Abrahams bok

1 I ^akaldeernas land, där mina fäder bodde, insåg jag, ^bAbraham, att det var nödvändigt för mig att skaffa en annan ^cboplats,

2 och då jag fann att det fanns större ^alycka, frid och ^bvila för mig, sökte jag efter fädernas välsignelser och den rättighet vartill jag skulle ordineras för att förvalta dessa. Eftersom jag själv hade varit en ^crättfärdighetens anhängare, och även önskade vara en som ägde stor ^dkunskap och bli en ännu större rättfärdighetens anhängare, och äga ännu större kunskap, och bli fader till många nationer, en fridsfurste, och då jag önskade ta emot undervisning och hålla Guds bud, blev jag en rättmätig arvinge, en ^ehögpräst med den ^frätt som tillhörde fäderna.

3 Den ^aförlänades mig från fäderna. Den kom ner från fäderna från tidens begynnelse, ja, ända från begynnelsen eller innan jorden grundlades, ner till nuvarande tid, ja, den rättighet som tillhör den ^bförstfödde, eller den första människan, som är ^cAdam eller den förste fadern, genom fäderna till mig.

4 Jag sökte efter min ^autnämning till prästadömet i enlighet med Guds förordnande till fäderna rörande avkomman.

5 Mina ^afäder, som för att ^btillbe hedningarnas gudar hade vänt sig bort från sin rättfärdighet och från de heliga befallningar som Herren deras Gud hade gett dem, vägrade fullständigt att hörsamma min röst,

6 för deras hjärtan var benägna att göra det onda och hade helt vänt sig till Elkenahs ^agud och Libnahs gud och Mahmackrahs gud och Korashs gud och den egyptiske kungen Faraos gud.

7 Därför vände de sina hjärtan till hednaoffer genom att offra sina barn till dessa stumma avgudar, och hörsammade inte min röst utan försökte ta mitt liv genom Elkenahs prästs händer. Elkenahs präst var också Faraos präst.

8 Nu hade vid den här tiden Faraos, Egyptens kungs, präst för vana att på det altare som byggts i Kaldeens land offra män, kvinnor och barn som offer till dessa främmande gudar.

9 Och det hände sig att prästen frambar ett offer till Faraos gud, och även till Shagreels gud, ja, på samma sätt som egyptierna gjorde. Se, Shagreels gud var solen.

10 Ja, Faraos präst offrade till och med som tackoffer ett barn på det altare som stod vid den kulle som hette Potifars kulle, där slätten Olishem börjar.

11 Nu hade denne präst en gång offrat tre jungfrur på detta altare, vilka var döttrar till Onitah som var av kunglig börd, i rakt led härstammande från ^aHam. Dessa jungfrur offrades för sin dygds skull. De vägrade ^bfalla ner och tillbe gudar av trä eller sten, och därför dödades de på detta altare och det skedde på egyptiernas sätt.

12 Och det hände sig att prästerna brukade våld mot mig så att de skulle kunna döda även mig, såsom de hade gjort med dessa jungfrur på detta altare. Och för att ni ska kunna få kunskap om detta altare, hänvisar jag till bilden i början av denna uppteckning.

13 Det var byggt i form av en sådan sängmöbel som fanns bland kaldeerna, och det stod framför Elkenahs, Libnahs, Mahmackrahs och Korashs gudar samt även framför en gud lik Farao, kungen av Egypten.

14 För att ni ska kunna få en uppfattning om dessa gudar, har jag gett en beskrivning av dem i figurerna i början av uppteckningen, och detta slags figurer kallas av kaldeerna Rahleenos, som betyder hieroglyfer.

15 Och när de lyfte sina händer mot mig, för att de skulle kunna offra mig och beröva mig livet, se, då upplyfte jag min röst till Herren min Gud, och Herren ^alyssnade och hörde, och han fyllde mig med en syn från den Allsmäktige, och hans närvaros ängel stod bredvid mig och ^blöste genast mina band.

