Kyrkans historia
Månggifte i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga


Bild
Nauvoo

Månggifte i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga

Översikt

Sista dagars heliga tror på att äktenskapet mellan en man och en kvinna är Herrens gällande lag för äktenskap. På Bibelns tid befallde Herren några att utöva månggifte – äktenskap mellan en man och mer än en kvinna.1 Genom uppenbarelse befallde Herren Joseph Smith att instifta utövandet av månggifte bland kyrkans medlemmar under 1840-talets början. I mer än ett halvt sekel utövades månggifte av några sista dagars heliga under kyrkans presidents ledning.2

De sista dagarnas heliga förstår inte alla Guds avsikter med att genom sina profeter införa seden att utöva månggifte. I Mormons bok anges ett skäl för Gud att befalla om det: att öka antalet barn födda inom förbundet för att ”uppresa avkomlingar åt [Herren]”3.

Månggifte i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga resulterade i stora barnskaror i trofasta sista dagars heligas hem. Det formade också 1800-talets mormonsamhälle på många sätt: Äktenskapet blev tillgängligt för praktiskt taget alla som ville, den ekonomiska ojämlikheten per capita minskades då ekonomiskt svaga kvinnor gifte in sig i ekonomiskt stabilare hushåll och äktenskap mellan etniska grupper ökade vilket hjälpte till att ena den mångskiftande immigrerade befolkningen. Månggiftet hjälpte också till att skapa och stärka sammanhållningen och gruppkänslan bland sista dagars heliga. Kyrkans medlemmar kom att se sig som ett ”eget folk” som slutit förbund att utföra Guds befallningar trots yttre motstånd.4

Månggiftet tar sin början i kyrkan

Polygami hade varit tillåtet i årtusenden i många kulturer och religioner, men förkastades, med få undantag, av västvärldens kulturer. På Joseph Smiths tid var monogami den enda lagliga formen av äktenskap i Förenta staterna.

Uppenbarelsen om månggifte som nedtecknats i Läran och förbunden 132, framkom delvis ur Joseph Smiths studium av Gamla testamentet 1831. Sista dagars heliga förstod att de levde i de senare dagarna, det som i uppenbarelserna kallas ”tidernas fullbordans utdelning”.5 Forntida principer – såsom profeter, prästadöme och tempel – skulle återställas till jorden. Månggifte, som utövades av forna patriarker som Abraham, Isak, Jakob och Mose, var en av de här forntida principerna.6

Den uppenbarelse där månggifte togs upp var infogad i en uppenbarelse om evigt äktenskap – läran att äktenskapet kan fortsätta bortom döden. Monogama och plurala vigslar som förrättats genom prästadömets makt kunde besegla nära och kära till varandra för evigheten, på villkor att man förblev rättfärdig.7

I uppenbarelsen om äktenskap fastslås allmänna principer. Den förklarar inte i detalj hur månggiftet ska införas. Joseph Smith gifte sig med ytterligare fruar i Nauvoo och tillät andra sista dagars heliga att utöva månggifte. Seden infördes försiktigt och stegvis, och deltagarna lovade att hålla sitt deltagande hemligt, i väntan på en tid när män och hustrur kunde erkänna varandra offentligt.

Om du vill veta mer om månggiftets början i kyrkan, klicka här.

Månggifte och familjer i 1800-talets Utah

Mellan 1852 och 1890 utövade sista dagars heliga månggifte öppet. De flesta månggiftesfamiljer bodde i Utah. Kvinnor och män som levde i månggifte vittnade om utmaningar och svårigheter, men också om den kärlek och glädje de fann i sina familjer. De trodde på att det var en befallning från Gud just då och att lydnad skulle medföra stora välsignelser för dem och deras efterkommande. Kyrkans ledare lärde att de som tog del av månggiftet borde söka utveckla en generös anda av osjälviskhet och Kristi rena kärlek till alla berörda.

En del ledare hade stora polygama familjer, men två tredjedelar av polygamisterna hade bara två fruar i taget. Kyrkans ledare insåg att månggiftet kunde vara särskilt svårt för kvinnor. Skilsmässa tilläts därför för kvinnor som var olyckliga i sina äktenskap. Goda möjligheter till omgifte fanns också. Kvinnor gifte sig ofta unga under de första årtiondena av Utahs kolonisering, vilket var vanligt bland kvinnor på den tiden i nybyggartrakter. Månggiftet nådde sin kulmen år 1857, när kanske hälften av alla sista dagars heliga i Utah levde i månggiftesäktenskap som man, hustru eller barn. Procenttalet personer som berördes av månggifte minskade stadigt under de påföljande tre decennierna.

