KAPITEL 15

Det heliga prästadömet

”Jag älskar denna kyrkas prästadöme. Det är vitalt och levande. Det är kärnan och styrkan i det här verket. Det är den kraft och myndighet genom vilken Gud, vår evige Fader, utför sitt verk på jorden.”

Ur Gordon B. Hinckleys liv

1980 var äldste Gordon B. Hinckley och hans hustru Marjorie på en tre veckor lång resa i Asien där de talade på områdeskonferenser och deltog i invigningen av templet i Tokyo, Japan. Innan de återvände hem reste de till Japanmissionen Sendai, där äldste Hinckley presiderade över bildandet av den första staven i missionen. Innan mötet började med det nya stavspresidentskapet, gick äldste Hinckley fram till missionspresidenten Kiyoshi Sakai. ”Han frågade en förvånad president Sakai om han hade en behållare med invigd olja på sig och sa sedan: ’Jag känner mig så utmattad att jag skulle vilja ha en välsignelse.’ President Sakai mindes: ’Jag kände mig så rädd och svag till att välsigna en Herrens apostel. Jag sa till honom att jag inte kunde ge honom en välsignelse på engelska. Äldste Hinckley sa att det gick bra att uttala den på japanska. Så äldste Hitoshi Kashikura, regionrepresentanten, och jag välsignade honom.’ Efter välsignelsen sa äldste Hinckley enkelt: ’Tack, tack så mycket. Nu kan jag åka hem imorgon.’

Nästa morgon såg äldste Hinckley stark och frisk ut och när president Sakai frågade hur han mådde svarade han: ’Dai Jobu, ypperligt bra. Jag mår utmärkt.’ Några dagar senare fick president Sakai ett tackbrev från äldste Hinckley, som skrev: ’… Jag uppskattar välsignelsen du gav mig så mycket. Jag började genast känna mig bättre efteråt. Min återhämtning var snabb och fullständig. Syster Hinckley och jag är djupt tacksamma för förmånen att få bo i ditt missionshem.’”¹

President Hinckley vittnade ofta om prästadömets välsignelser, från mirakulösa men timliga välsignelser av fysiskt helande till eviga, bindande välsignelser genom templets förrättningar. Han förkunnade: ”Jag tror att i hans prästadöme finns gudomlig myndighet – kraften att välsigna, kraften att bota, makten att leda Guds timliga göromål, makten att binda i himlen det som binds på jorden.”²

”Med [prästadömet] är ingenting omöjligt i att föra Guds rike framåt.”

Gordon B. Hinckleys lärdomar

Gud har återställt prästadömet och himmelrikets nycklar.

Prästadömets kraft och myndighet gavs även fordom till män. Den lägre myndigheten gavs till Arons söner för att handha timliga ting och vissa heliga förrättningar. Det högre prästadömet gav Herren själv till sina apostlar, enligt hans tillkännagivande till Petrus: ”Jag skall ge dig himmelrikets nycklar. Allt vad du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen” (Matt. 16:19).

Prästadömets fullständiga återställelse innefattade återkomsten av Johannes Döparen … [och] Petrus, Jakob och Johannes. … Mose, Elias och Elia kom alla med prästadömsnycklar för att fullborda verket att återställa allt som funnits i tidigare utdelningar till den sista och största tidernas fullhets utdelning.

Prästadömet finns här. … Vi vet, för vi har sett kraften i detta prästadöme. Vi har sett de sjuka botas och de förlamade gå. Vi har sett ljus och kunskap ges till dem som är i mörkret.³

Profeten Joseph Smith beskrev prästadömet vid ett tillfälle med följande ord: ”Prästadömet är en evig princip och existerade med Gud från evighet till evighet och ska förbli i evighet, utan dagars början och utan års slut.” (History of the Church, 3:386.)

