Så att våra barn får se Frälsarens ansikte
Det är vårt heliga ansvar som föräldrar och ledare för barnen i detta uppväxande släkte att föra fram dem till Frälsaren.
För många år sedan undervisade jag en grupp barntillsynsledare om hur man kan hålla en kort evangelielektion för mycket unga barn. En av ledarna hade sin unge son i knät. Jag höll upp en bild på Frälsaren och för att visa hur man kan tala till unga barn började jag berätta om Jesus. Den lille pojken gled ner från sin mammas knä, tultade över till mig, såg intensivt på bilden och rörde vid ansiktet. Vid den tidpunkten i lektionen frågade jag: ”Vem är det här?” Leende svarade barnet: ”Jesus.”
Pojken var så liten att han knappt kunde säga sitt eget namn, men han kände igen bilden och visste vad Frälsaren hette. När jag iakttog hans näpna sätt att reagera på tänkte jag på det Frälsaren sade: ”Sök alltid Herrens ansikte, så att ni i tålamod kan bevara era själar, så skall ni få evigt liv” (L&F 101:38).
Vad innebär det att söka Herrens ansikte? Naturligtvis innebär det mer än att bara känna igen honom på en bild. Kristi inbjudan att söka honom är en inbjudan att lära känna vem han är, vad han har gjort för oss och vad han har bett oss göra. Vi kan endast komma till Kristus och till slut få se hans ansikte när vi närmar oss honom genom vår tro och våra handlingar. Det sker genom en livslång strävan. Så hur söker vi honom i det här livet så att vi kan få se hans ansikte i nästa?
Vi kan läsa i Tredje Nephi om ett folk som faktiskt såg Frälsarens ansikte i det här livet. Och även om vi inte ser honom nu kan vi kanske lära oss av deras erfarenhet. Efter Frälsarens död visade han sig för de här människorna, han undervisade dem och välsignade dem. Och sedan ”hände [det] sig att han bjöd dem att föra fram sina små barn” (3 Nephi 17:11).
Det är vårt heliga ansvar som föräldrar och ledare för barnen i detta uppväxande släkte att föra fram dem till Frälsaren så att de får se hans ansikte och dessutom vår himmelske Faders ansikte. När vi gör det för vi också dit oss själva.
Återigen frågan: Hur gör vi det, särskilt i en värld som är full av sådant som leder oss vilse? I Tredje Nephi älskade föräldrarna Herren. De var troende. De trodde på undren som Jesus utförde. De älskade sina barn. De samlade dem för att lyssna till Herrens ord och lydde hans bud att föra dem fram till honom.
När barnen förts fram bad Kristus föräldrarna ställa sig på knä. Sedan gjorde han det som han har gjort för oss alla. Han bad till Fadern för dem och när han gjorde det sägs det att det var så stort och underbart att ord inte kunde beskriva det (se 3 Nephi 17:16). Genom att komma till Frälsaren och ta emot hans försoning stärktes föräldrarna så de kunde göra allt som krävdes av dem för att ”föra fram” sina barn.
En annan sak som Kristus bad föräldrarna att göra nämns i Tredje Nephi 22:13: ”Alla dina barn skall undervisas av Herren, och stor blir dina barns frid.”
Och sedan, efter sina egna upplevelser med Frälsaren, undervisade de nephitiska föräldrarna sina barn om honom. De lärde dem att älska Herren. De lärde dem om hans evangelium. De lärde dem hur de kunde leva efter det. De undervisade dem så väl att det rådde rättfärdighet och frid i landet i 200 år (se 4 Nephi 1:1–22).
Nu vill jag att ni ser er om på dem som ni älskar. Det är de som betyder mest — vår familj. Jag är säker på att ni mer än någonting annat vill att den familjen ska vara er för alltid. Berättelsen i Tredje Nephi kan hjälpa oss att föra våra barn till honom eftersom den ger oss ett mönster att följa. För det första måste vi älska Herren av hela vårt hjärta och vi måste älska våra barn. För det andra måste vi bli värdiga exempel för dem genom att alltid söka Herren och försöka leva efter evangeliet. För det tredje måste vi lära våra barn om evangeliet och hur de kan leva efter dess lära.
Det är en process att följa det här mönstret för att föra fram våra barn till Frälsaren. Låt oss se på mönstret igen. För det första måste vi lära oss att älska Herren och älska vår familj. Det kräver tid, erfarenhet och tro. Det kräver osjälviskt tjänande. Då, när vi fylls med Herrens kärlek, kan vi älska dem. Han kanske gråter över det vi gör, men han älskar oss och finns alltid där för att hjälpa oss. Det är så vi måste lära oss att älska våra barn.
