nao fasin blong abius ia i nogud (luk long 38.6.2.4). Bae i nid blong holem wan membasip kaonsel blong wan we i abiusum waef o hasban blong hem, o wan nara adalt. I nidim moa blong gat wan kaonsel blong helpem wan memba blong sakem sin sapos hem i bin brekem ol tempol kavenan o sapos hem i wokem ripitim sin ia. Luk long 38.6.2.4 blong faenem wetaem i nid blong holem wan kaonsel.

32.6.2.2

Fasin nogud o nogud aksen long saed blong seks

Loa blong Lod long saed blong jastiti, hem i blong no gat eni rilesen long saed blong seks aotsaed long loa blong mared bitwin wan man mo wan woman (luk long Eksodas 20:14; Doktrin mo Ol Kavenan 63:16). I nid blong holem wan membasip kaonsel from ol kes blong fasin nogud o nogud aksen long saed blong seks olsem we oli putum mining blong hem long 38.6.5 Long ol situesen olsem, i nidim moa blong gat wan kaonsel blong helpem wan memba blong sakem sin sapos hem i bin brekem ol tempol kavenan o sapos hem i wokem ripitim sin ia. Luk long 32.6.1.2 blong faenem wetaem i nid blong holem wan kaonsel.

32.6.2.3

Ol Aksen blong Stil

Olgeta Ten Komanmen oli tijim se: “Bambae yufala i no mas stil” o, “bambae yufala i no mas giaman blong mekem poen agens long narafala man” (Eksodas 20:15–16). Maet bae i nid blong holem wan membasip kaonsel blong ol aksen olsem fasin blong stil wetem fos (robbery), fasin blong go insaed long haos blong man wetem tingting blong stil (robbery), fasin blong stil (theft), fasin blong stilim mane blong bisnis o bos (embezzlement), fasin blong giaman anda long wan strong promes (perjury), mo fasin blong giaman blong save stil (fraud). Long ol situesen olsem, i nidim moa blong gat wan kaonsel blong helpem wan memba blong sakem sin sapos hem i bin brekem ol tempol kavenan o sapos hem i wokem ripitim sin ia.

Luk long 32.6.1.3 blong faenemaot wetaem i nid blong holem wan kaonsel from ol aksen blong stil. Luk long 32.6.3.3 sapos wan memba i bin stap long wan trabol blong no yusum gud mane o propeti blong Jos. Luk long 38.8.2 long saed blong fasin blong stil o giaman long wan kaen grup blong ol pipol.

32.6.2.4

Brekem Ol Tras

Maet i nid blong holem wan membasip kaonsel sapos wan memba:

  • I mekem wan series sin taem hem i stap holem wan posisen blong atoriti o tras insaed long Jos o insaed long komuniti.

  • I mekem wan series sin we evriwan i save long hem.

Long ol situesen olsem, i nidim moa blong gat wan kaonsel blong helpem wan memba blong sakem sin sapos hem i bin brekem ol tempol kavenan o sapos hem i wokem ripitim sin ia.

Luk long 32.6.1.4 blong faenem wetaem i nid blong holem wan kaonsel. Luk long 32.6.3.3 sapos wan memba i bin stap long wan trabol blong no yusum gud mane o propeti blong Jos.

32.6.2.5

Sam Narafala Aksen

King Benjamin i tijim: “Mi no save talem long yufala evri samting we yufala i save mekem sin long hem; from i gat plante defren wei mo plante fasin, hem i plante tumas mekem se mi no save kaontem olgeta” (Mosaea 4:29). Maet i nid blong holem wan kaonsel sapos wan memba:

  • I soem wan paten blong mekem ol series sin (luk long Doktrin mo Ol Kavenan 82:7).

  • I minim blong lego ol famli responsabiliti, mo i no pem mane blong givim sapot blong lukaotem ol pikinini mo blong lukaotem hasban o waef.

  • I sakem strong toktok se bae i kilim man, hemia i talem stret long man, o i talem onlaen (luk long 32.2.1).

  • I salem ol drag we oli agensem loa.

  • I mekem ol series kraem aksen.

Long ol situesen olsem, i nidim moa blong gat wan kaonsel blong helpem wan memba blong sakem sin sapos hem i bin brekem ol tempol kavenan o sapos hem i wokem ripitim sin ia.

Maet bae i nid blong holem wan membasip kaonsel sapos wan memba i gat wan abosen, o i mekem rod blong wan i gat abosen, o i pem fi blong wan i gat abosen, o i leftemap tingting blong wan blong gat wan abosen. Luk long 38.6.1 blong luk ol gaedlaen.

Taem I Nid blong Holem Wan Membasip Kaonsel, o Maet Bae I Nid

Wanem Kaen Sin

I Nidim Wan Membasip Kaonsel (luk long 32.6.1)

Maet I Nidim Wan Membasip Kaonsel (luk long 32.6.2)

Wanem Kaen Sin

Ol Vaelen Aksen mo Abius

I Nidim Wan Membasip Kaonsel (luk long 32.6.1)

  • Kilim Man I Ded

  • Rep

  • Taem loa i faenem wan i rong long ol rong blong saed blong seks

  • Abius long pikinini o yut

  • Fasin we man i minim blong mekem nogud long narawan

Maet I Nidim Wan Membasip Kaonsel (luk long 32.6.2)

  • Traem blong kilim man i ded

  • Abius long saed blong seks, we i tekem blong spolem bodi mo tok nogud (luk long 38.6.18 blong faenemaot wetaem i nid blong holem wan kaonsel)

  • Abius long waef o hasban o wan nara adalt (luk long 38.6.2.4 blong faenemaot wetaem i nid blong holem wan kaonsel)

Wanem Kaen Sin

Fasin nogud o nogud aksen long saed blong seks

I Nidim Wan Membasip Kaonsel (luk long 32.6.1)

  • Inses

  • Pikinini Ponografi.

  • Fasin blong wan i maredem fulap patna long semtaem

  • Fasin we man i minim blong mekem nogud long narawan long saed blong seks

Maet I Nidim Wan Membasip Kaonsel (luk long 32.6.2)

  • Adaltri, gat seks bifo mared, mo sem seks rilesen, mo eni rilesen long saed blong seks aotsaed long mared tru long loa, bitwin wan man mo wan woman, we i tekem tu blong storian long saed blong seks onlaen o long fon

  • Fasin blong laef tugeta be no mared, ol sivil yunion mo patnasip, mo sem seks mared

  • Bigfala yus o fasin blong no gat kontrol blong yus blong ponografi we i prapa spolem mared blong memba o i spolem famli

Wanem Kaen Sin

Ol Aksen blong Stil

I Nidim Wan Membasip Kaonsel (luk long 32.6.1)

  • Nogud fasin long saed blong mane, i tekem fasin blong giaman blong karem mane, mo ol semmak kaen aktiviti olsem (luk long 32.6.3.3 sapos wan memba i bin stap long wan trabol blong no yusum gud mane o propeti blong Jos)

Maet I Nidim Wan Membasip Kaonsel (luk long 32.6.2)

  • Fasin blong stil wetem fos, fasin blong go insaed long haos blong man wetem tingting blong stil, fasin blong stil, fasin blong stilim mane blong bisnis o bos (luk long 32.6.3.3 sapos wan memba i bin stap long wan trabol blong no yusum gud mane o propeti blong Jos)

  • Fasin blong giaman anda long wan strong promes

Wanem Kaen Sin

Brekem Ol Tras

I Nidim Wan Membasip Kaonsel (luk long 32.6.1)

  • Series sin long semtaem we wan i holem wan hae posisen insaed long Jos

Maet I Nidim Wan Membasip Kaonsel (luk long 32.6.2)

  • Series sin taem hem i stap holem wan posisen blong atoriti o tras insaed long Jos o insaed long komuniti (luk long 32.6.3.3 sapos wan memba i bin stap long wan trabol blong no yusum gud mane o propeti blong Jos)

  • Series sin we fulap man i save long hem

Wanem Kaen Sin

Sam Narafala Aksen

I Nidim Wan Membasip Kaonsel (luk long 32.6.1)

  • Plante long ol kraem we Kot i faenem olgeta oli rong long ol

Maet I Nidim Wan Membasip Kaonsel (luk long 32.6.2)

  • Abosen (be nomo sapos eksepsen insaed long 38.6.1 i aplae)

  • Longfala paten blong mekem ol series sin

  • Fasin blong minim blong lego ol famli responsabiliti, wetem hemia blong no pem mane blong givim sapot blong lukaotem ol pikinini mo blong lukaotem hasban o waef

  • Fasin blong salem ol drag we oli agensem loa

  • Ol nara series kraem aksen

32.6.3

Taem we Ol Stek Presiden Oli Toktok wetem Eria Presidensi blong Kasem Advaes se bae I Nid blong Holem Wan Membasip Kaonsel o I Nid blong Tekem Sam Nara Aksen

Samfala mata, i nidim blong wan i mas lukaotgud moa mo i nidim moa help. Blong save stret olsem wanem blong help, stek presiden i mas toktok wetem Eria Presidensi abaot ol situesen insaed long seksen ia. Be, stek presiden nomo i disaed sapos oli mas holem wan kaonsel blong lukluk long fasin o aksen blong wan memba. Sapos oli holem wan kaonsel, stek presiden o bisop i disaed long wanem risal blong hem.

Sapos oli holem wan membasip kaonsel from wan long ol mata we oli putum long aotlaen blong seksen ia, desisen blong kaonsel i mas go olsem: “i gohed blong stanap stret long fes blong Jos,” “ol strong kondisen long membasip,” o “karemaot membasip.” Fas Presidensi i mas givim apruvol blong karemaot ol strong kondisen long membasip, o blong tekembak wan i kam insaed long Jos (luk long 32.16.1, namba 9).

32.6.3.1

Nara Aksen

Sapos oli no holem wan membasip kaonsel, long ol nara aksen, i gat:

  • Ol kondisen we oli no strong long membasip ( luk long 32.8.3).

  • Not we i hang long membasip rekod (luk long 32.14.5).

  • Ol odinens limit, we oli stopem wan blong kasem o praktisim prishud, o kasem o yusum wan tempol rekomen.

Wan stek presiden i kaonsel wetem Eria Presidensi bifo oli tekem wan long ol aksen ia.

32.6.3.2

Apostasi

Ol problem long saed blong apostasi, oli stap mekem problem we i go kasem aotsaed ol baondri blong wan wod o wan stek. I nidim blong oli mas lukluk long hem kwiktaem blong protektem ol narawan.

Bisop i kaonsel o toktok wetem stek presiden sapos hem i filim se aksen blong wan memba bae i stap olsem wan apostasi. Bisop o stek presiden i save putum sam kondisen we oli no strong long membasip blong wan memba (luk long 32.8.3). Kwiktaem stek presiden i toktok wetem Eria Presidensi. Be, stek presiden nomo i disaed se bae i gat wan membasip kaonsel, o i nid blong tekem sam nara aksen.

Olsem we oli yusum long ples ia, apostasi i minim wan memba we i stap mekem eni long ol samting ia:

  • I ripripitim long klia ples long pablik wetem ful tingting blong hem se hem i agensem Jos, ol doktrin, ol polisi, o ol lida blong Jos.

  • I gogohed blong tijim sam samting we oli no doktrin blong Jos se oli ol doktrin blong Jos, iven afta we bisop o stek presiden i stretem hem

  • I soem wan paten we hem i stap minim blong stap wok blong mekem fet blong ol memba blong Jos i nomo strong mo mekem olgeta oli nomo aktiv long Jos

  • I gohed blong folem ol tijing blong ol man blong ol grup blong apostasi afta we bisop o stek presiden i stretem olgeta

  • Long wan ofisol wei, i joenem wan nara jos mo i stap promotem ol tijing blong jos ia (Fasin blong nomo kam long Jos, o blong stap go long wan nara jos, i no apostasi. Be, sapos wan memba, long wan ofisol wei, i joenem wan nara jos mo i stap difendem ol tijing blong hem, maet bae i nid blong karemaot membasip blong hem.)

Sevya i bin tijim se Ol Man blong Nifae oli mas gohed blong givhan long wan we i bin mekem sin. “Be sapos hem i no sakem sin, bae yufala i no mas kaontem hem wetem ol pipol blong mi, blong hem i no save prapa spolem gud ol pipol blong mi” (3 Nifae 18:31).

32.6.3.3

Fasin blong No Yusum Gud Mane blong Jos

Taem we wan memba i no yusum gud mane blong Jos, o i stilim ol propeti blong Jos we mane blong hem i bigwan, stek presiden i toktok wetem Eria Presidensi blong faenemaot se i nid blong holem wan membasip kaonsel, o blong tekem wan nara aksen. Ol lida oli lukluk long:

  • Amaon we oli no yusum gud o oli stilim.