Det är verkligen den Allsmäktiges makt som Gud gett till människan för att handla i hans namn och i hans ställe. Det är en delegering av gudomlig myndighet, som skiljer sig från alla andra krafter och befogenheter på jorden. Inte att undra på att det återställdes till människan av uppståndna varelser som bar det fordom, så att det inte skulle finnas någon fråga om dess myndighet och giltighet. Utan det kunde det bara finnas en kyrka till namnet, som saknade myndighet att handha det som hör Gud till. Med det finns det inget som är omöjligt i att föra Guds rike framåt. Det är gudomligt till sin natur. Det är både timligt och evigt i sin myndighet. Det är den enda myndighet på jorden som når bortom dödens slöja.⁴

Prästadömet är Guds kraft och myndighet genom vilket han utför sitt verk.

Jag älskar denna kyrkas prästadöme. Det är vitalt och levande. Det är kärnan och styrkan i det här verket. Det är den kraft och myndighet genom vilken Gud, vår evige Fader, utför sitt verk på jorden.⁵

Det heliga prästadömet innehar myndigheten att handha Guds rikes angelägenheter på jorden. Enligt Herrens uppenbarelser ska tre presiderande högpräster presidera över kyrkan. Dessa tre män assisteras av ett kvorum av tolv apostlar som i sin tur assisteras av … de sjuttio. Ett presiderande biskopsråd bestående av tre medlemmar är ansvariga för timliga angelägenheter under första presidentskapets ledning. Alla dessa är ämbetsmän inom prästadömet. Den gudomligt givna kraften är myndigheten genom vilken de leder kyrkan. Det är så i stavar och församlingar med presidentskap och biskopsråd. Det är så i kvorumen. Biorganisationernas ämbetsmän utför sitt arbete under prästadömets ledning och delegering. Utan prästadömet kan formen till en kyrka finnas men det skulle inte finnas någon sann substans i den. Det här är Jesu Kristi kyrka och den leds av den myndighet som är ”enligt Guds Sons orden”. (L&F 107:3.)⁶

Prästadömets välsignelser ska åtnjutas av alla.

[Prästadömet] … är en del av Guds vår Evige Faders plan för att välsigna hans söners och döttrars liv i alla generationer.⁷

Det heliga prästadömet innehåller kraften att välsigna. De som innehar aronska prästadömet har myndigheten att för församlingen administrera emblemen för Herrens kött och blod, som gav sitt liv som ett offer för alla. Sakramentet och att ta del av dessa emblem utgör själva kärnan i vår sabbatsdyrkan. Det innehåller en förnyelse av förbunden med Gud. Det innehåller ett löfte om att hans Helige Ande ska vara hos oss. Det är en välsignelse utan like som alla kan åtnjuta och som möjliggörs genom den myndighet värdiga unga man har förlänats. …

Melkisedekska prästadömet innehåller myndigheten att förläna den Helige Anden. Vilken stor välsignelse det är att betjänas av en medlem i Gudomen efter att ha fått den gåvan genom handpåläggning av dem som handlar med gudomlig myndighet. Om vi fortsätter att vandra i dygd, kan vi åtnjuta fullheten av det löftet som Herren gav när han sa: ”Den Helige Anden skall vara din ständige ledsagare och din spira en oföränderlig rättfärdighetens och sanningens spira, och ditt herradöme skall vara ett evigt herradöme, och det skall utan tvångsmedel strömma till dig i evigheters evighet.” (L&F 121:46.)

Prästadömet innehåller kraften att välsigna de sjuka. Finns det någon som hör min röst som inte har utövat eller känt den gudomliga kraften? Kan någon av oss tvivla på dess inverkan? Vi kunde berätta om mirakel, heliga och underbara, som vi har bevittnat i våra egna upplevelser. …

Det här heliga melkisedekska prästadömet innehar myndigheten att profetera, trösta, stödja och leda. Vi har patriarker ibland oss som under den myndighet de bär kan tillkännage släktlinje och ge välsignelser till vår vägledning. Dessa välsignelser kan bli som ett ankare som håller oss stadiga och trygga igenom livets stormar.

