Bli bättre efter att ha upplevt det bittra
En del av den här smärtsamma och prövande processen som vi kallar livet är att se om vi verkligen strävar framåt.
Illustrationer: David Green
Adams och Evas fall inledde ett prövotillstånd där Guds barn skulle få möjlighet att prövas ”för att se om de kommer att göra allt vad Herren deras Gud befaller dem” (Abr. 3:25). Under denna prövning upplever vi lycka och glädje men också prövningar och lidanden, såsom frestelser, sjukdomar, funktionsnedsättningar och modlöshet.
Varför vacklar somliga inför motgångar medan andra blir bättre efter att ha upplevt det bittra? Ord från profeterna, liksom från vetenskapen, om resiliens hjälper oss att ge svar på denna fråga.
Vissa definierar resiliens som förmågan att återhämta sig från eller anpassa sig efter missöden, motgångar eller förändringar.1 Adams fall medförde förändringar som bidrog till att skapa möjligheter för resiliens – att röra sig både framåt och uppåt. Den delen av vår himmelske Faders plan öppnade dörren för oss att uppleva jordelivet, där vi upplever både glädje och elände – och tillväxt (se 2 Ne. 2:23).
Här är fyra principer för resiliens som kan hjälpa dig när jordelivets resa är fylld av motgångar.
Sök inåt
När vi upplever mörka och svåra dagar kan vi söka i vårt inre för att hitta de gåvor som vår himmelske Fader har utrustat oss med.
Fråga dig själv: ”Vilka gåvor, styrkor och talanger har Gud välsignat mig med som jag kan dra nytta av under den här svåra tiden?” Studera din patriarkaliska välsignelse och titta efter ledtrådar i det du upplevt i livet som kan avslöja vilka gåvor Gud har gett dig. (Se L&F 46:11.)
Pressen och utmaningarna i vår vardag kan kännas överväldigande och kvävande. Om vi inte balanserar stress och oro med tro, kan vårt perspektiv begränsas till att fokusera på oss själva – ett fokus som gör att vi blir självupptagna, rädda och förtvivlade, vilket leder till att vi känner oss ännu mer överväldigade, ängsliga och deprimerade.
Vi kan också frestas att jämföra vår situation med andras som verkar vara problemfria. Men den här typen av jämförelser berövar oss glädjen, medan tacksamhet stärker den.
Vi kan förbättra vårt perspektiv genom att bli medvetna om de gåvor som vår himmelske Fader har gett oss. President Russell M. Nelson har gett följande råd: ”Det är mycket bättre att räkna våra välsignelser än våra problem.”2 Ett positivt och tacksamt sinne ökar vår energi och kreativitet, och vi kan se saker och ting från en hjälpsammare synvinkel, bland annat lägga större fokus på sådant som verkligen betyder något och sådant som vi har kontroll över.
Under stressiga perioder kan du fråga dig själv:
-
Hur kan jag ta bättre hand om min kropp och mitt sinne med hjälp av kost, motion och sömn?(Se L&F 88:124.)
-
Vänder jag mig till min himmelske Fader och Jesus Kristus för att få styrka och vägledning, och inser jag hur de har välsignat mig längs vägen?
-
Litar jag på att min himmelske Fader och Jesus Kristus välsignar och undervisar mig när jag följer dem – oavsett vad jag har för utmaningar?
Vi måste uppmärksamma och komma ihåg det goda i livet. Otaliga studier har visat vilken kraft tacksamhet har för hjärtat och sinnet, från att förbättra humöret och stärka optimismen till att minska ångest och smärta. Tacksamhet gör det möjligt att fira nuet, blockerar osunda känslor och stärker de sociala banden.3
När vi i tider av turbulens fokuserar på att fördjupa vår tro och tillit till Gud kan vi se helhetsbilden i livet och känna oss stöttade i våra prövningar, bekymmer och lidanden (se Alma 36:3).
Vänd dig utåt
En annan princip för resiliens är att vända sig utåt – både till människorna omkring dig och till de resurser som Gud har gett dig.
Många som har lyckats hantera utmaningarna i sina liv säger att en av nycklarna var att hitta styrka i omgivande möjligheter och resurser. Det kan handla om hobbyer; att föra dagbok; träna; läsa skrifterna och andra upplyftande böcker; prata med en familjemedlem, vän eller rådgivare eller kanske tillbringa tid med ett husdjur. Allt det här har visat sig minska ångest och stress.4
Både Nephi och Jareds bror förlitade sig på de resurser som ”beretts av Herren” (1 Ne. 17:5). Från frukt, frön, träd och vildhonung till malm och 16 stenar, gav Gud sitt folk resurser som de kunde använda när de ställdes inför utmaningar på sina resor. Vilka resurser har Gud gett dig för att lätta på bördan under din resa?