Under de år när månggiftet lärdes offentligt, förväntades inte alla sista dagars heliga leva efter principen, men alla förväntades acceptera den som en uppenbarelse från Gud. Det här systemet för äktenskap kunde faktiskt aldrig ha blivit allmänt, med tanke på proportionen mellan män och kvinnor. Kvinnor var fria att välja make, att gå in i ett polygamt eller monogamt äktenskap, eller att inte gifta sig alls. En del män ingick plurala äktenskap för att de ombads att göra det av kyrkans ledare, medan andra inledde processen själva. Alla behövde få kyrkans ledares godkännande innan de ingick ett pluralt äktenskap.

Om du vill veta mer om månggiftet och familjer i Utah, klicka här.

Lagstiftning mot polygami och slutet på månggiftet

Med början 1862 stiftade Förenta staternas regering lagar mot månggifte. Efter att USA:s högsta domstol funnit anti-polygamilagarna grundlagsenliga 1879, började federala ämbetsmän åtala män och hustrur i polygama äktenskap under 1880-talet. Sista dagars heliga ansåg lagarna orättvisa och utövade civil olydnad genom att fortsätta utöva månggifte, och de försökte undgå arrestering genom att flytta hem till vänner eller släktingar och genom att gömma sig under antaget namn. När de blev fällda i domstol betalade de sina böter och underkastade sig fängelsedomar.

En av anti-polygamilagarna tillät USA:s statsmakt att beslagta kyrkans egendom. Federala ämbetsmän hotade att ta över sista dagars heligas tempel. Frälsningsverket för både levande och döda var nu i fara. I september 1890 kände kyrkans president Wilford Woodruff sig inspirerad att utfärda ett manifest. ”Eftersom kongressen har antagit lagar som förbjuder månggifte”, förklarade president Woodruff, ”tillkännager jag härmed att det är min avsikt att underkasta mig dessa lagar och att begagna mitt inflytande bland den kyrkas medlemmar över vilken jag presiderar till att förmå dem att göra detsamma.”8

Dokumentets fulla innebörd var i början inte helt klar. Herrens sätt att är att tala ”rad på rad, bud på bud, lite här och lite där”.9 Liksom början på månggiftet i kyrkan skedde avslutandet gradvis och stegvis, en process som var fylld av svårigheter och osäkerhet.

I manifestet förklarades president Woodruffs avsikt att underkasta sig Förenta staternas lagar, och plurala vigslar inom hans jurisdiktion upphörde i stort sett. Men ett fåtal plurala vigslar förrättades ändå i Mexiko och Kanada, med sanktion från vissa av kyrkans ledare. I regel förespråkades inte de här vigslarna av kyrkans ledare och var svåra att få godkännande för. Den ena eller båda makarna som ingick de här äktenskapen måste vanligen gå med på att stanna kvar i Kanada eller Mexiko. Undantagsvis förrättades ett mindre antal plurala vigslar i Förenta staterna mellan 1890 och 1904.

Kyrkans roll i de här vigslarna blev ämne för en intensiv offentlig debatt efter att aposteln Reed Smoot hade invalts till USA:s senat 1903. Under generalkonferensen i april 1904 utfärdade president Joseph F. Smith ett kraftfullt uttalande som kallades det andra manifestet, varigenom nya polygama äktenskap kunde straffas med uteslutning.10 Sedan president Smiths tid har kyrkans presidenter gång på gång betonat att kyrkans medlemmar inte längre hade rätt att ingå plurala äktenskap och har understrukit allvaret i sina ord genom att uppmana lokala ledare att ställa trotsande medlemmar inför kyrkans disciplinråd.

Om du vill veta mer om månggiftets upphörande i kyrkan, klicka här.

Sammanfattning

Månggiftet var bland de delar av återställelsen som orsakade störst svårigheter. För många som utövade månggifte var det en trosprövning. Det gick emot både kulturella och lagliga normer och ledde till förföljelse och smädelser. Trots de här svårigheterna var månggiftet till nytta för kyrkan på många sätt. Genom dessa 1800-talsmedlemmars släkter har kommit många sista dagars heliga som varit trogna sina evangelieförbund som rättfärdiga mödrar och fäder, lojala lärjungar till Jesus Kristus, hängivna kyrkans medlemmar, ledare och missionärer samt goda medborgare och framstående offentliga ämbetsmän. Nutida sista dagars heliga hedrar och respekterar dessa trofasta pionjärer för deras tro, familjer och samhälle.

Kyrkan ger sitt erkännande till forskares bidrag till det vetenskapliga innehållet i den här artikeln. Deras material används med tillstånd.

Publicerades ursprungligen i oktober 2014.

Relaterade ämnen

Skrifterna

Skriftställen

Läranderesurser

Allmänna resurser

Nauvoo Journals, December 1841–April 1843”, The Joseph Smith Papers

Kyrkans tidskrifter

Det nya och eviga förbundet”, Liahona, december 2015

Undervisningsresurser

Lektionsförslag