Det högsta uttrycket det heliga prästadömet för med sig är myndigheten att besegla både på jorden och i himlarna. Det är unikt och underbart. Det är myndigheten som utövas i Guds tempel. Det gäller både de levande och de döda. Det är själva kärnan i evigheten. Det är gudomlig kraft förlänad av den Allsmäktige som en del av hans stora plan att åstadkomma odödlighet och evigt liv för människan.

Hur dyrbar är inte Guds gåva som kommit oss till del.⁸

Guds söner som bär hans gudomliga myndighet måste vara trogna det allra bästa inom dem.

Varje värdig man, oavsett nationalitet, etnisk bakgrund eller andra faktorer, har möjlighet att få prästadömet. Hans lydnad mot Guds bud är den avgörande faktorn. Dess förlänande grundar sig bara på värdighet inför Herren. …

Sådant är prästadömets under. Rikedom räknas inte. Utbildning räknas inte. Ära av människor räknas inte. Det helt avgörande är att man behagar Herren.⁹

Det är dags för oss alla som har ordinerats till antingen aronska eller melkisedekska prästadömet och till något ämbete däri att reflektera över våra liv, bedöma våra brister, och att omvända oss från det slags uppförande som inte är förenligt med det höga och heliga uppdrag vi har fått. …

Ingen man, ung eller gammal … som har … ordinerats kan ta lätt på det ämbete han bär. Han är Guds medarbetare och på honom vilar en fast och helig skyldighet att leva på så vis att han är värdig att tala och handla i Guds namn som hans berättigade representant.¹⁰

Även om personer med myndighet lägger händerna på våra huvuden och vi ordineras, kan vi genom vårt uppträdande upphäva och förlora all rätt att utöva denna gudomliga myndighet.

… ”Ingen makt och inget inflytande kan eller bör göra sig gällande i kraft av prästadömet utom genom överbevisning, genom långmodighet, genom mildhet och ödmjukhet och genom uppriktig kärlek,

genom välvilja och ren kunskap som storligen skall utvidga själen, utan hyckleri och utan svek” (L&F 121:41–42).

Detta, mina bröder, är gränserna inom vilka detta prästadöme måste utövas. Det är inte som en mantel som vi kan ta på och av när vi vill. Det är, när det utövas i rättfärdighet, som själva vävnaden i vår kropp, en del av oss hela tiden och under alla omständigheter.¹¹

Vi måste vara trogna det allra bästa inom oss. Vi är söner till Gud och hedrade med att bära hans gudomliga myndighet. Men vi lever i en värld av ondska. Det finns en ständig kraft som drar oss neråt och inbjuder oss att ta del av sådant som är helt oförenligt med det gudomliga prästadöme vi bär. …

Er män vill jag ge en uppfordran. Fly undan den flodvåg av slipprighet som hotar att överväldiga er. Undfly världens ondska. Var lojala mot ert bättre jag. Var lojala mot det allra bästa inom er. Var trofasta och trogna de förbund som hör samman med Guds prästadöme.¹²

Varje ämbetsman, varje lärare i kyrkan som har ett prästadömsämbete har ett heligt ansvar att förhärliga denna kallelse inom prästadömet. Vi är var och en ansvarig för andra människors välfärd, tillväxt och utveckling. Vi lever inte bara för oss själva. Om vi ska kunna förhärliga våra kallelser, kan vi inte bara leva för oss själva.¹³

Många män tycks tro att eftersom de blivit ordinerade har de fått prästadömet för alltid och kan använda det som de själva behagar. De tror att de då och då kan bryta ett förbund och ett bud, och synda på det ena sättet eller det andra, och ändå inom sig ha prästadömets makt, och att Gud ska godkänna det som de talar i hans heliga namn och Återlösarens namn. Detta blir till hädelse och jag tror att de därigenom missbrukar Guds namn. De befläckar hans älskade Sons namn. De vanhelgar den heliga gåva som kom genom ordination och den myndighet som de har förlorat på grund av överträdelse. …