  • Se fasin blong no yusum gud mane ia, i wan samting we i tekples long wan taem ia nomo, o i bin ripit.

  • Se oli pembak mane ia o no.

  • Hamas nao man o woman ia i harem nogud from aksen blong hem.

  • Posisen we memba ia i bin holem (luk long 32.6.1.4 blong ol memba we oli holem wan impoten posisen long Jos).

Stek presiden i sendem wan ripot long saed blong ol samting ia insaed long Ol Risos blong Lida mo Klak:

  • Ol risal blong wan membasip kaonsel.

  • Se hem i bin kaonsel o toktok wetem Eria Presidensi mo faenemaot se i no nidim blong holem wan membasip kaonsel.

Sapos Jos Odit Dipatmen i talem se i gat wan lida, o wan wokman blong Jos we i no yusum gud mane o propeti blong Jos, bae Fas Presidensi, plante taem, bae i talem se bae oli hangem wan not long membasip rekod blong hem. “Lida,” long ples ia, i wan we i holem wan impoten posisen long Jos, mo tu, olgeta olsem ol kaonsela, ol klak, mo ol branj presidensi. Taem we fasin blong sakem sin i fulwan, wan stek presiden i save askem blong oli karemaot not we i hang long rekod (luk long 32.14.5 mo 34.7.5). Wan not we i hang long membasip rekod, i no minim se i gat wan membasip kaonsel, o wan nara aksen i bin hapen.

32.6.3.4

Ol Man o Woman we oli Transjenda

Ol bisop mo ol stek presiden we oli stap wok wetem ol man mo ol woman we oli stap singaotem olgeta ol transjenda, oli mas folem ol gaedlaen we oli stap long 38.6.23.

32.6.4

Taem I No Nid blong Gat Wan Membasip Kaonsel

Long nomol fasin, bae oli no holem wan membasip kaonsel long ol taem olsem.

32.6.4.1

Taem Wan I No Folem Samfala Standet blong Jos

Oli no stap holem wan membasip kaonsel blong lukluk long ol aksen we oli stap long lis ia andanit. Be luklukgud long eksepsen long laswan.

  • Nomo kam long Jos

  • I no mekem ol diuti blong Jos

  • I no pem taeting

  • Taem wan i minim blong no talem ol sin

  • Fasin blong wan i spolem hemwan taem i holem praevet pat blong hemwan

  • No folem Tok blong Waes

  • I stap yusum ponografi, be eksepsen i stap long saed blong pikinini ponografi (olsem i stap long aotlaen long 38.6.6) o bigfala yus o fasin blong no gat kontrol blong yus blong ponografi we i prapa spolem mared blong memba o i spolem famli (olsem we i stap long aotlaen long 38.6.13).

32.6.4.2

Bisnis I Brokdaon o Fasin blong No Pem Ol Kaon

Ol lida oli no yusum ol membasip kaonsel blong stretem ol raorao long saed blong bisnis. Taem bisnis i brokdaon o taem wan i no stap pem ol kaon blong hem, hemia i no ol risen blong stap singaotem wan membasip kaonsel. Be, oli mas holem wan kaonsel blong lukluk long ol aktiviti blong giaman blong tekem mane, o ol nara series praktis blong giaman blong tekem mane (luk long 32.6.1.3).

32.6.4.3

Raorao long Kot o Ol Sivil Raorao

Oli no holem ol membasip kaonsel blong stretem ol raorao long Kot o ol sivil raorao (luk long Doktrin mo Ol Kavenan 134:11).

32.7

Ol Situesen blong Wanwan

Lod i bin talem: “Luk, mi stap stretem han blong sore blong mi i go long yufala, mo eni man we bae i kam, hem bae mi akseptem; mo olgeta we oli kam long mi, oli kasem blesing” (3 Nifae 9:14). I impoten blong tekem o lukluk long situesen blong wanwan blong faenemaot mo disaed long:

  • Stret ples blong stap helpem hem blong hem i sakem ol series sin (luk long 32.5 mo 32.6).

  • Ol desisen ia oli mekem long taem blong praevet kaonseling, o long ol membasip kaonsel (luk long 32.8 mo 32.11).

Ol bisop mo ol stek presiden oli askem blong save maen mo tingting blong Lod folem wanwan situesen. Oli lukluk long olgeta samting ia blong disaed wanem i stret ples blong yusum, mo wanem nao bae risal blong hem. Ol samting ia oli no talem wanem kaen desisen bae i hapen. Be, oli kam blong helpem wan desisen we ol lida oli mas tekem wetem prea mo olsem we Spirit i talem long olgeta.

32.7.1

Hamas Sin ia I Bigwan o Series

Hamas wan sin i series, oli skelem folem hamas nao hem i bigwan, o hamas man moa i spolem. Hemia i tekem namba blong hamas taem wan i mekem ol sin ia, hamas nao i spolem nara man, mo namba blong ol pipol we i spolem olgeta.

32.7.2

Ol Intres blong Viktim

Ol lida oli lukluk long ol intres blong ol viktim mo ol narawan. Hemia i save tekem waef o hasban blong wan, mo ol nara memba blong famli. Ol lida oli lukluk tu se hamas nao i spolem ol narafala man.

32.7.3

Pruf se Wan I Sakem Sin

Bae i nid blong Spirit i lidim wan blong luksave sapos wan i bin sakem sin wetem tru tingting blong hem o nogat. Tru fasin blong sakem sin i kamaot moa klia tru long ol stret mo gud aksen ova long wan longfala taem, i no blong soem bigfala harem nogud long taem blong wan intaviu ia nomo. Ol samting blong lukluk long olgeta, i tekem:

  • Paoa blong fet long Jisas Kraes.

  • Wanem i bin kamaot long taem blong konfes.

  • Hamas nao harem nogud from sin ia i bigwan.

  • Stretem ol samting wetem olgeta we oli mekem nogud long olgeta.

  • Hamas i folem wanem hem i mas mekem folem loa.

  • Sakses blong lego sin ia fogud.

  • Stap fetful blong stap obei ol komanmen stat we sin ia i hapen.

  • Fasin blong stap ones wetem ol lida blong Jos mo ol narafala man.

  • Wantem blong mekem folem kaonsel blong ol lida blong Jos.

Pikja
woman i stap prea

32.7.4

Brekem Ol Tempol Kavenan

Lod i bin talem: “From we long hem we mi givim plante, mi askem plante long hem” (Doktrin mo Ol Kavenan 82:3). Wan we i bin kasem tempol endaomen i bin mekem ol kavenan blong laef long wan standet we i hae moa. Blong brekem olgeta kavenan ia, i mekem se fasin ia blong brekem loa i kam moa series. I mekem se i gat moa janis blong i nid blong oli mas holem wan membasip kaonsel.

32.7.5

Posisen blong Tras o Atoriti

Hamas wan sin hem i series, i kam bigwan moa sapos wan i mekem sin ia taem hem i stap long wan posisen blong tras o atoriti, olsem wan papa o mama, wan lida, o wan tija.

32.7.6

Fasin blong Ripripitim Rong

Wan paten blong ripitim semfala series sin i save soem se i gat wan fasin o wan adiksen we rus blong hem i strong i stap, mo i stap stopem progres blong mekem wan tru fasin blong sakem sin. Antap long ol kondisen long membasip we i maet nid blong putum, ol program blong kam oraet long adiksen, mo profesonol kaonseling, bae i save help (luk long 32.8.2).

32.7.7

Yia, Hamas Hem i Raep long Tingting, mo Eksperiens

Ol lida oli save lukluk long yia, hamas hem i raep long tingting o save long Jos, mo eksperiens taem we oli stap givim kaonseling long wan memba, o stap disaed long risal blong wan membasip kaonsel. Fasin blong no givim strong jajmen i stret long olgeta we oli no gat bigfala save o eksperiens long gospel. Eksampol: Fasin blong no givim strong jajmen i stret tu long ol yang memba we oli tekpat long fasin blong brekem loa blong gud fasin o long saed blong seks, sapos oli lego sin ia fogud mo oli soem se oli sakem sin wetem tru tingting. Be, bae i nid blong tekem ol moa series aksen sapos ol nogud fasin ia oli stap gogohed.

32.7.8

Paoa long Tingting

Sik long saed blong tingting, adiksen, o wan we i gat sam limit long paoa long tingting, i no wan eskius blong wan we i mekem wan series sin. Be, i gat ol samting blong lukluk tu long olgeta. Olsem pat blong stap helpem wan blong i sakem sin, ol lida oli lukaotem blong Lod i soem rod long olgeta long saed blong andastaning o save blong wan abaot ol prinsipol blong gospel mo mak we bae hem i save ansa folem save ia.

32.7.9

Konfesen we Wan i Mekem Hemwan

Taem wan i tekem step blong i konfes mo i soem harem nogud from aksen blong hem, i soem se hem i wantem blong sakem sin.

32.7.10

Taem Bitwin Fasin blong Brekem Loa mo Konfesen

Konfesen i wan pat blong sakem sin mo oli no mas pusumbak taem blong sakem sin. Samtaem, afta long sin, i gat wan longfala taem blong stretem ol samting mo stap fetful long laef. Sapos wan memba i konfes abaot wan sin, mo i no ripitim sin ia, hemia i save soem se hem i lego sin ia fogud. Long kes olsem, konfesen ia i save endem fasin blong sakem sin, be i no statem rod blong sakem sin.

32.7.11

Ol Sin blong Ol Memba we Oli Stap long Ol defren Wod o Stek

Samtaem, ol memba oli mekem ol series sin tugeta, be oli stap laef long ol defren wod, o stek. Long situesen ia, ol stek presiden oli toktok tugeta abaot nid blong putum ol kondisen long membasip, o blong holem ol kaonsel. Mo tu, oli toktok raon sapos i gat nid blong putum ol kondisen, o blong ol desisen blong kaonsel i mas semmak, o sapos i gat sam moa mata we i save talem se i nidim ol defren risal.


GIVIM PRAEVET KAONSELING


32.8

Praevet Kaonseling mo Ol Kondisen we Oli No Strong long Membasip

Praevet kaonseling, plante taem, i inaf blong help blong protektem ol narawan mo helpem wan blong kasem paoa ia we i pemaot man, we i kam tru long Atonmen blong Jisas Kraes tru long fasin blong sakem sin. Ol kaen kaonseling olsem, oli save helpem tu ol memba blong lukaotgud agensem ol sin we oli moa series. Long praevet kaonseling, ol lida oli save givim ol kondisen we oli no strong long membasip blong save helpem wan memba blong sakem sam long ol series sin ia (luk long 32.8.3).

Oli no mas tekem ol series sin oli nating (luk long Doktrin mo Ol Kavenan 1:31). Sapos wan i brekem ol kavenan blong tempol, bae i luk se i nid blong wan membasip kaonsel i mas sidaon (luk long 32.7.4).

Ol gaedlaen blong stap helpem ol lida blong save wetaem blong i inaf blong givim kaonseling mo ol kondisen we oli no strong long membasip, oli stap long lis andanit ia (luk tu long 32.7):

  • Wan i no mekem wan sin we bae i mas gat wan membasip kaonsel from (luk long 32.6.1).

  • Wan i bin kam fored hemwan blong konfes, mo i soem se hem i stap sakem sin wetem tru fasin.

  • Wan i stap sakem sin from wan series sin we hem i no bin mekem bifo.

  • Sin blong wan ia i no brekem ol tempol kavenan.

  • Situesen blong wan ia i mekem se i gat plante samting i stap long saed blong hem.

32.8.1

Praevet Kaonseling

Olgeta gaedlaen ia oli blong yusum taem wan bisop o wan stek presiden i stap givim kaonseling long wan memba blong helpem hem blong sakem sin.

  • Askem inaf infomesen nomo blong faenemaot se (1) wanem fasin memba ia i gat wetem sin ia, mo (2) hem i wanem kaen sin, i hapen hamas taem, mo i stap longtaem o no. No askem tumas ditel bitim we yu nidim blong andastanem situesen. No askem ol kwestin we oli kam from se yu nomo yu wantem save.

  • Askem olsem wanem fasin ia blong hem i stap spolem ol narawan.

  • Lukluk nomo long ol kondisen we oli gud, we bae i mekem memba i gat wan moa dip jenis long laef, mo wan moa dip komitmen long Lod. Leftemap tingting blong memba blong i tekem ol spesifik aksen blong mekem se i gat wan jenis long fasin, mo i gat wan jenis long hat blong i wantem sakem sin. Invaetem hem blong kam kolosap moa long Sevya, mo stap lukaotem paoa blong Hem, mo filim lav blong Hem we i pemaot man.

