Berättelser från konferensen
Njut av stunden
President Dieter F. Uchtdorf, andre rådgivare i första presidentskapet, ”Om ånger och beslut”, Liahona, nov. 2012, s. 23–24.
Min hustru Harriet och jag tycker om att cykla. Det är underbart att ge sig ut och njuta av naturens skönhet. Det finns vissa leder som vi gillar att cykla, men vi bryr oss inte så mycket om hur långt vi cyklar eller hur fort det går jämfört med andra cyklister.
Men ibland har jag tyckt jag att vi borde vara lite mer tävlingsinriktade. Jag tänker till och med att vi kunde få en bättre tid eller cykla snabbare om vi bara ansträngde oss lite mer. Och ibland gör jag till och med det stora misstaget att nämna det här för min underbara hustru.
Hennes vanliga reaktion när jag kommer med sådana förslag är alltid mycket vänlig, mycket tydlig och mycket direkt. Hon ler och säger: ”Dieter, det här är ingen tävling, det är en resa. Njut av stunden.”
Hur rätt har hon inte!
Ibland blir vi så fokuserade på målet att vi inte gläds åt själva resan. Jag ger mig inte ut och cyklar med min hustru för att jag vill att det ska vara över. Jag gör det för att upplevelsen att vara tillsammans med henne är härlig och trevlig.
Är det inte dåraktigt att förstöra härliga och glada upplevelser därför att vi hela tiden tänker på ögonblicket när de är över?
Lyssnar vi på vacker musik och väntar på att sista tonen ska dö bort i stället för att verkligen njuta av den? Nej. Vi lyssnar och njuter av melodins skiftningar, rytmen och harmonin i stycket.
Har vi bara ”amen” eller slutet i åtanke när vi ber våra böner? Naturligtvis inte. Vi ber för att komma närmare vår himmelske Fader, för att ta emot hans Ande och känna hans kärlek.
Vi bör inte vänta med att vara lyckliga till ett framtida ögonblick, bara för att upptäcka att vi kunde ha varit lyckliga — hela tiden! Det är inte meningen att vi bara ska glädjas åt livet när vi ser tillbaka på det. ”Detta är den dag som HERREN har gjort”, skrev psalmisten. ”Låt oss på den jubla och vara glada.” [Ps. 118:24.]