Äldste José L. Alonso
i de sjuttios kvorum
Redan innan José Luis Alonso Trejo blev medlem i kyrkan hade han ett vittnesbörd om bönens kraft. ”När jag var 11 år gammal”, säger han, ”dog jag nästan. Jag råkade höra att läkarna hade gett upp hoppet om mig. Därför bad jag om och om igen till Herren, och han botade mig.
När jag senare hörde berättelsen om Joseph Smith och fick veta att en pojke som bara var 14 år hade talat med Gud så visste jag att det var sant. Jag visste att Gud kunde besvara våra böner, att han känner oss.”
Samma trösterika känsla vägledde äldste Alonso när han studerade Mormons bok. ”Tack vare bönen och den här boken vet jag med all säkerhet att Jesus är Kristus”, säger han.
Äldste Alonso föddes i Mexico City i Mexiko i november 1958 och är son till Luis och Luz Alonso. Som tonåring flyttade han till staden Cuautla i Mexiko där han blev medlem i kyrkan. När han var med på veckoträffarna fick han kontakt med starka ungdomar som blev vän med honom och gav honom ett andra hem. Det var också under en veckoträff som han träffade Rebecca Salazar, kvinnan som senare blev hans hustru.
När äldste Alonso blev 19 år verkade han som heltidsmissionär i Mexikomissionen Hermosillo. Efter missionen gifte sig äldste Alonso och Rebecca den 24 februari 1981 i templet i Mesa i Arizona. De har två barn.
Förutom att ha verkat som institutchef för kyrkans utbildningsverksamhet har äldste Alonso också en examen i pediatrisk utveckling och han har arbetat som homeopatisk läkare och kirurg. Hans yrkesbana visar på en långvarig önskan att tjäna och välsigna andra — liksom Herren välsignade honom när han var sjuk som barn. ”Tjänande stärker enighet och broderskap”, säger han, ”och inbjuder Herrens kraft i vårt liv.”
Före sin kallelse till de sjuttios första kvorum verkade äldste Alonso som biskop, president för en stavsmission, stavspresident, rådgivare till en missionspresident, president för Mexikomissionen Tijuana och områdessjuttio.