24 Och Josef sa till sina bröder: ”Jag dör och går till mina fäder, och jag går ner i min grav med glädje. Må min far Jakobs Gud vara med er och befria er från lidanden i er träldoms dagar, för Herren har besökt mig och jag har fått ett löfte av Herren att ur min livsfrukt kommer Herren Gud att uppresa en rättfärdig gren av min livsfrukt, och åt dig som min far Jakob har gett namnet Israel kommer Herren att uppresa en profet (inte den Messias som heter Shilo), och denne profet ska befria mitt folk ur Egypten i deras träldoms dagar.

25 Och det ska ske att de åter ska skingras, och en gren ska brytas av och ska föras till ett fjärran land. Dock ska de bli ihågkomna i Herrens förbund när Messias kommer, för i kraftens ande ska han uppenbaras för dem i de sista dagarna, och han ska föra dem ut ur mörker in i ljus, ut ur fördolt mörker och ut ur fångenskap till frihet.

26 En siare ska Herren min Gud uppresa som ska vara en utvald siare för min livsfrukt.

27 Så säger Herren mina fäders Gud till mig: ’En utvald siare ska jag uppresa ur din livsfrukt, och han ska bli högt aktad bland din livsfrukt, och åt honom ska jag ge befallning om att han ska utföra ett verk åt din livsfrukt, hans bröder.

28 Och han ska föra dem till kunskap om de förbund som jag har slutit med dina fäder, och han ska utföra vilket verk jag än befaller honom att utföra.

29 Och jag ska göra honom stor i mina ögon för han ska utföra mitt verk, och han ska vara stor liksom den som jag har sagt att jag skulle uppresa åt er för att befria mitt folk, o Israels hus, ur Egyptens land. För en siare ska jag uppresa för att befria mitt folk ur Egyptens land, och han ska heta Mose. Och genom detta namn ska han veta att han är av ditt hus, för han ska vårdas av kungens dotter och ska kallas hennes son.

30 Och vidare ska jag uppresa en siare ur din livsfrukt, och åt honom ska jag ge förmåga att föra fram mitt ord till din livsfrukts avkomma, och inte endast till att föra fram mitt ord, säger Herren, utan till att övertyga dem om mitt ord som redan ska ha gått ut bland dem i de sista dagarna.

31 Därför ska dina länders frukt skriva, och Judas livsfrukt ska skriva, och det som din livsfrukt ska skriva, och även det som ska skrivas av Judas livsfrukt, ska växa samman för att vederlägga falska läror och bilägga stridigheter och upprätta fred bland din livsfrukt och föra dem till kunskap om deras fäder i de sista dagarna och även till kunskap om mina förbund, säger Herren.

32 Och från svaghet ska han göras stark den dag då mitt verk ska gå ut bland hela mitt folk, och det ska återställa dem som är av Israels hus i de sista dagarna.

33 Och denne siare ska jag välsigna och de som söker förgöra honom ska bringas på skam, för detta löfte ger jag dig, för jag ska komma ihåg dig från släktled till släktled. Och hans namn ska vara Josef och det ska vara efter hans fars namn. Och han ska vara dig lik, för det Herren ska åstadkomma genom hans hand ska föra mitt folk till frälsning.’”

34 Och Herren lovade Josef med en ed att han skulle bevara hans avkomma för evigt och sa: ”Jag ska uppresa Mose, och en stav ska finnas i hans hand och han ska samla mitt folk och han ska leda dem som en hjord, och han ska slå Röda havets vatten med sin stav.

35 Och han ska hålla dom och ska skriva Herrens ord. Och han ska inte tala många ord, för jag ska skriva min lag åt honom med min egen hands finger. Och jag ska ge honom en talesman och dennes namn ska vara Aron.

36 Och det ska också ske med dig i de sista dagarna, ja, alldeles som jag har svurit.” Därför sa Josef till sina bröder: ”Gud kommer förvisso att besöka er och föra er ut ur detta land, till det land som han med en ed lovat Abraham och Isak och Jakob.”

37 Och Josef bekräftade mycket annat för sina bröder och tog en ed av Israels barn och sa till dem: ”Gud kommer förvisso att besöka er, och ni ska föra upp mina ben härifrån.”

38 Så dog Josef när han var ett hundratio år gammal. Och de balsamerade honom och lade honom i en kista i Egypten. Och han hindrades från att begravas av Israels barn för att han skulle kunna föras upp och läggas i gravkammaren med sin far. Och på så sätt kom de ihåg eden som de hade svurit honom.