För det andra måste vi bli värdiga exempel. Det är också en process. Om vi vill att våra barn ska komma till Kristus så att de får se hans ansikte är det viktigt att vi också söker efter att få se det. Vi måste veta vägen så att vi kan visa den för dem. Vi måste sätta vårt liv i ordning så att barnen kan se på oss och följa oss. Vi bör fråga oss själva: ”Vad ser mina barn när de ser på mig? Ser de Frälsarens bild i mitt ansikte på grund av det liv jag lever?”
Kom ihåg att ingen av oss är ett fullkomligt föredöme för våra barn, men vi kan alla bli värdiga föräldrar och ledare. Det är ett exempel i sig att vi strävar efter att vara värdiga. Det kanske känns som om vi misslyckas ibland, men vi behöver inte ge upp. Med Herrens hjälp och genom honom kan vi stärkas så vi blir den vi behöver vara. Vi kan göra allt som krävs av oss.
För det tredje har vi processen att föra våra barn fram till Frälsaren genom att lära dem om evangeliets sanningar ur skrifterna och profeternas ord, och hjälpa dem förnimma och känna igen Anden. Även små barn kan förstå och ta emot sådant som är av evig natur. De älskar skrifterna och de älskar profeten. De vill instinktivt vara goda. Det är vårt ansvar att hjälpa dem hålla förbindelsen till himlen öppen. Det är vårt ansvar att bevara dem från inflytanden som leder dem bort från Anden. Vi kan hämta hjälp och vägledning i skrifterna. Då kan vi undervisa våra barn att finna sina egna svar där. Vi kan lära våra barn sanna principer och hjälpa dem tillämpa dem i sitt liv. Vi kan leda dem till Anden så att de kan få ett eget vittnesbörd om sanningarna de lär sig om. Vi kan hjälpa dem finna glädje i att leva efter evangeliet. Då bygger de en fast grund av tro och lydnad som stärker dem under livets gång.
Ja, allt detta kommer inte av sig själv. Den nephitiska berättelsen säger att dessa familjer fick uppleva 200 år av frid. Men förvisso krävdes det stora ansträngningar. Det kräver mycket hårt arbete och tålamod och tro, men ingenting är viktigare eller mer givande. Och Herren hjälper oss eftersom han älskar dessa barn till och med ännu mer än vi gör. Han älskar dem och han kommer att välsigna dem.
Kom ihåg att han välsignade de nephitiska barnen, ett och ett, och bad för dem (se 3 Nephi 17:14–17, 21). Sedan ”talade [han] till mängden och sade till dem: Se era små.
Och när de såg sig om för att se sina små, upplyfte de sina ögon mot himlen, och de såg himlarna öppna, och de såg änglar stiga ned ur himlen, liksom mitt i eld. Och de kom ned och omslöt de små, och de var omslutna av eld, och änglarna betjänade dem” (3 Nephi 17:23–24).
Hur kan våra barn uppleva sådana välsignelser idag? Äldste M. Russel Ballard har sagt: ”Det är tydligt att de av oss som fått älskade barn överlämnade i vår vård har fått ett heligt och ädelt förvaltarskap, ty vi är de som Gud har utvalt att omsluta vår tids barn med kärlek och trons glöd och kunskapen om vilka de är” (M. Russell Ballard, ”Sen edra små”, Nordstjärnan, okt. 1994, s. 40).
Bröder och systrar, vi är änglarna som vår himmelske Fader har skickat idag för att välsigna barnen. Vi kan hjälpa dem att en dag se Frälsarens ansikte genom att lära dem om evangeliets principer och fylla vårt hem med glädjen som kommer av att leva efter dem. Tillsammans kan vi lära känna honom. Vi kan känna hans kärlek och hans välsignelser. Och genom honom kan vi återvända till Faderns närhet. Vi gör detta när vi är villiga att lydigt, trofast och flitigt följa hans lärdomar.
”Sannerligen, så säger Herren: Det skall ske att varje själ som överger sina synder och kommer till mig och åkallar mitt namn och lyder min röst och håller mina bud, skall se mitt ansikte och veta att jag är” (L&F 93:1).
Bröder och systrar, jag vet att Gud lever. Jesus Kristus är hans Son, vår Frälsare och Återlösare. Han inbjuder oss att komma till honom och har befallt oss att föra fram våra barn så att vi, tillsammans, får se hans ansikte och leva i evighet med honom och vår Fader i himlen. Det är min bön att vi alla må arbeta för att få denna stora välsignelse, i Jesu Kristi namn, amen.