… Jag höjer en varnande röst till alla pojkar och män: sky synden. Överträdelser är oförenliga med gudomlig myndighet. Sky pornografi som pesten. Undvik varje slag av sexuell synd. Sky oärlighet och bedrägeri. Jag vädjar till er att avhålla er från varje form av högmod eller fåfänglig äregirighet. Min bön är att ni ska skärskåda er själva för att förvissa er om att ni inte utövar någon form av tvång över er hustru eller era barn. …

… Jag är säker på att vår himmelske Fader inte är nöjd med någon man eller pojke som accepterar att bli ordinerad och sedan ägnar sig åt onda ting. När han accepterar att bli ordinerad ingår han en ed och ett förbund mellan sig själv och Gud.¹⁴

Ingen man, ung eller gammal, lever upp till prästadömets normer om de förringar eller nedvärderar kvinnlighet, om de försummar att visa den aktning för Guds döttrar som vår Fader i himlen vill att de ska visa.¹⁵

Låt oss vara goda makar och fäder. En man som är en tyrann i sitt hem är inte värdig prästadömet. Han kan inte vara ett dugligt redskap i Herrens hand om han inte visar aktning och vänlighet och kärlek mot den kvinna han har valt till livskamrat. På samma sätt kommer den man som är ett dåligt exempel för sina barn, som inte kan tygla sitt humör eller som är inblandad i ohederliga eller omoraliska handlingar, att finna att hans prästadömskraft har förlorat sin giltighet.¹⁶

Den hustru du väljer blir din jämlike. … Hon är inte din tjänare, din ägodel, eller något dylikt. Vilken tragisk och avskyvärd företeelse hustrumisshandeln är. Den man i denna kyrka som begår övergrepp mot sin hustru, som förnedrar henne, som förolämpar henne, som utövar orättfärdigt herravälde över henne, är ovärdig att bära prästadömet. Även om han kan ha blivit ordinerad, undandrar sig himlarna, Herrens Ande bedrövas och det är slut med den mannens prästadöme eller myndighet. Den man som befattar sig med något sådant är ovärdig att inneha en tempelrekommendation. …

… Om det finns någon … som gör sig skyldig till sådant uppträdande uppmanar jag dig att omvända dig. Gå ner på knä och be Herren förlåta dig. Be honom om kraft att styra din tunga och din brutala hand. Be din hustru och dina barn om förlåtelse. …

Jag är säker på att när vi står inför Guds domarskrank kommer det inte att talas mycket om hur stor förmögenhet vi samlat på oss i livet, eller om hur många hedersutmärkelser vi kan ha förvärvat. I stället kommer ingående frågor att ställas angående våra familjerelationer. Och jag är övertygad om att endast de som har gått genom livet med kärlek och respekt och uppskattning för sin följeslagare och sina barn kommer att få höra vår evige domare säga: ”Bra, du gode och trogne tjänare. … Gå in i din herres glädje!” (Matt. 25:21).¹⁷

Ett prästadömskvorum kan bli ett ankare av styrka för sina medlemmar.

Jag är övertygad om att Herren avsåg att ett prästadömskvorum skulle vara mycket mer än en teologisk klass på söndagsmorgnarna. Naturligtvis är uppbyggnaden av andligheten och stärkandet av vittnesbörden genom en verksam evangelieundervisning ett viktigt ansvar för prästadömet. Men detta är bara en liten del av kvorumets funktioner. Varje kvorum måste vara ett fungerande broderskap för varje medlem, om dess avsikt ska förverkligas. …

… Prästadömskvorumet är Herrens organisation för kyrkans män, på samma sätt som Hjälpföreningen är Herrens organisation för kyrkans kvinnor. Båda har bland sina ansvar, som ligger till grund för deras existensberättigande, att hjälpa de behövande.

När Hjälpföreningen organiserades sa profeten Joseph om föreningens kvinnor: ”De … skall skyndsamt bistå främlingen, skall hälla olja och vin i den bedrövades hjärtesår, skall torka den föräldralöses tårar och få änkans hjärta att fröjda sig” [Kyrkans presidenters lärdomar Joseph Smith (2007), s. 448]. Jag skulle vilja hoppas att samma sak kan sägas om männen i prästadömet.