  • Leftemap tingting blong gat ol aktiviti we i leftemap tingting olsem blong stap prea, stap stadi long ol skripja, mo stap go long ol miting blong Jos. Tijim se wok blong famli histri mo tempol wok i save daonem paoa blong enemi. Leftemap tingting blong givim seves long ol narawan mo stap serem gospel.

  • Leftemap tingting blong stretem ol samting, o putumbak samting long olgeta we ol sin ia oli spolem olgeta mo askem fogivnes long olgeta

  • Leftemap tingting blong tanem baksaed long ol fos we oli nogud. Helpem ol memba blong tekem ol aksen we bae i helpem olgeta blong stanap strong agensem ol spesifik temtesen.

  • Luksave se yu yu wan eklesiastik lida, i no wan profesonol kaonsela. Antap long kaonseling ia we yu yu givim, bae i gud long sam memba blong oli kasem sam kaonseling long saed blong ol fasin o aksen. Sam oli safa from oli gat sik long tingting. Olsem we i nid, givim advaes long ol memba blong oli lukaotem help long ol profesonol we oli kwalifae long saed blong medikol helt mo helt blong tingting (luk long 31.3.6).

  • Prea mo askem Spirit blong i soem rod long yu bifo yu givim ol kondisen we oli no strong long membasip. Long sam memba, bae i gud blong oli mas praktisim moa ol spesel janis ia blong Jos membasip, bitim we blong blokem olgeta.

  • Folemap blong givim ol toktok blong leftemap tingting, mo mekem strong paoa blong olgeta long saed blong spirit, mo folemap progres blong olgeta.

Afta we wan memba i konfes long wan bisop o stek presiden, folemap wetem moa kaonseling, mo hemia i save hapen long ol defren wei. Lida hemwan i save givim kaonseling ia. O, wetem raet blong memba, hem i save givim wok long wan long ol kaonsela blong hem blong givim kaonseling ia.

Wetem raet we i kam long memba, wan bisop o wan stek presiden i save givim wok long ol memba blong kworom blong ol elda, o Rilif Sosaeti blong help long sam spesifik wei. Long saed blong ol yut, hem i save givim wok long presidensi blong Ol Yang Woman, o ol advaesa blong Aronik Prishud blong oli help. Olgeta we oli kasem wok blong help, oli gat raet blong kasem insperesen blong mekem wok ia i hapen (luk long 4.2.6).

Taem we oli stap givim wok long wan blong help wetem wok blong folemap man wetem ol kaonseling, lida i givim inaf infomesen nomo we i nid blong helpem memba ia. Hem we i kasem wok ia, i mas kipim ol samting oli konfidensiol i stap. Hem i talemaot long bisop abaot progres blong memba ia mo ol nid blong hem.

Pikja
woman i stap prea

32.8.2

Stap Helpem Ol Pipol blong Tokbaot Ol Adiksen mo Yus blong Ponografi

Blong holem sam praevet kaonseling, samtaem i minim tu blong stap helpem ol memba blong oli sakem ol sin long saed blong adiksen, o ol sin we adiksen i givhan blong mekem. Ol adiksen ia, i save tekem ol drag o plante defren kaen fasin o aksen. Ol adiksen oli spolem wanwan man mo woman, ol mared mo ol famli. Ol bisop oli save kaonsel wetem ol memba blong lukaotem help we i kam long ol Jos program blong kam oraet long adiksen, mo help we i kam long ol medikol profesonol we oli kwalifae, mo olgeta profesonol long saed blong sik long tingting.

Yus blong ponografi i stap kam antap fulap. Nomata we yus blong ponografi i bigwan o wanwan taem, hem i no gud. Hem i ronemaot Spirit. I mekem se wan i no gat strong paoa blong yusum paoa we i kam taem wan i stap obei long ol kavenan. Hem i spolem tu ol rilesensip we oli impoten tumas.

Praevet kaonseling mo ol kondisen we oli no strong long membasip, plante taem i no inaf blong stap helpem wan blong sakem sin ia blong stap yusum ponografi. Oli no stap holem tumas ol membasip kaonsel. Blong save long ol eksepsen, luk long 38.6.6 mo 38.6.13. Maet bae wan profesonol kaonseling i save help.

Ol stek presiden mo ol bisop oli sapotem ol memba blong famli olsem we i nid. Oli save yusum papa mo mama taem oli stap givim kaonseling long ol yut abaot yus blong ponografi. Oli save askem waef o hasban blong stap taem oli stap givim kaonsel long wan we i mared finis.

Blong kasem moa infomesen abaot fasin blong givim kaonseling long ol memba we oli stap yusum ponografi, luk long 38.6.13.

32.8.3

Ol Kondisen we Oli No Strong long Membasip

Antap long fasin blong stap leftemap tingting blong tekem ol aksen we oli mekem gud long man taem oli stap givim kaonsel, wan bisop o stek presiden i save givim ol kondisen we oli no strong long membasip blong wan, blong sam taem. Taem we oli givimaot wetem waes tingting, ol kondisen ia oli save helpem wan blong sakem sin mo progres long saed blong spirit. Oli tekem se oli no strong from se oli no hang long membasip rekod.

Ol kondisen we oli no strong, oli save stap blong samfala wik, samfala manis, o moa sapos i nid blong wan i sakem sin fulwan. Long samfala situesen, taem ia i save stap i bitim wan yia.

Ol lida oli askem Spirit blong i lidim olgeta abaot ol kaen kondisen olsem, mo wijwan nao bae i beswan blong helpem wan blong sakem sin. Ol kaen limit olsem i save gat (be i save gat moa), fasin blong stopem raet blong save givim seves long wan Jos koling, stopem blong praktisim prishud, o stopem blong go insaed long wan tempol. Lida i save stopem wan blong i nomo save givim toktok, givim wan lesen, o prea long Jos. Sapos wan lida i stopem raet blong go insaed long wan tempol, hem i kanselem tempol rekomen insaed long sistem blong Ol Risos blong Lida mo Klak (RLK).

Blong stap tekem mo kakae sakramen i wan impoten pat blong fasin blong sakem sin. Oli no sapos blong stopem hemia long wan we i stap sakem sin mo i gat wan hat we i fulap wetem sore mo wan spirit we i wantem blong sakem sin. Be, sapos wan i bin mekem wan series sin, wan lida i save stopem spesel janis ia blong samfala taem.

Plante taem, ol lida oli no talem long eni narawan abaot ol kondisen we oli no strong we oli givim long wan, be nomo sapos i gat nid blong wan i mas save (luk long 32.12.2).

Bisop o stek presiden i save karemaot ol kondisen ia we oli no strong olsem we Spirit i lidim hem taem we man o woman ia i mekem wan spesifik progres blong sakem sin wetem tru hat mo tingting. Sapos memba ia i gohed long paten blong sin ia, bae i save help o bae i nid blong holem wan membasip kaonsel.


STAP LUKAOTEM MO HOLEM OL JOS MEMBASIP KAONSEL


Oli holem ol Jos membasip kaonsel taem we bisop o stek presiden i disaed se bae kaonsel ia bae i help, o taem we polisi blong Jos i talem se i mas gat wan (luk long 32.6). Oli holem ol membasip kaonsel ia long level blong wod, stek, branj, distrik, o misin. Seksen ia i givim infomesen abaot wei blong lukaotem o holem olgeta.

32.9

Fasin blong tekpat mo Responsabiliti

Tebol we i kam afta i soem huia i stap tekpat long ol membasip kaonsel.

Olgeta we Oli Tekpat long Ol Membasip Kaonsel

Wod Membasip Kaonsel

Olgeta we Oli Tekpat long Ol Membasip Kaonsel

  • Hem we oli holem membasip kaonsel blong hem.

  • Bisop mo ol kaonsela blong hem

  • Wod klak

  • Presiden blong Kworom blong Ol Elda mo hemia blong Rilif Sosaeti (sapos i nid; luk long 32.10.1).

Stek Membasip Kaonsel

Olgeta we Oli Tekpat long Ol Membasip Kaonsel

  • Hem we oli holem membasip kaonsel blong hem.

  • Stek presiden mo ol kaonsela blong hem

  • Stek klak

  • Ol Hae Kaonsela (long samfala situesen nomo, olsem we oli eksplenem long 32.9.2)

  • Bisop blong hem we oli holem membasip kaonsel blong hem (sapos i nid; luk long 32.9.3)

  • Presiden blong Kworom blong Ol Elda mo hemia blong Rilif Sosaeti (sapos i nid; luk long 32.10.1).

32.9.1

Stek Presiden

Stek presiden:

  • I gat atoriti ova long ol membasip kaonsel insaed long stek; be, plante long ol kaonsel ia, ol bisop nomo oli stap holem olgeta.

  • I mas givim raet bifo wan bisop i save holem wan membasip kaonsel.

  • I holem wan stek membasip kaonsel sapos i luk se wan man o wan woman we i kasem tempol endaomen, bae oli karemaot Jos membasip blong hem.

  • I save holem wan kaonsel sapos wan memba i apil agensem desisen blong wan wod membasip kaonsel.

  • I mas givim apruvol bifo desisen blong wan wod membasip kaonsel blong askem blong karemaot membasip blong wan we i no endao, i kam faenol.

32.9.2

Hae Kaonsel

Ol memba blong hae kaonsel oli no stap tekpat long ol stek membasip kaonsel. Be, hae kaonsel i save tekpat long ol taem we i gat ol had situesen (luk long Doktrin mo Ol Kavenan 102:2). Eksampol: stek presidensi i save invaetem hae kaonsel blong tekpat taem we:

  • I no gat agrimen long wanem stret i bin hapen.

  • Bae oli ademap gudfala help mo balens.

  • Memba i askem blong olgeta oli tekpat.

  • Wan memba blong stek presidensi o famli blong hem i stap insaed long problem ia (luk long 32.9.7).

32.9.3

Bisop (o Branj Presiden insaed long wan Stek)

Bisop:

  • I gat atoriti ova long ol wod membasip kaonsel.

  • I toktok wetem stek presiden mo i kasem raet o apruvol blong hem bifo hem i holem wan kaonsel.

  • I no save holem wan kaonsel sapos wan man o woman we i bin kasem tempol endaomen finis, bambae i luk olsem se bae oli karemaot Jos membasip blong hem. Oli mas holem wan stek membasip kaonsel long ol situesen olsem.

  • Oli save invaetem blong atendem wan stek membasip kaonsel blong wan memba blong wod we oli stap luklukbak long membasip blong hem. Bae stek presiden mo hem we i pas long membasip kaonsel oli mas givim raet blong hem i save stap long kaonsel ia.

Wan membasip kaonsel i save givim rekomendesen blong oli karemaot membasip blong Jos blong wan sapos hem i no bin endao finis. Be, i nidim blong gat apruvol blong stek presiden bifo desisen ia i faenolwan.

Samtaem oli holem wan wod membasip kaonsel blong wan we i bin endao finis, mo ol toktok we oli kamaot long miting oli soemaot se i luk se memba ia, bambae oli karemaot membasip blong hem. Long ol situesen olsem, bisop i sendem mata ia i go long stek presiden.

32.9.4

Misin Presiden

Misin presiden, hem i:

  • Gat atoriti ova long ol membasip kaonsel insaed long ol branj mo distrik insaed long misin.

  • Mas givim raet bifo wan distrik o branj presiden i save holem wan membasip kaonsel.

  • Mas holem wan membasip kaonsel sapos i luk se wan man o woman we i bin kasem tempol endaomen, bae oli karemaot Jos membasip blong hem. Sapos taem o ples we i longwe i mekem se hemia i no posibol, hem i save givim wok ia long wan long ol kaonsela blong hem blong i prisaed ova long kaonsel ia. Hem i jusum mo givim wok long tufala nara man we tufala i holem Melkesedek Prishud blong tufala i tekpat.

  • Taem we i posibol, hem i holem ol membasip kaonsel blong olgeta we oli no bin endao yet. Sapos taem o ples we i longwe i mekem se hemia i no posibol, hem i save givim raet long trifala man we olgeta tri oli holem Melkesedek Prishud blong oli holem kaonsel ia. Long kes olsem, distrik presiden o branj presiden blong memba ia, bae i lidim kaonsel ia.

  • Save holem wan kaonsel sapos wan memba i apil agensem desisen blong wan distrik o branj membasip kaonsel.

  • Wetem apruvol blong wan Jeneral Atoriti we i stap long Misinari Dipatmen, hem i save holem wan membasip kaonsel sapos wan misinari i mekem wan series sin insaed long misin fil (luk long 32.9.8). Hem i luklukbak tu long mata ia wetem wan memba blong Eria Presidensi mo i toktok wetem stek presiden blong hom stek blong misinari.