16 Och hans röst ljöd för mig: ”Abraham, Abraham, se, mitt namn är ^aJehova och jag har hört dig och kommit ner för att befria dig och ta dig bort från din fars hus och från alla dina släktingar till ett främmande ^bland som du inte vet något om.

17 Och detta för att de har vänt sina hjärtan bort från mig för att dyrka Elkenahs gud, och Libnahs gud och Mahmackrahs gud och Korashs gud och den egyptiske kungen Faraos gud. Därför har jag kommit ner för att hemsöka dem och förgöra den som har lyft sin hand mot dig, min son Abraham, för att beröva dig livet.

18 Se, jag ska leda dig vid handen och jag ska ta dig till mig och sätta mitt namn på dig, ja, din fars ^aprästadöme, och min kraft ska vara över dig.

19 Liksom det var med Noa så ska det vara med dig, men genom ditt tjänande ska mitt ^anamn bli känt för evigt på jorden, för jag är din Gud.”

20 Se, Potifars kulle låg i landet ^aUr i Kaldeen. Och Herren bröt ner Elkenahs och landets gudars altare och förgjorde dem fullständigt och slog prästen så att han dog. Och det blev stor sorg i Kaldeen och även vid Faraos hov. Namnet Farao betyder kung av kungligt blod.

21 Denne kung av Egypten härstammade från ^aHam och fick genom födseln del av ^bkanaaneernas blod.

22 Från denna linje härstammade alla egyptierna, och på så sätt bevarades kanaaneernas blod i landet.

23 ^aEgyptens land upptäcktes först av en kvinna som var dotter till Ham och dotter till Egyptus, som på kaldeiska betyder Egypten, som betyder det som är förbjudet.

24 När denna kvinna upptäckte landet stod det under vatten, och efteråt lät hon sina söner bosätta sig i det, och från Ham härstammade sålunda den ras som bevarade förbannelsen i landet.

25 Egyptens första regering upprättades av Farao, äldste sonen till Egyptus, Hams dotter, och den var i likhet med Hams regering, vilken var patriarkalisk.

26 Farao som var en rättfärdig man upprättade sitt rike och dömde folket vist och rättvist alla sina dagar, och han strävade uppriktigt efter att efterlikna den orden som upprättades av fäderna i de första släktleden under den första patriarkaliska regeringstiden, ja, under Adams regering och även under hans fader Noas, som välsignade honom med jordens ^avälsignelser och med visdomens välsignelser, men förbannade honom vad gäller prästadömet.

27 Nu kom Farao genom den släktlinje varigenom han inte kunde få rätt till ^aprästadömet, även om faraoner gärna gjorde anspråk på att ha fått det från Noa genom Ham, och därför blev min far förledd av deras avgudadyrkan.

28 Jag ska emellertid härefter försöka göra en kronologisk översikt från min tid och bakåt till skapelsens början, för ^auppteckningarna har kommit i mina händer och jag har dem intill denna dag.

29 Efter det att Elkenahs präst nu hade blivit slagen så att han dog, uppfylldes det som sas till mig angående Kaldeens land, att det skulle bli hungersnöd i landet.

30 I överensstämmelse härmed spreds en hungersnöd över hela Kaldeens land, och min far plågades svårt av hungersnöden, och han omvände sig från det onda som han hade bestämt sig för att göra mot mig, nämligen att beröva mig ^alivet.

31 Men fädernas uppteckningar, ja, patriarkernas, rörande rätten till prästadömet, bevarade Herren min Gud i mina händer. Därför har jag intill denna dag bevarat kunskapen om skapelsens begynnelse och även om ^aplaneterna och om stjärnorna, såsom de tillkännagavs för fäderna, och jag ska försöka att skriva något om detta i denna uppteckning till nytta för mina efterkommande som ska komma efter mig.