Hesekiel

Hesekiel (”Gud ger styrka”) tillhörde en prästsläkt (1:3). Han föddes troligen 623 f Kr och växte upp i Jerusalem, där han bör ha hört profeten Jeremias förkunnelse. År 597 f Kr fördes han bort med hela det styrande skiktet (2 Kung 24:14, Jer 24) till trakten kring Babel, där Daniel var i tjänst hos kungen (28:3, Dan 2:48).

Här fick Hesekiel sin profetkallelse (kap 1–3) sommaren 593 f Kr och verkade fram till våren 571 f Kr. I syner, förkunnelse och profetiska handlingar förutsäger han Jerusalems fall 587 f Kr (kap 4–24) och profeterar om en kommande upprättelse (34–37), domar över hednafolken (25–32, 38–39) och ett nytt tempel (40–48). Särskild känd är hans syn av de förtorkade benens dal (kap 37).