  • Mas givim apruvol bifo desisen blong wan branj o distrik membasip kaonsel blong askem blong karemaot membasip blong wan we i no endao, i kam faenol.

Sapos wan misinari i konfes long wan series sin we hem i bin mekem bifo hem i go long misin, misin presiden i kontaktem fil ripresentativ insaed long Misinari Dipatmen blong hem i kasem sam daereksen.

Taem we wan misin presiden i holem wan membasip kaonsel, hem i jusum mo givim wok long tu man we tufala i holem Melkesedek Prishud blong tufala i helpem hem. Bae hem i save jusum mo givim wok long tu yangfala misinari blong help nomo sapos i gat ol situesen we oli no olsem oltaem. Hem i folem ol semfala fasin blong wok olsem long wan stek membasip kaonsel (luk long 32.10). Be, wan hae kaonsel o distrik kaonsel i no tekpat.

32.9.5

Distrik Presiden mo Branj Presiden insaed long Wan Misin

Wan distrik presiden o wan branj presiden insaed long wan misin i gat raet blong holem wan Jos disiplin kaonsel sapos hem i gat raet blong misin presiden. Distrik kaonsel i no tekpat long kaonsel ia.

Wan distrik o branj membasip kaonsel i save disaed blong oli karemaot Jos membasip blong wan sapos hem i no kasem tempol endaomen yet. Be, misin presiden i mas apruvum hemia bifo desisen ia i faenol.

32.9.6

Stek o Wod Klak

Stek o wod klak, hem i:

  • Kipim ol not we hem i raetemdaon abaot kaonsel ia blong hamas taem we i nid blong kipim ol not ia blong sendem fom blong Ripot blong Jos Membasip Kaonsel.

  • Rere long fom ia sapos lida we i bin lidim kaonsel ia i askem hem.

  • No tekpat long ol toktok storian o desisen insaed long kaonsel.

32.9.7

Fasin blong Tekpat long Ol Situesen we Oli No Stap Hapen Oltaem

Sapos wan kaonsela insaed long stek presidensi i no save stap long wan membasip kaonsel, stek presiden i askem wan hae kaonsela o wan nara hae pris blong tekem ples blong hem. Sapos stek presiden i no save tekpat, Fas Presidensi i save givim raet blong wan long ol kaonsela blong hem i prisaed long ples blong stek presiden.

Sapos wan kaonsela insaed long bisoprik i no save tekpat, bisop i save askem wan hae pris insaed long wod blong tekem ples blong kaonsela. Sapos bisop i no save tekpat, hem i sendem kes ia i go long stek presiden, we bae i singaotem wan stek membasip kaonsel. Wan bisop i no save givim wok ia long wan kaonsela blong i singaotem wan membasip kaonsel.

Sapos oli holem wan membasip kaonsel blong wan memba blong famli blong bisop o famli blong wan long ol kaonsela blong hem, nao bae oli holem long level blong stek. Sapos oli holem blong wan memba blong famli blong wan long tufala kaonsela blong stek presiden, nao stek presiden i givim wok long wan nara hae pris blong i tekem ples blong kaonsela ia. Sapos oli holem kaonsel blong wan memba blong famli blong stek presiden, hem i toktok wetem Ofis blong Fas Presidensi.

Sapos wan memba i no wantem se bisop o ol kaonsela blong hem oli tekpat long membasip kaonsel, nao oli holem kaonsel ia long level blong stek. Sapos wan memba i no wantem blong wan long tufala kaonsela blong stek presiden i tekpat, nao stek presiden i givim wok ia long wan nara hae pris blong i tekem ples blong kaonsela blong hem. Sapos memba i no wantem blong stek presiden i tekpat, o stek presiden i filim se bae hem i no save mekem samting i stret, nao hem i toktok wetem Ofis blong Fas Presidensi.

32.9.8

Stap Disaed se Wijwan Lida I Holem Wan Kaonsel long Ol Spesel Situesen

Plante taem, oli save holem ol membasip kaonsel long ples we yunit blong Jos ia i kavremap, we membasip rekod blong man o woman ia i stap long hem.

Samtaem i nid blong stap holem wan membasip kaonsel blong wan we i stap muv, o jenisim ples. Sapos hem i stap muv insaed long semfala stek, stek presiden i toktok wetem ol bisop blong tufala wod mo i disaed weaples nao bae kaonsel ia i tekples long hem.

Sapos memba ia i stap muv i go aotsaed long stek, stek presiden blong tufala stek ia oli toktok tugeta, mo disaed weaples nao kaonsel ia bae i tekples long hem. Sapos oli disaed se oli holem kaonsel ia long foma wod o stek, nao oli holemtaet membasip rekod i stap long wod ia kasem taem we kaonsel ia i finis. Be sapos no, oli transferem rekod ia i go long niufala wod. Bisop o stek presiden, long wan konfidensiol fasin, i talemaot long niu bisop o stek presiden blong memba ia long saed blong risen from wanem i nid blong holem wan kaonsel.

Samtaem, i nid blong holem wan membasip kaonsel blong wan memba we i stap laef longwe long hom blong wan sot taem. Eksampol: i nid blong holem wan kaonsel blong wan studen o wan memba we i stap long militeri. Bisop blong ples ia we memba i stap laef long hem blong sot taem, i save givim kaonsel mo sapot. Be, hem i no mas holem wan membasip kaonsel sapos membasip rekod blong memba ia i no stap long yunit blong hem mo sapos hem i no bin toktok wetem bisop ia blong homwod.

Samtaem, wan misinari i mekem wan series sin long misin fil, mo hem i no talemaot kasem taem we hem i rilis. Bisop mo stek presiden, tufala i toktok abaot wijwan long tufala bae i holem membasip kaonsel ia. Wan long tufala i toktok wetem foma misin presiden bifo i holem kaonsel ia.

32.10

Fasin blong Holem Ol Membasip Kaonsel

32.10.1

Givim Notis mo Rere From Kaonsel Ia

Bisop o stek i givim wan memba wan notis long raeting, se i gat wan membasip kaonsel we bae oli holem from hem. Bisop o stek presiden i saenem leta ia. Leta ia i tekem olgeta infomesen ia:

“[Bisoprik o stek presidensi i stap holem wan membasip kaonsel blong yu. Kaonsel ia, bae oli holem long [deit mo taem] long [ples].

“Kaonsel ia bae i lukluk long [raetem sot abaot rong fasin ia long ol jeneral toktok, be no givim ol ditel o pruf].

“Mi stap invaetem yu blong kam long kaonsel ia blong givim ansa blong yu. Yu save givim ol stetmen we oli raetemdaon we oli kam long samfala pipol we oli save givim ol infomesen we oli abaot rong ia. Yu save invaetem olgeta pipol ia blong oli kam toktok long kaonsel, long bihaf blong yu sapos stek presiden o bisop i givim raet bifo long kaonsel. Yu save invaetem tu [wod Rilif Sosaeti presiden o presiden blong kworom blong ol elda] blong stap mo givim sapot.

“Eniwan we i kam long kaonsel, i mas wantem folem respek fasin blong kaonsel ia, wetem fasin blong wok blong kaonsel mo fasin blong kipim ol samting blong kaonsel ia oli konfidensiol i stap. Ol loya mo ol man blong sapot we i go aotsaed long olgeta ia we oli tokbaot antap ia, oli no save stap.”

I save gat wan las paragraf we i talemaot lav, hop, mo wari blong huia i raetem leta.

Ol gaedlaen blong ol pipol we memba ia i save invaetem blong kam toktok long kaonsel oli stap long 32.10.3, namba 4.

Sapos oli no save givim notis ia long stret man o woman, bae oli save sendem leta ia tru long postofis, olsem wan leta we oli rejistarem, mo i gat wan risit we i pruvum se man o woman ia i kasem.

Bisop o stek presiden i putum taem blong holem wan membasip kaonsel long wan taem we i stret long memba ia. Mo tu, hem i meksua se i bin gat taem blong karem ol stetmen o toktok we oli kam long ol viktim blong rong ia sapos oli disaed blong givim ol stetmen ia (luk long 32.10.2).

Bisop o stek presiden i mekem memba ia i rere from kaonsel ia taem hem i eksplenem long memba ia, stamba tingting mo fasin blong wok blong kaonsel ia. Hem i eksplenem tu ol desisen we kaonsel ia i save tekem, mo risal blong ol desisen ia. Sapos wan memba i bin konfes, lida i eksplenem se bae oli nidim blong yusum konfesen ia insaed long membasip kaonsel.

32.10.2

Karem Ol Stetmen long Ol Viktim

Taem i gat wan viktim i stap (olsem blong wan inses, abius blong pikinini, o abius blong waef o hasban, o fasin blong stil tru long giaman), prisaeding ofisa blong disiplin kaonsel miting we i stap kam, i kontaktem bisop blong viktim we i stap, o stek presiden blong hem. Ol lida ia oli disaed se bae i help o no blong givim wan janis long viktim blong raetem wan stetmen abaot rong blong memba ia mo wanem nao rong ia i mekem long hem. Ol stetmen ia, bae oli save ridim long wan membasip kaonsel (luk long 32.10.3, namba 3). Ol memba blong Jos oli no gat atoriti blong oli stat blong gat kontak wetem ol viktim we oli no memba blong Jos.

Eni komunikesen wetem wan viktim from stamba tingting ia, bae bisop o stek presiden blong hem nao i mekem. Sapos wan viktim i givim wan stetmen, lida ia i givim stetmen ia i go long bisop o stek presiden we i holem wan membasip kaonsel. Ol lida oli mas tekem bigfala kea blong stap longwe blong mekem moa harem nogud. Luk long 32.4.3 from ol nara samting blong lukaot long hem.

Eni kwestin abaot wan viktim we i no kasem 18 yia yet, bae oli mekem tru long papa mo mama blong pikinini o tru long olgeta we gat raet folem loa blong lukaot long hem; bae oli no mekem olsem sapos hemia bae i putum viktim ia long risk.

Blong kasem infomesen abaot ol bisop mo ol stek presiden oli kasem help blong lukluk long ol kes blong abius, luk long 32.4.5 mo 38.6.2.1.

32.10.3

Lidim o Holem Kaonsel Ia

Stret bifo we kaonsel i stat, bisop o stek presiden i talemaot long ol olgeta we oli tekpat, se membasip kaonsel ia i blong hu, mo wanem rong nao hem i kasem ripot from. Sapos i nid, hem i eksplenem fasin blong wok long kaonsel we i stap.

Afta, memba ia, sapos hem i stap, oli welkamem hem i kam insaed long rum. Sapos oli bin invaetem bisop blong kam long stek membasip kaonsel, nao oli invaetem hem tu i kam insaed long rum long tetaem ia. Sapos memba ia i bin invaetem wod Rilif Sosaeti presiden o presiden blong kworom blong ol elda blong hem i stap mo givim sapot, hem tu, oli invaetem mo welkamem hem long tetaem ia.

Bisop o stek presiden i lidim kaonsel ia wetem wan spirit blong lav, olsem we i stap long aotlaen andanit ia.

  1. Hem i invaetem wan blong givim fas prea.

  2. Hem i talem rong we oli bin ripotem. Hem i givim wan janis long memba ia (sapos hem i stap) blong hem i konfemem, i sakemaot o i mekem stetmen ia i klia moa.

  3. Sapos memba ia i konfemem rong ia, bisop o stek presiden i gohed wetem namba 5 andanit ia. Sapos memba i sakemaot toktok ia, bisop o stek presiden i presentem infomesen abaot rong ia. Hemia i minim blong presentem ol pepa we oli ol pruf mo i save ridim laod eni stetmen we oli kam long ol viktim (luk long 32.10.2). Sapos hem i ridim wan kaen stetmen olsem, hem i mas protektem aedentiti blong viktim.

  4. Sapos memba ia i sakemaot rong ia, hem i save presentem infomesen i go long kaonsel. Hem i save mekem long raeting. O memba ia i save askem samfala pipol we oli save givim sam infomesen we oli save stap olsem pruf, blong oli toktok long kaonsel, wan afta wan. Olgeta ia, oli mas ol memba blong Jos; be nomo sapos bisop o stek presiden i disaed bifo long kaonsel se wan we i no memba i save kam long kaonsel ia. Oli wet long wan rum we i seperet kasem taem we oli askem olgeta blong kam toktok. Wanwan man o woman ia i mas aot long kaonsel rum taem we hem i finis. Oli mas glad blong folem respek fasin blong kaonsel ia, wetem ol fasin blong wok blong kaonsel, mo fasin blong kipim ol samting blong kaonsel ia oli konfidensiol i stap. Ol memba oli no save gat ol loya blong ripresentem olgeta. Mo oli no save gat ol pipol blong sapot we oli aotsaed long olgeta ia we oli tokbaot long nambatu paragraf insaed long seksen ia.

