”Ett samtal med Eilish om den Helige Anden”, Vännen, jan. 2024, s. 40–41.
Ett samtal med Eilish om den Helige Anden
Eilish är en tolvårig flicka från östra delen av Singapore. Vi frågade henne hur den Helige Anden hjälper henne.
Berätta för oss om dig själv.
Jag tycker verkligen om att läsa och spela volleyboll, och mitt favoritämne i skolan är matte. Min favoritmat är lasagne och min favoritfärg är röd. När jag växer upp hoppas jag på att jag ska bli advokat och arbeta i en domstol.
Hur känner du den Helige Anden?
För mig känns den Helige Anden som att ha en nära vän med mig. Det känns som om han är någon som jag kan lita på när jag håller buden och mina förbund med min himmelske Fader. Jag ser honom som min vägledare och kamrat. Han kan hjälpa mig att fatta goda beslut.
Vilket råd skulle du ge någon som inte är säker på att han eller hon har känt den Helige Anden?
Ibland känner jag mig också osäker på om jag känner den Helige Anden. Men om man verkligen tänker på det, läser skrifterna och ber, och det känns bra, så är det den Helige Anden. Ibland är det inte bara en känsla att höra den Helige Anden. Det kan också vara en tanke eller idé. Om du fortfarande känner dig förvirrad kan du alltid be till Herren igen om hjälp.
När har du känt den Helige Anden?
Förra året spelade jag i en volleybollturnering. Liksom de flesta av mina lagkamrater var jag nervös. När jag började spela hade vårt lag redan förlorat de två första matcherna. Vi var missmodiga. Sedan sa några som tittade på matchen ovänliga ord, och vi mådde ännu sämre. Vi förlorade.
När mamma frågade hur det gick började jag gråta. Jag var så besviken. Jag gick till mitt rum, där det var lugnt och stilla, och bad en bön. När jag hade bett kände jag mig lugnare och mer fridfull i hjärtat. Jag visste att den Helige Anden hade tröstat mig och att han alltid skulle hjälpa mig. Snart är det en turnering till i år, och jag vet att han kommer att vara med mig när jag spelar.
På vilka andra sätt har den Helige Anden hjälpt dig?
Den Helige Anden hjälpte mig också när jag gick från Primär till Unga kvinnor. Jag var glad att få gå över till Unga kvinnor. Men jag var samtidigt ganska nervös. Jag var lite ledsen över att lämna Primär också.
Före första lektionen bad jag en bön och bad min himmelske Fader att hjälpa mig att tycka om att vara i Unga kvinnor. Jag kände frid i hjärtat när jag gick in i mitt nya klassrum. Jag var redo att lära mig. Det hjälpte att komma ihåg att den Helige Anden alltid finns där för mig!
Illustrationer: Annabel Tempest