Det blir en förunderlig dag … när våra prästadömskvorum blir ett ankare av styrka för varje man som tillhör dem, när varje sådan man med rätta ska kunna säga: ”Jag är medlem i ett prästadömskvorum i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Jag står beredd att hjälpa mina bröder med alla deras behov, liksom jag är övertygad om att de är beredda att hjälpa mig. När vi arbetar tillsammans ska vi tillväxa andligt som Guds förbundssöner. När vi arbetar tillsammans kan vi utan förlägenhet och utan fruktan stå emot varje motvind som kan blåsa, vare sig den är ekonomisk, social eller andlig.”¹⁸

Kyrkans ledare och medlemmar – både män och kvinnor – samarbetar för att ”utföra sitt arbete under prästadömets ledning och delegering.”

I hemmen och i kyrkan arbetar män och kvinnor tillsammans för att föra Herrens verk framåt.

Männen bär prästadömet, ja. Men min hustru är min kompanjon. I den här kyrkan går mannen varken framför eller bakom sin hustru, utan vid hennes sida. De är jämställda i livets stora företag.¹⁹

Det finns styrka och stor kapacitet hos kvinnorna i denna kyrka. Där finns ledarskap och direktiv, en anda av självständighet, och likväl stor tillfredsställelse över att vara en del av detta Herrens rike och över att arbeta hand i hand med [bärare] av prästadömet för att föra det framåt.²⁰

Jag tackar min Evige Fader för återställelsen av det heliga prästadömet, så att ”var och en skall kunna tala i Herren Guds, ja, i världens Frälsares namn” (D&C 1:20). Jag har sett skönheten och undret i detta prästadöme i sättet som denna märkliga kyrka leds. Jag har känt dess kraft flöda genom mig till välsignelse för och botande av den sjuke. Jag har sett hur prästadömet förädlat ödmjuka män, vilka kallats till stora och viktiga ansvarsuppgifter. Jag har sett det när de talat med kraft och myndighet från ovan, som om Guds röst talade genom dem.

Jag tackar Herren för vittnesbördet han gett mig om helheten i evangeliet, dess bredd, räckvidd och djup. Det är avsett att välsigna alla generationers söner och döttrar – både levande och döda.²¹

Förslag till studier och diskussion

Frågor

Gå igenom president Hinckleys lärdomar i avsnitt 1 om prästadömets återställelse. Vilka upplevelser har hjälpt dig att få ett vittnesbörd om dessa sanningar?
President Hinckley lärde: ”Det heliga prästadömet innehar myndigheten att handha Guds rikes angelägenheter på jorden” (avsnitt 2). Hur tillämpas den sanningen i stavar och församlingar? i kvorum? i Hjälpföreningen? Hur stärker prästadömets myndighet ditt arbete i Guds rike?
Gå i avsnitt 3 igenom de välsignelser vi alla kan få genom prästadömet. Hur har du upplevt prästadömets kraft och välsignelser?
Vad kan vi lära oss från president Hinckleys lärdomar om skillnaden mellan prästadömets myndighet och prästadömets kraft? (Se avsnitt 4.) Vad tror du det betyder för en prästadömsbärare att ”vara trogen [det] allra bästa inom [sig]?” Varför får prästadömsbärare ”inte bara leva för sig själva”?
Vilka intryck fick du i avsnitt 5 om president Hinckleys beskrivning av prästadömets kvorum och Hjälpföreningen? Vad kan vi göra i vår församling eller gren för att följa hans råd?
Varför måste män och kvinnor arbeta tillsammans som jämställda för att utföra Herrens verk? (Se avsnitt 6.)

Skriftställen som hör till detta ämne

Hebr. 5:1–4; 1 Ne. 14:12–14; Alma 13:1–9; L&F 84:33–44; 88:133; 112:30–32

Undervisningstips

”Ställ frågor som kräver att eleverna hittar svaren i skrifterna och nutida profeters lärdomar” (Undervisning: Den högsta kallelsen [2000], s. 62).