  5. Bisop o stek presiden i save askem ol kwestin long memba long wan fasin we i yusum wan klin fasin blong toktok mo wan fasin we i gat respek. Hem i save askem tu ol kwestin long ol nara pipol ia we memba i bin askem blong oli givim infomesen. Ol kaonsela insaed long bisoprik o stek presidensi oli save askem tu ol kwestin. Eni kwestin bae i sot mo i limit nomo long ol stamba samting we oli bin hapen.

  6. Afta we oli presentem evri infomesen we i abaot rong ia, bisop o stek presiden i save askem memba ia blong i kamaot long rum. Klak tu, oli askem hem blong kamaot, be nomo sapos hae kaonsel i stap tekpat long stek membasip kaonsel ia. Sapos bisop blong memba i stap long wan stek membasip kaonsel, hem tu oli askem hem blong kamaot long rum. Sapos presiden blong Rilif Sosaeti, o presiden blong kworom blong ol elda i stap blong givim sapot, tufala tu, oli askem tufala blong kamaot long rum.

  7. Bisop o stek presiden i askem blong ol kaonsela blong hem oli givim tingting o lukluk blong olgeta. Sapos hae kaonsel i bin tekpat long wan stek membasip kaonsel, hem i askem olgeta blong oli givim tingting mo lukluk blong olgeta.

  8. Wetem ol kaonsela blong hem, bisop o stek presiden oli prea mo askem tingting blong Lod abaot mata ia. Stek presiden nomo wetem ol kaonsela blong hem, o bisop wetem ol kaonsela blong hem oli stap blong stap insaed long rum ia long taem ia. Sapos wan stek membasip kaonsel i gat hae kaonsel i stap insaed long hem, stek presidensi oli kamaot mo go long ofis blong stek presiden.

  9. Bisop o stek presiden i talemaot desisen blong hem long ol kaonsela blong hem mo hem i askem tufala blong sastenem desisen ia. Sapos wan stek membasip kaonsel i gat hae kaonsel i stap long hem, stek presidensi i gobak long rum mo i askem hae kaonsel blong sastenem o sapotem desisen ia. Sapos wan kaonsela o hae kaonsela i gat wan defren tingting, bisop o stek presiden i lisin, mo i lukluk blong stretem ol defren tingting we i stap. Responsabiliti blong mekem desisen, i stap wetem ofisa ia we i prisaed long kaonsel.

  10. Hem i invaetem memba ia i kambak long rum. Sapos oli bin askem klak blong kamaot, oli invaetem hem tu i kambak insaed long rum. Sapos oli bin invaetem bisop blong memba ia blong kam long stek membasip kaonsel, hem tu oli invaetem hem i kambak long rum. Sapos presiden blong Rilif Sosaeti o presiden blong kworom blong ol elda, i stap long kaonsel ia blong givim sapot, tufala tu, oli invaetem tufala blong kambak.

  11. Bisop o stek presiden i serem desisen blong kaonsel wetem wan spirit blong lav. Sapos desisen i blong putum strong kondisen long Jos membasip blong memba ia, o, i blong karemaot membasip blong hem, nao bisop o stek presiden i eksplenem ol kondisen ia (luk long 32.11.3 mo 32.11.4). Hem i eksplenem tu olsem wanem blong winim ol kondisen ia mo i save givim ol nara instraksen mo kaonsel. Wan bisop o stek presiden i save talem se kaonsel ia bae i stop long dei ia mo bae i sidaon wan nara taem blong givim moa taem blong hem i askem help o infomesen bifo hem i mekem wan desisen. Long kes olsem, hem i eksplenem hemia.

  12. Hem i eksplenem raet blong memba ia blong apil long desisen (luk long 32.13).

  13. Hem i invaetem wan blong givim las prea.

Taem we wan memba i no stap, bisop o stek presiden i givim notis long hem abaot desisen we oli bin tekem olsem we oli bin eksplenem long 32.12.1.

I no gat wan we i tekpat long membasip kaonsel ia we i gat raet blong mekem wan odio, vidio rekoding, o wan rekod we oli raetemdaon. Wan klak i save tekem not wetem stamba tingting blong rere long Ripot blong Jos Membasip Kaonsel. Be, ol not, oli no ol rekod blong ol stret toktok we oli bin kamaot long kaonsel ia. Afta we hem i rere long ripot, kwiktaem hem i mas sakemaot o bonem eni long ol not ia.

32.11

Ol Desisen blong Ol Membasip Kaonsel

Bae Spirit nao i lidim ol desisen we ol membasip kaonsel oli tekem. Oli mas soemaot lav mo hop we Sevya i givim long olgeta we oli sakem sin. Ol posibol desisen we oli save tekem, sam oli stap andanit ia. Taem oli stap tekem ol desisen ia, ol lida oli sapos blong lukluk long ol situesen we oli stap long aotlaen long 32.7.

Afta eni membasip kaonsel, bisop o stek presiden, stret afta long kaonsel ia, i sendem wan fom blong Ripot blong Jos Membasip Kaonsel tru long sistem blong RLK (luk long 32.14.1).

Sam long ol posibol desisen we oli kamaot long ol membasip kaonsel oli stap long aotlaen insaed long olgeta seksen ia.

32.11.1

I Gohed blong Stanap Stret long Fes blong Jos

Long samfala taem, wan bae i no gat rong mo i gohed blong stanap stret long fes blong Jos. Long samfala taem, wan we i bin mekem wan sin, i sakem sin wetem tru hat mo tingting, mo i stanap stret long fes blong Jos. Bisop o stek presiden i save givim kaonsel mo woning abaot ol fiuja aksen we oli save tekem. Afta long kaonsel, hem i gohed blong givim sapot olsem we i nid.

Pikja
kapol we i stap sidaon tugeta

32.11.2

Praevet Kaonseling Wetem Bisop o Stek Presiden

Long samfala membasip kaonsel, ol lida oli save talem se memba ia i no stanap stret long fes blong Jos—be i no nid blong givim ol strong kondisen long membasip. Long ol taem olsem, kaonsel i save disaed se man o woman ia, bisop o stek presiden i mas givim praevet kaonseling mo i mas stretem memba ia. Kaonseling ia, i save gat insaed ol kondisen we oli no strong long membasip olsem we i stap long aotlaen long 32.8.3.

Praevet kaonseling mo ol kondisen we oli no strong long membasip, oli no wan posibol rod blong folem taem we oli holem wan kaonsel from ol sin we oli stap long lis long 32.6.1.

32.11.3

Ol Strong Kondisen long Membasip

Long samfala membasip kaonsel, ol lida oli save disaed se hem i bes blong givim ol strong kondisen long Jos membasip blong wan, blong sam taem. Ol strong kondisen ia, bae oli stret long evri sin, be long saed blong ol sin we oli moa series o ol situesen we oli moa series, bae i nid blong karemaot membasip (luk long 32.11.4).

Olgeta we oli gat ol strong kondisen long membasip blong olgeta, oli stil stap olsem ol memba blong Jos. Be, ol spesel janis we oli kam wetem membasip insaed long Jos, oli gat ol strong kondisen i hang long olgeta, olsem we i stap ia:

  • Oli no save go insaed long wan tempol. Be oli save gohed blong werem gamen blong tempol sapos oli endao i stap. Sapos wan memba i gat wan tempol rekomen, lida i kanselem tempol rekomen ia insaed long RLK.

  • Oli no save praktisim prishud.

  • Oli no save tekem mo kakae sakramen, o oli no save tekpat blong sastenem ol ofisa blong Jos.

  • Oli no save givim wan toktok, wan lesen, o prea long wan ples, o samting blong Jos. Mo tu, oli no save givim seves long wan koling blong Jos.

Oli leftemap tingting blong olgeta blong kam long ol miting mo ol aktiviti blong Jos sapos fasin o aksen blong olgeta i stret. Oli leftemap tingting blong olgeta blong stap pem ol taeting mo ol ofring.

Bisop o stek presiden i save ademap ol nara kondisen, olsem blong stap longwe long ol ponografi samting, mo ol nara rabis fos o samting. Plante taem, hem i ademap ol gudfala kondisen. Hemia i save tekem blong kam long Jos oltaem, prea oltaem, mo stap ridim ol skripja mo ol nara buk blong Jos.

Sapos oli putum ol strong kondisen long Jos membasip blong wan, oli putum wan not i stap long membasip rekod.

Taem blong strong kondisen, plante taem i blong wan yia, mo i save stap longtaem moa. Taem we memba i mekem ol spesifik progres tru long wan fasin blong rili sakem sin, nao bisop o stek presiden i holem wan nara kaonsel blong tingting blong karemaot ol kondisen ia (luk long 32.16.1). Sapos memba ia i gohed long paten blong sin ia, lida i save holem wan nara kaonsel blong lukluk long sam moa kondisen.

32.11.4

Fasin blong Karemaot Membasip

Long samfala membasip kaonsel, ol lida oli save disaed se hem i bes blong karemaot membasip blong wan man o wan woman blong sam taem (luk long Mosaea 26:36; Alma 6:3; Moronae 6:7; Doktrin mo Ol Kavenan 20:83).

Taem wan i kilimded man (olsem we oli putum long 32.6.1.1), mo taem wan i maredem fulap woman (olsem we oli eksplenem long 32.6.1.2) bae i nid blong karemaot Jos membasip blong man o woman ia. Long saed blong inses, plante taem, hemia i mas hapen nomo olsem we oli eksplenem insaed long 32.6.1.2 mo 38.6.10.

Olsem we Spirit i talem, maet bae i nid tu blong karemaot membasip blong wan long ol kes ia:

  • Blong olgeta we fasin o aksen blong olgeta i mekem se oli wan series denja long ol narafala man.

  • Blong olgeta we oli mekem ol sin, speseli ol bigfala rabis sin.

  • Blong olgeta we oli no soem se oli sakem ol series sin (luk long ol samting blong lukluk long olgeta we oli stap long 32.7).

  • Blong olgeta we oli mekem ol series sin we i spolem Jos.

Wan wod, branj, o distrik membasip kaonsel i save rekomendem blong oli karemaot membasip blong wan we i no bin kasem tempol endaomen yet. Be, i nid blong mas gat apruvol blong stek o misin presiden bifo desisen ia i faenolwan.

Olgeta ia we oli karemaot membasip blong Jos long olgeta, bae oli no save stap kasem ol spesel janis blong wan we i memba.

  • Oli no save go insaed long wan tempol, o werem gamen blong tempol. Sapos wan i bin gat wan tempol rekomen, lida i kanselem rekomen ia insaed long sistem blong RLK.

  • Oli no save praktisim prishud.

  • Oli no save tekem mo kakae sakramen, o oli no save tekpat blong sastenem ol ofisa blong Jos.

  • Oli no save givim wan toktok, wan lesen, o prea long wan ples, o samting blong Jos, o oli no save lidim wan aktiviti insaed long Jos. Mo tu, oli no save givim seves long wan koling blong Jos.

  • Oli no save pem taeting mo ol ofring.

Oli leftemap tingting blong olgeta blong kam long ol miting mo ol aktiviti blong Jos sapos fasin o aksen blong olgeta i stret.

Olgeta ia we oli karemaot membasip blong Jos long olgeta, bae oli save lukluk long olgeta samtaem blong oli kambak insaed long Jos tru long baptaes mo konfemesen. Plante taem, faswan, oli nidim blong soem we oli bin sakem sin blong olgeta wetem tru hat mo tingting, mo hemia, blong wan yia i go moa. Bisop o stek presiden i holem wan nara membasip kaonsel blong lukluk blong akseptem blong man o woman ia i kambak long Jos (luk long 32.16.1).

Ol Desisen mo Risal blong Membasip Kaonsel

Desisen

Risal

Desisen

I Gohed blong Stanap Stret long Fes blong Jos (luk long 32.11.1)

Risal

  • Nogat

Desisen

Praevet Kaonseling Wetem Bisop o Stek Presiden (luk long 32.11.2.

Risal

  • I save putum sam kondisen we oli no strong long ol spesel janis blong membasip.

  • Ol kondisen ia oli no kasem wan yia; long sam situesen we i defren, bae oli save stap longtaem moa.

  • Oli karemaot ol kondisen we oli no strong long membasip afta we wan i rili sakem sin.

  • Oli no rekodem aksen ia long membasip rekod.

Desisen

Ol Strong Kondisen long Membasip ( luk long 32.11.3)

Risal

  • Ol spesel janis blong membasip, oli putum strong kondisen long olgeta.

  • Ol kondisen, plante taem i blong wan yia, mo i save stap longtaem moa.

  • Oli rekodem aksen ia long membasip rekod.