Att vända sig utåt innebär också att vi lägger märke till och avhjälper andras lidande också när vi själva har utmaningar. President Henry B. Eyring, andre rådgivare i första presidentskapet, har uppmanat oss att ”uppmärksamma andras prövningar och försöka hjälpa dem. Detta blir särskilt svårt när vi själva utsätts för stora prövningar. Men vi upptäcker att när vi bär andras bördor, om än så lite, stärks våra ryggar och vi ser ett ljus i mörkret.”5
Äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum har betonat vikten av att bygga upp en kristuslik karaktär genom att vi vänder oss utåt mitt i våra egna prövningar: ”Karaktären avslöjas … i förmågan att uppfatta andra människors lidande när vi själva lider, i förmågan att se andras hunger när vi själva är hungriga, i kraften att räcka ut en medkännande hand under andras andliga lidande när vi själva befinner oss mitt i en andlig kris. Sålunda visar vi karaktärsstyrka genom att se och sträcka oss utåt när den naturliga och instinktiva reaktionen är att bli inåtvänd och försjunken i sig själv.”6
Titta uppåt
När vi söker inåt och vänder oss utåt på vår väg mot högre resiliens får vi inte glömma att titta uppåt och be om frid och gudomlig vägledning. Vår himmelske Fader har lovat att om vi inte förhärdar våra hjärtan mot honom under våra prövningar så kommer vi att bli både omvända och helade (se L&F 112:13).
När profeten Joseph Smith var djupt förtvivlad, levde på dålig mat och låg på det kalla golvet i fängelset i Liberty, valde han att se uppåt och vädja om himmelsk hjälp.
Han fick en försäkran från Herren: ”Min son, frid vare med din själ. Dina motgångar och dina lidanden ska endast vara ett ögonblick” (L&F 121:7). Sedan lovade Herren: ”Därefter ska Gud, om du har uthärdat väl, upphöja dig i höjden. Du ska triumfera över alla dina fiender” (L&F 121:8).
Att se uppåt innebär att vi litar på Herrens tidsplan med tålamod och perspektiv i vårt sökande efter frid i livets stormar. Kan du se hur Gud välsignar dig i dina utmaningar?
Sträva framåt
I Mormons bok påminner Nephi oss om att vi måste ”sträva framåt med ståndaktighet i Kristus, med fullkomligt klart hopp och kärlek till Gud och till alla människor” (2 Ne. 31:20).
När vi känner oss tyngda, när vi har jobbiga dagar, när vårt hopp inte är fullkomligt klart och när vi inte har kärlek till alla människor, kan vi ändå välja att stäva framåt. Är det inte sådana berättelser som vi älskar att läsa – om trofasta heliga som har lärt sig och som lever efter principerna för resiliens? De här exemplen på tro och mod visar oss hur vi kan sträva framåt med ståndaktighet i Kristus.
Ja, det finns tillfällen när vi känner att våra böner inte besvaras på det sätt som vi hoppades. Vi kommer fortfarande att drabbas av skilsmässor, död, sjukdomar och besvikelser, trots att vi vädjar om och längtar efter bättre dagar. En del av den här smärtsamma och prövande processen är ”för att se om [vi] kommer att göra allt vad Herren [vår] Gud befaller [oss]” (Abr. 3:25). När världen är mörk, kommer vi fortfarande att söka Ljuset?
Äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum ställde följande frågor i ett tal om prövningar och svårigheter: ”Hur länge ska vi vänta på lättnad från de svårigheter som drabbar oss? Och vad gäller för de personliga prövningar vi uthärdar medan vi väntar och väntar och hjälpen tycks så långt bort? Varför dröjer den när våra bördor känns tyngre än vi förmår bära?” Och så lugnade han oss med orden: ”Tro innebär att vi litar på Gudi goda och dåliga tider, även om det betyder visst lidande innanvi kan se hans arm uppenbaras för oss.”7
Vår kärleksfulle och allvetande Fader har inte bara skapat en lycksalighetsplan för alla sina barn, utan han har också berett en jordisk upplevelse som är skräddarsydd för våra behov och vår potential för tillväxt och glädje. Jag vittnar om att vi kan bli bättre efter att ha upplevt det bittra, när vi lär oss att söka inåt, vända oss utåt, se uppåt och sträva framåt.