  • Oli karemaot ol strong kondisen long membasip afta we wan i rili sakem sin, afta we i gat wan membasip kaonsel, mo sapos i nid, afta we Fas Presidensi i givim apruvol blong hem.

  • Membasip rekod indiketa, bae oli karemaot sapos oli karemaot ol kondisen afta we wan membasip kaonsel i sidaon (be ol not we oli nid blong stap, bae oli gohed blong stap sapos i nid; luk long 32.14.5).

Desisen

Fasin blong Karemaot Membasip (luk long 32.11.4)

Risal

  • Oli kanselem evri odinens.

  • Oli karemaot evri spesel janis blong wan membasip, hemia blong wan yia i go moa.

  • Wan i save kambak long Jos tru long baptaes mo konfemesen nomo afta we hem i rili sakem sin, afta we i gat wan membasip kaonsel, mo sapos i nid, afta we Fas Presidensi i givim apruvol blong hem (luk long 32.16).

  • Wan we i bin endao bifo, bae oli save putumbak ol blesing ia nomo sapos Fas Presidensi i givim apruvol, mo afta wan ful yia we hem i kambak long Jos (luk long 32.17.2).

  • Blong wan we i bin endao bifo, indiketa blong “Nid blong Putumbak Ol Blesing” bae oli karemaot long membasip rekod nomo afta we oli mekem odinens ia (be ol not oli hang nomo i stap long membasip; luk long 32.14.5).

32.11.5

Ol Kwestin abaot Fasin blong Disaed long Ol Mata we Oli Had

Bisop i askem ol kwestin abaot ol gaedlaen blong hanbuk long saed blong ol membasip kaonsel i go long stek presiden.

Long saed blong ol mata we oli had tumas, stek presiden i save askem advaes long Eria Seventi we i gat wok blong lukaot long olgeta. Stek presiden i mas toktok wetem Eria Presidensi long ol mata we oli stap long aotlaen long 32.6.3. Be, Stek presiden i no save askem long wan Eria Seventi, o wan Jeneral Atoriti wanem desisen blong tekem long saed blong ol mata we oli had. Stek presiden i disaed sapos wan kaonsel i mas sidaon blong lukluk long wan kaen fasin o aksen ia. Sapos oli holem wan kaonsel, stek presiden o bisop i disaed long wanem risal blong hem.

32.11.6

Atoriti blong Fas Presidensi

Fas Presidensi i gat las atoriti ova long evri kondisen blong Jos membasip, o evri kes blong karemaot membasip.

32.12

Ol Notis mo Ol Anaonsmen

Desisen blong wan membasip kaonsel, oli talemaot long man o woman ia we i pas long kaonsel—mo long ol narawan olsem we i nid—olsem we oli eksplenem andanit ia.

32.12.1

Givim Desisen Notis long Wan

Bisop o stek presiden, plante taem bae i talemaot long man o woman ia, risal blong kaonsel taem we kaonsel i finis. Be, hem i save talem se kaonsel ia bae i stop blong sam taem blong hem i askem moa help o infomesen bifo hem i mekem wan desisen.

Wan wod, branj, o distrik membasip kaonsel i save rekomendem blong oli karemaot membasip blong wan we i no bin kasem tempol endaomen yet. Be, i nid blong mas gat apruvol blong stek o misin presiden bifo desisen ia i faenolwan.

Bisop o stek presiden i eksplenem wanem bae i hapen from desisen ia, olsem we i stap long aotlaen long 32.11. Plante taem, hem i givim kaonsel tu long ol kondisen blong fasin blong sakem sin blong mekem se oli save karemaot ol kondisen, o blong man o woman ia i save kambak long Jos.

Bisop o stek presiden oli givim kwiktaem, long man o woman ia, notis blong desisen mo wanem desisen ia bae i minim. Notis ia, i gat wan jeneral stetmen long hem se aksen ia, oli tekem folem wan fasin we i agensem ol loa mo oda blong Jos. Insaed i save gat tu kaonsel abaot fasin blong oli save karemaot ol kondisen long membasip, o fasin blong kambak long Jos. Leta ia i save talem tu long man o woman ia se hem i save apil agensem desisen ia (luk long 32.13).

Sapos man o woman ia i no kam long kaonsel, oli save raetem wan notis i go blong talemaot desisen long hem. Bisop o stek presiden i save mit wetem man o woman ia tu.

Bisop o stek presiden i no givim, long man o woman ia, wan kopi blong fom blong Ripot blong Jos Membasip Kaonsel.

32.12.2

Talemaot long Ol Narafala Man abaot Wan Desisen

Sapos wan bisop o stek presiden i disaed se i putum sam kondisen we oli no strong long membasip janis blong wan tru long praevet kaonseling, plante taem, bae hem i no talemaot hemia long eni narawan (luk long 32.8.3). Be, ol lida ia oli toktok bitwin olgeta abaot ol kondisen ia we oli no strong, taem oli stap helpem ol memba.

Sapos oli putum strong kondisen long membasip blong wan, o sapos oli karemaot membasip long wan membasip kaonsel, bisop o stek presiden i talemaot desisen ia nomo long olgeta we oli nidim blong save. Oli mas folem olgeta gaedlaen ia:

  • Hem i lukluk long ol nid blong ol viktim mo ol pipol we oli save kam viktim long fiuja, mo ol filing blong famli blong man o woman ia.

  • Hem i no talemaot desisen sapos man o woman ia i stap apil long desisen. Be, hem i save talemaot se man o woman ia i stap apil long desisen sapos hem i filim se i nid blong protektem samfala we oli save kam viktim. Mo tu, hem i save talemaot blong sapotem hiling blong ol viktim (nomata we hem i no talemaot ol nem blong ol viktim) o blong protektem gudfala nem blong Jos.

  • Olsem we i nid, bisop i talemaot desisen, long wan konfidensiol fasin, i go long ol memba blong wod kaonsel. Hemia i blong letem ol lida oli save, nogud oli wantem blong singaotem man o woman ia long ol koling, o askem hem blong tijim ol lesen, o blong givim ol prea o ol toktok. Mo tu, hemia i leftemap tingting blong ol lida blong givim kea mo sapot long memba ia mo famli blong hem.

  • Wetem apruvol blong stek presiden, bisop i save talemaot desisen ia long miting blong kworom blong ol elda mo Rilif Sosaeti insaed long wod blong hem, sapos insaed long situesen ia, i gat:

    • Ol fasin we wan i minim blong mekem nogud long narawan.

    • Fasin blong tijim ol giaman doktrin o ol nara kaen wei blong mekem apostasi.

    • Ol bigfala sin, olsem fasin blong maredem fulap woman, o fulap man, o fasin blong yusum ol tijing blong wan man blong pulum fulap man.

    • Long pablik, hem i agensem ol aksen o ol tijing blong ol jeneral o ol lokol lida blong Jos.

  • Long ol kes olsem, stek presiden i nidim tu blong givim raet blong wan leta i go long ol memba blong ol nara wod insaed long stek.

  • Long samfala kes, bae bisop o stek presiden i filim se bae i help blong talemaot long samfala, o evri viktim blong hem mo ol famli blong olgeta, se wan membasip kaonsel i bin sidaon blong lukluk long man o woman ia. Bisop o stek presiden i mekem hemia.

  • Sapos ol denja fasin blong wan i save putum ol narawan long wan denja, bisop o stek presiden i save givim ol woning blong help blong protektem ol narawan. Hem i no talemaot ol konfidensiol infomesen mo hem i no mekemap tingting blong hem.

  • Long evri nara kes, bisop o stek presiden i mekem leta ia i kam wan jeneral toktok nomo. Hem i talem simpol nomo se membasip blong Jos blong man o woman ia oli putum kondisen long hem, o oli karemaot membasip from wan fasin we i agensem ol loa mo oda blong Jos. Hem i askem olgeta we oli stap blong oli no tokbaot. Hem i no askem sapos oli sastenem o agensem aksen ia.

  • Sapos wan memba i gohed blong stanap stret long fes blong Jos afta we membasip kaonsel i sidaon, (luk long 32.11.1), nao bisop o stek presiden i save talemaot hemia blong sakemaot ol giaman toktok we oli stap go raon.

32.12.3

Stap Talemaot we Wan I Sakemaot Membasip

Long samfala kes, wan bisop i nid blong talemaot se wan man o woman i sakemaot membasip blong hem long Jos (luk long 32.14.9). Bisop i no talemaot eni nara ditel.

32.13

Apil long Wan Desisen

Wan memba i save apil long desisen blong wan wod membasip kaonsel; hem i apil long stek presiden bifo 30 dei i pas afta long desisen ia. Stek presiden i holem wan stek membasip kaonsel blong lukluk long apil ia. Hem i save askem bisop tu blong i singaotem bakegen wan kaonsel mo blong hem i luklukbak long wan desisen, speseli sapos i gat samfala niu infomesen i kam.

Wan memba i save apil long desisen blong wan stek membasip kaonsel, tru long leta i go long Fas Presidensi, hemia bifo 30 dei i pas afta long desisen ia. Memba i givim leta i go long stek presiden blong i sendem i go long Fas Presidensi.

Long wan misin, wan memba i save apil long desisen blong wan branj o distrik membasip kaonsel i go long misin presiden, hemia bifo 30 dei i pas stat long dei blong desisen ia. Misin presiden i holem wan membasip kaonsel blong lukluk long apil ia. Sapos taem mo ples i longwe, mekem se hem i no save mekem hemia, hem i folem ol instraksen we oli stap long 32.9.4.

Sapos wan misin presiden i bin lidim kaonsel ia, memba i save apil long desisen ia tru long wan leta i go long Fas Presidensi bifo 30 dei i pas stat long dei blong desisen. Memba i givim leta i go long misin presiden blong i sendem i go long Fas Presidensi.

Wan we i stap apil long wan desisen, i mas talemaot stret long raeting, wanem nao ol mistek, o ol samting we oli no bin stret we oli bin hapen long fasin blong holem membasip kaonsel o long desisen.

Sapos oli holem wan membasip kaonsel blong lukluk long wan apil, i posibol blong gat wan long tufala desisen ia:

  • Bae fasfala desisen i stanap nomo i stap.

  • Bae oli save jenisim fasfala desisen.

Ol desisen blong Fas Presidensi oli faenol, mo oli no save apil agensem olgeta desisen ia.

32.14

Ol Ripot mo Ol Membasip Rekod

32.14.1

Ripot blong Jos Membasip Kaonsel

Afta long eni membasip kaonsel, bisop o stek presiden, kwiktaem, i sendem wan fom blong Ripot blong Jos Membasip Kaonsel, tru long sistem blong RLK. Hem i save askem klak blong hem i rere long ripot. Hem i meksua se i no gat wan kopi we oli printim, o i no gat lektronik kopi, o kopi blong fom ia i stap long kompiuta, o eni nara ples. Hem i meksua se eni not we oli bin yusum blong rere long ripot ia, oli bonem kwiktaem.

32.14.2

Ol Strong Kondisen long Jos Membasip

Ol strong kondisen long Jos membasip, oli notem i hang long membasip rekod blong wan man o woman. Hedkwota blong Jos i mekem not ia afta we hem i kasem Ripot blong Jos Membasip Kaonsel. Taem we wan memba i sakem sin, lida i mas holem wan nara kaonsel blong lukluk blong tekemaot ol kondisen ia (luk long 32.16.1).

32.14.3

Ol rekod afta we oli Karemaot Jos Membasip blong Wan

Sapos oli karemaot Jos membasip blong wan, Jos hedkwota i karemaot membasip rekod afta we hem i kasem Ripot blong Jos Membasip Kaonsel. Sapos man o woman ia i wantem, ol lida oli helpem hem blong rere blong hem i kambak long Jos tru long baptaes mo konfemesen (luk long 32.16.1).

32.14.4

Ol Rekod afta we Wan I Kambak long Jos

Afta we oli akseptem blong wan i kambak long Jos, bisop i sendem wan fom blong Ripot blong Jos Membasip Kaonsel i go. Oli no mekem wan Baptaes mo Konfemesen Setifiket. Be, oli rekodem baptaes mo konfemesen insaed long fom blong Ripot blong Jos Membasip Kaonsel.

Sapos memba ia i no bin endao bifo, hedkwota blong Jos i givim wan membasip rekod we i soem ol deit we hem i bin baptaes faswan, mo ol nara odinens. Rekod ia, bae i no talemaot se man o woman ia i bin lusum Jos membasip blong hem.

Sapos memba i bin endao, hedkwota blong Jos i apdeitem membasip rekod blong soem ol deit blong niufala baptaes mo konfemesen. Rekod ia, i mas gat mesej ia tu long hem “Nid blong Putumbak Ol Blesing.” Afta we oli putumbak ol blesing long memba ia, (luk long 32.17.2), oli apdeitem membasip rekod blong i soemaot ol deit blong fasfala baptaes mo ol nara odinens. Rekod ia, bae i no talemaot se man o woman ia i bin lusum Jos membasip blong hem.

32.14.5

Ol Rekod wetem Ol Not we I Fas long Olgeta

Olsem we Fas Presidensi i givim raet from, ol hedkwota blong Jos oli hangem sam not long membasip rekod blong wan long eni situesen we oli stap long lis andanit ia.

  1. Bisop o stek presiden i sendem wan fom blong Ripot blong Jos Membasip Kaonsel we i talemaot se membasip blong wan i bin gat ol strong kondisen long hem, o oli bin karemaot from wan long ol fasin ia:

    1. Inses

    2. Abius long saed blong seks long wan pikinini o yut, o series fasin blong rabis yus blong wan pikinini o yut, o series abius long saed blong bodi o filing blong wan pikinini o yut.

    3. I stap tekpat long pikinini ponografi olsem we i stap long aotlaen long 38.6.6

    4. Fasin blong wan i maredem fulap patna long semtaem

    5. Fasin we man i minim blong mekem nogud long narawan long saed blong seks

    6. Transjenda—ol aksen blong jenis i kam oposit seks we wan i bon wetem (olsem man i kam woman (luk long 38.6.23)

    7. Fasin blong no yusum gud mane blong Jos o stap stilim ol propeti blong Jos (luk long 32.6.3.3)

    8. Jos welfea o gudlaef abius

    9. Fasin we i putum laef blong man long denja (long saed blong seks, fasin blong faet, o long saed blong mane) o fasin we i save spolem Jos

  2. Bisop o stek presiden i sendem wan notis long raeting se man o woman ia:

    1. I bin admitim, o Kot i faenem hem i rong long wan kraem we insaed long hem, i gat wan long ol aksen we oli stap antap.

    2. Oli faenem hem se hem i save pas long Kot from fasin blong giaman blong karem mane, o sam narafala fasin we i no folem loa, we insaed, i gat wan long ol aksen we oli stap antap.

Taem wan bisop i kasem wan membasip rekod we not i hang long hem, hem i folem ol instraksen we oli stap long not ia.

Fas Presidensi nomo i save givim raet blong oli karemaot wan not we i hang long wan membasip rekod. Sapos stek presiden i givim tingting blong karemaot wan not we i hang long membasip rekod, hem i yusum RLK (luk long 6.2.3). Ofis blong Fas Presidensi bambae i sendem wan notis i go long hem sapos oli apruvum rikwes ia o nogat.

32.14.6

Ripot blong Stilim Mane blong Jos

Sapos oli putum ol kondisen long membasip, o oli karemaot membasip from wan i no yusum gud mane blong Jos, bisop o stek presiden i ripotem hemia olsem i stap long aotlaen long 34.7.5.

32.14.7

Stopem Muv blong Ol Membasip Rekod

Samtaem, wan memba blong Jos i muv taem membasip aksen blong hem, o ol nara series wari oli stap yet blong oli disaed long hem. Samtaem wan bisop i nidim blong serem infomesen wetem niufala bisop bifo oli transferem membasip rekod i go long niufala yunit. Long ol kes olsem, bisop (o klak sapos oli givim raet long hem) i save putum wan stop blong muvum membasip rekod ia. Rekod ia, bae i stap long yunit kasem taem we bisop (o klak sapos oli givim raet long hem) blong i karemaot stop blong muvum membasip. Hemia i letem janis blong bisop ia blong talemaot ol wari we i stap mo givim infomesen.

32.14.8

Ol Rekod blong Olgeta we Oli Sarem Olgeta long Kalabus

Sam memba, Kot i faenem olgeta oli rong long wan kraem, mo oli sarem olgeta long kalabus. Bisop o stek presiden blong yunit ia we man o woman ia i stap laef long hem taem we hem i bin mekem kraem ia, i gohed wetem eni aksen we i nid blong tekem blong putum ol strong kondisen long membasip, o blong karemaot membasip. Sapos oli putum strong kondisen long membasip, lida (o klak sapos oli givim raet long hem) i sendem membasip rekod i go long yunit we i responsibol long ples ia we man o woman ia i stap long kalabus long hem. Sapos oli bin karemaot membasip, bisop o stek presiden i kontaktem lida blong yunit ia. (Luk long 32.15.)

32.14.9

Rikwes blong Sakemaot Membasip

Sapos wan memba i sakemaot membasip blong hem insaed long Jos, bisop i toktok wetem hem blong faenemaot sapos hem i glad blong toktok raon long ol wari we oli stap, mo traem stretem olgeta. Bisop mo memba ia, tufala i save kaonsel wetem stek presiden. Lida i meksua se memba i andastanem olgeta risal ia we bae i kam taem wan i sakemaot membasip blong Jos:

  • Hem i kanselem evri odinens.

  • Hem i karemaot evri spesel janis olsem wan memba.

  • Man o woman ia i save kambak long Jos tru long fasin blong kasem baptaes mo konfemesen we i save hapen nomo tru long wan dip intaviu, mo long plante kes, bae wan membasip kaonsel bae i sidaon (luk long 32.16.2).

  • Wan we i bin endao bifo, bae oli save putumbak prishud mo putumbak ol tempol blesing nomo sapos Fas Presidensi i givim apruvol, mo afta wan ful yia we hem i kambak long Jos (luk long 32.17.2).

Sapos wan memba i stil wantem sakemaot Jos membasip blong hem, hem i mas givim wan rikwes long raeting, mo i mas saenem rikwes ia. Bisop i sendem rikwes ia i go long stek presiden tru long RLK. Afta long hemia, stek presiden i luklukbak long hemia, mo i sendem rikwes i go, tru long sistem ia. Ol lida oli mas tekem aksen from ol rikwes ia kwiktaem.

Wan i save sakemaot membasip blong hem taem hem i sendem wan rikwes we hem i saenem mo wan i saen tu blong witnesem, i go long ol hedkwota blong Jos.

Wan we i no kasem 18 yia yet we i wantem se oli sakemaot membasip blong hem, i folem semfala fasin blong wok olsem wan adalt, be i gat wan eksepsen: rikwes ia we oli raetem, yangfala ia i mas saenem (sapos hem i ova long 8 yia), mo papa mo mama blong hem, o olgeta we oli gat raet blong lukaot long hem, oli saenem tu.

Sapos wan memba we i askem blong oli tekemaot nem blong hem, i stap sakem strong toktok blong putum Jos, o ol lida blong Jos i go long Kot, nao stek presiden i folem ol instraksen we oli stap long 38.8.23.

Wan rikwes blong sakemaot membasip, bae oli mas tekem aksen folem nomata sapos ol prishud lida oli gat infomesen abaot wan series sin. Eni infomesen abaot eni sin we oli no stretem, bae i stap wetem wan not taem bae oli sendem rikwes ia i go tru long RLK. Hem i givim janis long ol prishud lida blong oli stretem ol kaen mata olsem long fiuja sapos man o woman ia i traem blong askem blong kambak long Jos (luk long 32.16.2).

Wan prishud lida i no mas givim tingting long wan blong hem i sakemaot membasip blong hem long Jos blong mekem se bae oli no save holem wan membasip kaonsel.

Ol lida oli gohed blong givhan long olgeta we oli sakemaot membasip blong olgeta; oli no mekem nomo sapos olgeta ia oli askem blong i nomo gat kontak.


GIVIMBAK OL SPESEL JANIS BLONG JOS MEMBASIP


Sapos oli bin putum strong kondisen, o sapos oli bin karemaot membasip blong Jos long wan, ol lida oli felosip, oli givim kaonsel, mo oli sapotem man o woman ia sapos hem i letem. Seksen ia i eksplenem olsem wanem oli save givimbak ol spesel janis ia.

32.15

Gohed blong Givhan

Rol blong bisop o stek presiden olsem wan jeneral jaj, i no finis taem we wan memba i kasem ol strong kondisen long membasip, o taem we oli karemaot Jos membasip blong hem. Hem i gohed blong givhan, olsem we man o woman ia i letem, blong mekem se man o woman ia i save stap glad long ol blesing blong Jos membasip wan dei. Bisop i mit wetem hem oltaem, mo, taem we i save help mo i posibol, i mit wetem waef o hasban blong hem. Sevya i bin tijim Ol Man blong Nifae se:

“Be, yufala i no mas sakem hem aot long ol haos blong prea blong yufala, o long ol ples blong wosip blong yufala, from olgeta olsem ia, bae yufala i gohed blong givhan long olgeta; from yufala i no save sapos bae oli kambak mo sakem sin, mo kam long mi wetem evri tingting blong hat mo bae mi mekem olgeta i kam oraet; mo bae yufala i stap olsem ol rod blong karem fasin blong sevem man i go long olgeta” (3 Nifae 18:32).

Taem ia, jes afta we oli putum strong kondisen o karemaot membasip blong man o woman, i wan taem we i had mo i strong tumas long hem mo famli blong hem. Ol lida oli mas save luksave mo filimsave ol nid ia, mo i mas leftemap tingting mo helpem ol memba blong famli.

Bisop i meksua se ol memba we oli save kea, oli kasem wok ia blong givhan long wan we oli putum strong kondisen o oli karemaot membasip long hem, olsem we man o woman ia i letem. Mo tu, oli givhan long ol nara memba blong famli. Wanwan man o woman we i stap anda long ol kondisen blong mersin, oli save winim gud samting sapos oli tekpat long indeksing (luk long 25.4.3).

Sapos man o woman ia i muvaot long wod, bisop i talemaot long niufala bisop, mo hem i eksplenem wanem i stil nid blong hapen bifo oli save karemaot ol kondisen long Jos membasip. Sapos oli karemaot membasip blong wan, o man o woman ia i sakemaot membasip blong hem, bisop i mekem semfala kontak ia sapos man o woman ia i bin agri blong ol lida blong Jos oli helpem hem.

32.16

Fasin blong Karemaot Ol Strong Kondisen o Fasin blong Karembak Wan I Kambak long Jos

32.16.1

Ol Membasip Kaonsel Oli Karemaot Ol Strong Kondisen long Membasip O Oli Karembak Wan Man o Woman

Sapos oli putum kondisen long membasip blong wan, o sapos oli karemaot membasip long wan membasip kaonsel, bae wan nara kaonsel i mas sidaon blong lukluk blong karemaot ol kondisen ia, o blong akseptem blong tekem wan i kambak long Jos. Kaonsel ia i mas gat semfala mak blong atoriti (o atoriti we i hae moa) long fasfala kaonsel. Eksampol: sapos wan stek o misin presiden i bin prisaed ova long fasfala kaonsel, wan stek o misin presiden nao i prisaed ova long wan long kaonsel ia blong lukluk blong karemaot ol kondisen, o blong akseptem blong tekembak wan.

Bisop o stek presiden we i stap, i holem kaonsel ia. Faswan, hem i meksua se man o woman ia i sakem sin, mo hem i rere mo i klin inaf blong stap glad long ol blesing blong membasip insaed long Jos.

Olgeta we oli gat ol strong kondisen long Jos membasip blong olgeta, plante taem, oli nid blong soem se oli sakem sin wetem tru hat mo tingting blong wan taem blong wan yia bifo oli save luklukbak long hem blong karemaot ol strong kondisen we oli stap. Olgeta we oli karemaot Jos membasip long olgeta, plante taem bae oli nid blong soem se oli bin sakem sin wetem tru hat mo tingting blong wan taem blong wan yia bifo oli save luklukbak long olgeta blong karembak olgeta long Jos. Long saed blong wan memba we i bin holem wan hae posisen long Jos long taem blong series sin ia, bae taem ia i moa bitim wan yia (luk long 32.6.1.4).

Wan kaonsel we i sidaon blong lukluk blong karemaot ol kondisen blong membasip, o blong karembak wan insaed long Jos, i folem ol semfala gaedlaen olsem ol nara membasip kaonsel. Wan bisop i nidim apruvol blong stek presiden blong holem kaonsel ia. Long wan misin, wan branj o distrik presiden i nidim apruvol we i kam long misin presiden.

Oli mas yusum olgeta gaedlaen ia taem oli holem wan membasip kaonsel blong lukluk blong karemaot ol strong kondisen long wan Jos membasip, o blong akseptem wan blong kambak long Jos. Bae oli no yusum evri gaedlaen ia long evri kes.

  1. Luklukbak long fasfala membasip kaonsel. Bisop o stek presiden i luklukbak long fom ia blong Ripot blong Jos Membasip Kaonsel. Hem i askem wan kopi buk truaot long RLK. Afta we hem i luklukbak long fom, hem i save kontaktem bisop o stek presiden long ples ia we oli bin holem fasfala kaonsel blong hem i askem blong kliarem infomesen we i stap.

  2. Intaviu long man o woman ia. Bisop o stek presiden i intaviu long man o woman ia; hem i mekem wan dip intaviu blong luksave mo faenemaot hamas hem i gat fet long Jisas Kraes, mo hamas hem i bin sakem sin. Mo tu, hem i faenemaot sapos man o woman ia i kasem mak blong ol kondisen we oli stap long fasfala aksen.

  3. Faenemaot jajmen blong kriminol Kot kes, o sivil Kot kes. Samtaem, wan man o woman i admitim se hem i mekem wan kraem, mo Kot i faenem hem i rong long kraem ia. Samtaem, wan man o woman, Kot i faenem, long wan sivil kes, se hem i rong long fasin blong giaman blong karem mane, o sam aksen we oli no folem loa. Long ol kes olsem, lida i no stap holem wan kaonsel kasem taem man o woman ia i mekemap evri kondisen blong eni sentens, oda, o jajmen we ol atoriti blong loa oli givim long hem. Ol kondisen ia, i save gat, blong go long kalabus, stap long probesen, parol, mo pem faen o putumbak samting. Sapos i gat wan eksepsen, bae Fas Presidensi nao i apruvum bifo oli holem wan membasip kaonsel. Ol eksepsen ia, maet bae i tekem tu wan we i komplitim wanem loa i askem hem, mo i bin soem wan tru fasin blong sakem sin, be bae i stap long probesen blong laeftaem, o i gat wan bigfala faen blong pem.

  4. Kontaktem ol prishud lida blong ol viktim Bisop o stek presiden i kontaktem bisop we i stap naoia o stek presiden blong eni viktim (luk long 32.10.2).

  5. Givim notis se kaonsel bae i sidaon. Hem i talemaot long man o woman ia, deit, taem mo ples blong kaonsel.

  6. Lidim kaonsel. Hem i holem kaonsel ia folem ol gaedlaen long 32.10.3. Hem i askem man o woman ia wanem nao hem i bin mekem blong hem i sakem sin. Hem i askem tu abaot komitmen blong hem long Jisas Kraes mo long Jos. Taem we hem i talemaot evri samting we i nid blong save, hem i save talem long memba blong go wet aotsaed. Wetem ol kaonsela blong hem, hem i prea blong skelem wanem aksen blong tekem. I gat trifala desisen we i posibol blong tekem:

    1. Gohed wetem ol strong kondisen long membasip, o blong karemaot membasip.

    2. Karemaot ol kondisen mo givim raet blong man o woman ia i save kambak long Jos.

    3. I sendem rikwes i go long Fas Presidensi blong oli karemaot ol kondisen mo oli givim raet blong man o woman ia i kambak long Jos (sapos i nid folem wanem we i stap long “Sendem Rikwes I Go long Fas Presidensi,” we i stap daon ia).

  7. Serem desisen. Afta we kaonsel i mekem wan desisen, prisaeding ofis i serem desisen ia wetem man o woman ia. Sapos i nid blong kasem apruvol we i kam long Fas Presidensi, hem i eksplenem se desisen ia i wan rikwes we i go long Fas Presidensi.

  8. Sendem wan ripot. Bisop o stek presiden i sendem wan Ripot blong Jos Membasip Kaonsel tru long RLK. Mo tu, hem i save askem klak blong mekem ripot ia i rere. Hem i meksua se i no gat kopi we oli printim i stap, o i no gat lektronik kopi blong ripot ia we oli putum i stap long kompiuta. Mo tu, hem i meksua se evri not we oli bin yusum blong rere long ripot ia, oli bonem kwiktaem.

  9. Askem Apruvol long Fas Presidensi (taem i nid) Long ol situesen ia we oli kam afta, i nid blong kasem apruvol blong Fas Presidensi blong save karemaot ol strong kondisen long wan Jos membasip, o blong akseptem wan blong kambak long Jos. Apruvol ia, i nid blong kasem iven sapos fasin ia i bin hapen afta we oli bin putum strong kondisen long Jos membasip, o oli karemaot.

    Stek presiden i putum wan aplikesen i go long Fas Presidensi sapos nomo, we hem i save askem blong oli apruvum (luk long 6.2.3).

    1. Kilim Man I Ded

    2. Inses

    3. Abius long saed blong seks long wan pikinini o yut, o series fasin blong rabis yus blong wan pikinini o yut, o series abius long saed blong bodi o filing blong wan pikinini o yut, mo abius ia i kam long wan adalt o wan yut we i moa olfala bitim pikinini ia.

    4. Fasin blong tekpat long pikinini ponografi taem we Kot i faenem wan i rong long fasin ia.

    5. Apostasi

    6. Fasin blong wan i maredem fulap patna long semtaem

    7. Mekem wan bigfala fasin blong brekem loa long semtaem we wan i holem wan hae posisen long Jos

    8. Transjenda—ol aksen blong jenis i kam oposit seks we wan i bon wetem (olsem man i kam woman (luk long 38.6.23)

    9. Fasin blong no yusum gud mane o propeti blong Jos

  10. Givim desisen tru long wan notis we oli raetem. Bisop o stek presiden i givim kwiktaem, long man o woman ia, notis blong desisen mo wanem desisen ia bae i minim.

  11. Baptaes mo konfemesen. Sapos oli bin karemaot Jos membasip blong wan long fasfala kaonsel, man o woman ia i mas kasem baptaes mo konfemesen bakegen. Sapos i nid blong kasem apruvol blong Fas Presidensi, bae oli mekem ol odinens ia afta nomo we oli kasem apruvol ia. Oli no mekem wan Baptaes mo Konfemesen Setifiket (luk long 32.14.4).

32.16.2

Blong Stap Akseptem blong Wan I Kambak long Jos afta we Hem i Sakemaot Jos Membasip

Sapos wan man o woman i bin sakemaot Jos membasip blong hem, hem i mas kasem baptaes mo konfemesen blong hem i save kambak insaed long Jos. Long saed blong ol adalt, bae oli no save lukluk blong tekembak wan kasem afta long wan yia we hem i sakemaot membasip.

Taem wan i askem blong oli karembak hem, bisop o stek presiden i askem wan kopi blong fom ia, Ripot blong Administresen Aksen, we i bin kam wetem rikwes leta blong karemaot nem. Ol lida oli save kasem infomesen ia tru long LKR.

Afta, bisop o stek presiden i intaviu long man o woman ia long wan dip intaviu. Hem i askem ol risen blong rikwes blong karemaot nem mo from wanem i wantem kambak. Wetem wan spirit blong lav, hem i askem abaot ol series sin we man o woman ia i bin mekem bifo o afta we hem i sakemaot membasip blong hem. Lida ia i no gohed wetem wok blong akseptem blong karembak hem insaed long Jos kasem taem we hem i sua mo glad fulwan se man o woman ia i bin sakem sin blong hem mo i rere, mo i klin inaf blong save glad long ol blesing blong membasip insaed long Jos.

Ol gaedlaen blong akseptem blong karembak wan afta we hem i sakemaot membasip, i go olsem:

  • Oli holem wan membasip kaonsel sapos membasip blong man o woman ia i bin gat strong kondisen i bin stap long hem long tetaem ia we hem i bin sakemaot membasip blong hem.

  • Oli holem wan membasip kaonsel sapos man o woman ia i bin mekem wan series sin, wetem hemia blong apostasi, hemia bifo hem i sakemaot membasip.

Long ol nara situesen, oli no holem wan membasip kaonsel be nomo sapos bisop o stek presiden i disaed se bae i gat nid blong holem wan.

Taem we i nid blong holem wan membasip kaonsel blong wan we i bin kasem wan tempol endaomen, stek presiden nao i holem kaonsel ia. Taem we i nid blong wan kaonsel i sidaon blong lukluk long wan we i no bin endao, bisop nao i holem kaonsel ia, wetem apruvol blong stek presiden.

Sapos man o woman ia i bin gat eni long ol fasin ia we oli stap long 32.16.1, namba 9, hemia bifo o afta we hem i sakemaot Jos membasip blong hem, nao i nid blong Fas Presidensi i apruvum blong oli akseptem hem i kambak long Jos. Sapos man o woman ia i bin gat eni long ol fasin ia we oli stap long 32.14.5, namba 1, hemia bifo o afta we hem i sakemaot Jos membasip blong hem, bae oli hangem wan not i stap long membasip rekod blong hem.

Wan we i askem blong i kambak long Jos i mas mitim ol sem kwalifikesen olsem olgeta we oli baptaes. Taem we bisop o stek presiden i glad se man o woman ia i klin inaf mo i tru se hem i wantem kambak, nao bae man o woman ia i save kasem baptaes mo konfemesen. Oli no mekem wan Baptaes mo Konfemesen Setifiket (luk long 32.14.4).

Pikja
wan man i stap tekem sakramen

32.17

Aktiv long Jos, Odinesen, mo Putumbak Ol Blesing afta we Wan I Kambak long Jos

32.17.1

Aktiv long Jos mo Odinesen

Jat ia i soemaot wanem mak we wan i mas kasem blong stap aktiv long Jos, hemia blong wan we i kambak long Jos tru long baptaes mo konfemesen.

No Bin Endao Bifo

Bin Endao Bifo

I Bin Holem Prishud Bifo

No Bin Endao Bifo

  • Stret afta long baptaes mo konfemesen, olgeta brata ia, oli save putumbak prishud long olgeta, mo oli odenem olgeta long prishud ofis we oli bin holem long tetaem ia we oli bin karemaot Jos membasip o long tetaem ia we oli bin sakemaot Jos membasip blong olgeta. Oli no presentem olgeta blong oli sastenem olgeta.

  • Oli save givim wan tempol rekomen blong ol proksi baptaes mo ol konfemesen.

Bin Endao Bifo

  • Oli no save odenem olgeta long eni ofis long prishud. Taem we oli putumbak prishud mo tempol blesing, bae oli putumbak prishud ofis blong olgeta olsem we i stap long aotlaen long 32.17.2. Oli no save mekem ol odinens kasem taem ia i hapen.

  • Oli save tekpat long eni aktiviti blong Jos we wan memba we i no endao mo i no holem prishud i save tekpat long hem.

  • I no save werem gamen blong tempol, o kasem eni kaen tempol rekomen kasem taem we oli putumbak blesing blong olgeta.

Ol Nara Memba

No Bin Endao Bifo

  • Oli save tekpat long ol aktiviti blong Jos olsem wan niu konvet bae i mekem.

  • Oli save givim wan tempol rekomen blong ol proksi baptaes mo ol konfemesen.

Bin Endao Bifo

  • Oli save tekpat long eni aktiviti blong Jos we wan memba we i no endao mo i no holem prishud i save tekpat long hem.

  • I no save werem gamen blong tempol, o kasem eni kaen tempol rekomen kasem taem we oli putumbak blesing blong olgeta (luk long 32.17.2).

32.17.2

Putumbak Ol Blesing

Olgeta we oli bin kasem tempol endaomen bifo, mo afta oli karembak olgeta tru long baptaes mo konfemesen, oli save kasem ol prishud mo tempol blesing nomo tru long odinens blong putumbak ol blesing (luk long Doktrin mo Ol Kavenan 109:21). Oli no odenem olgeta long ol prishud ofis, o oli no kasem endaomen bakegen. Ol blesing ia, bambae oli putumbak long olgeta tru long odinens ia. Oli putumbak ol brata ia long prishud ofis we oli bin holem bifo, be i no hemia blong ofis blong Seventi, bisop o petriak.

Fas Presidensi nomo i save apruvum blong oli mekem odinens blong putumbak ol blesing. Fas Presidensi bae i no lukluk long wan aplikesen blong odinens ia, be afta wan yia nomo we man o woman ia i kambak long Jos tru long baptaes mo konfemesen.

Bisop mo stek presiden i intaviu long man o woman ia blong talemaot hamas hem i klin inaf mo hamas hem i rere. Taem bisop o stek presiden i filim se man o woman ia i rere, hem i askem blong oli putumbak ol blesing ia tru long RLK. Luk long 6.2.3 abaot responsabiliti blong stek presiden taem oli stap putum ol rikwes i go long Fas Presidensi.

Sapos Fas Presidensi i givim raet blong putumbak olgeta blesing ia, oli givim wok ia long wan Jeneral Atoriti, o long stek presiden blong mekem intaviu long man o woman ia. Sapos man o woman ia i klin inaf, Jeneral Atoriti o stek presiden ia i mekem odinens ia blong putumbak olgeta blesing long man o woman ia.

Blong gat moa infomesen abaot ol membasip rekod mo fasin blong putumbak ol blesing, luk long 32.14.4.