”32. Omvändelse och kyrkans medlemskapsråd”, Allmän handbok: Tjäna i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (2020).
”32. Omvändelse och kyrkans medlemskapsråd”, Allmän handbok.
32.
Omvändelse och kyrkans medlemskapsråd
32.0
Introduktion
Omvändelse sker oftast mellan en person, Gud och dem som har påverkats av personens synder. Men ibland behöver en biskop eller stavspresident hjälpa kyrkans medlemmar i deras strävan att omvända sig.
När biskopar och stavspresidenter hjälper medlemmar med deras omvändelse är de kärleksfulla och omtänksamma. De följer Frälsarens exempel, som lyfte människor och hjälpte dem att vända sig bort från synden och vända sig till Gud (se Matteus 9:10–13; Johannes 8:3–11).
Som det beskrivs nedan har det här kapitlet lagts upp för att ta ledare genom de viktiga beslut och handlingar som är nödvändiga för att hjälpa någon att omvända sig från en allvarlig synd och för att bidra till att skydda andra.
-
Kyrkans roll i att hjälpa en person att omvända sig. Avsnitt 32.1–32.4 förklarar Herrens lära om omvändelse och förlåtelse. De här avsnitten förklarar också de tre ändamålen med begränsningar eller upphävande av medlemskap i kyrkan. Dessutom förklaras den roll biskopen och stavspresidenten har i att hjälpa till under omvändelseprocessen.
-
Fastställa forumet för hjälp till omvändelse. Avsnitt 32.5–32.7 ger riktlinjer för hur man avgör om ett medlemskapsråd eller personlig rådgivning är rätt forum för hjälp till omvändelse.
-
Ge personlig rådgivning. Avsnitt 32.8 ger riktlinjer för personlig rådgivning av biskopen eller stavspresidenten. Det förklarar också informella begränsningar av medlemskap i kyrkan.
-
Hålla kyrkans medlemskapsråd. Avsnitt 32.9–32.14 förklarar vem som ansvarar för medlemskapsråd, hur de hålls och möjliga beslut. Följderna av de besluten förklaras också.
-
Återge kyrkans medlemskapsförmåner. Avsnitt 32.15–32.17 förklarar hur en person åter kan få ta del av kyrkans medlemskapsförmåner genom omvändelse.
Om inget annat anges gäller det som sägs om stavspresidenter också missionspresidenter. Det som sägs om biskopar gäller också grenspresidenter.
Första presidentskapet definierar riktlinjerna och tillvägagångssätten för omvändelse från allvarliga synder. Första presidentskapet stöder sig på kyrkans kontor för konfidentiella uppteckningar. Stavspresidenten eller biskopen kan kontakta det kontoret med frågor som rör administration eller riktlinjer. Detta kontor kan också ge instruktioner om hur man skickar in en begäran till första presidentskapets kontor. Deras kontaktuppgifter listas nedan:
Telefon: +1-801-240-2053 eller +1-800-453-3860, anknytning 2-2053
Avgiftsfritt (GSD-telefon): 001-855-537-4357
KYRKANS ROLL I ATT HJÄLPA EN PERSON ATT OMVÄNDA SIG
32.1
Omvändelse och förlåtelse
Herren sa att ”inget orent kan ärva himmelriket” (Alma 11:37; se även 3 Nephi 27:19). Våra synder gör oss orena – ovärdiga att vistas i vår himmelske Faders närhet. De gör också att vi lider i det här livet.
Guds lag om rättvisa kräver att våra synder får konsekvenser (se Alma 42:14, 17–18). Men hans stora barmhärtighetsplan kan ”tillfredsställa rättvisans krav och omsluta [oss] i trygghetens armar” (Alma 34:16; se även Mosiah 15:9).
För att åstadkomma sin barmhärtighetsplan sände vår himmelske Fader sin enfödde Son Jesus Kristus för att sona för våra synder (se Alma 42:15). Jesus utstod det straff som rättvisans lag kräver för våra synder (se Läran och förbunden 19:15–19; se även Alma 42:24–25). Genom detta offer visade både Fadern och Sonen sin oändliga kärlek till oss (se Johannes 3:16).
När vi utövar ”tro till omvändelse” förlåter Gud oss och beviljar nåd genom Jesu Kristi försoning (Alma 34:15; se även Alma 42:13). När vi har renats och blivit förlåtna kan vi till sist ärva Guds rike (se Jesaja 1:18; Läran och förbunden 58:42).
Omvändelse är mer än att ändra ett beteende. Det är att vända sig bort från synd och till vår himmelske Fader och Jesus Kristus. Det leder till en hjärtats och sinnets förändring (se Mosiah 5:2; Alma 5:12–14; Helaman 15:7). Genom omvändelse blir vi nya personer, försonade med Gud (se 2 Korintierbrevet 5:17–18; Mosiah 27:25–26).
Möjligheten att omvända sig är en av de största välsignelser som vår himmelske Fader har gett oss genom sin Sons gåva.
32.2
Ändamålen med begränsningar eller upphävande av medlemskap i kyrkan
När en person döps blir han eller hon ”medlem i Guds familj” (se Efesierbrevet 2:19). Dopförbundet innehåller ett löfte om att sträva efter att leva efter Kristi lärdomar och bud. När en person kommer till korta utövar han eller hon tro på Jesus Kristus och omvänder sig och förlitar sig på att genom hans barmhärtighet kunna stärkas och förlåtas.
Om en medlem begår en allvarlig synd hjälper biskopen eller stavspresidenten honom eller henne att omvända sig. Som en del av den här processen kan han behöva begränsa vissa av kyrkans medlemskapsförmåner under en tid. I vissa fall kan han behöva upphäva en persons medlemskap under en tid.
Att begränsa eller upphäva en persons medlemskap är inte ett sätt att straffa personen. Snarare är dessa handlingar ibland nödvändiga för att hjälpa en person att omvända sig och uppleva en hjärtats förändring. De ger också personen tid att förbereda sig andligen för att förnya och hålla sina förbund igen.
Biskopen eller stavspresidenten har tillsyn över begränsningar eller upphävande av medlemskap enligt anvisningarna i 32.5–32.14. De här åtgärderna åtföljs av omvändelsevillkor. När en person uppriktigt omvänder sig kan han eller hon åter få ta del av förmånerna av medlemskap i kyrkan.
När begränsningar eller upphävande av medlemskap är nödvändiga följer biskopen eller stavspresidenten den Helige Andens vägledning och anvisningarna i det här kapitlet. Han verkar i en anda av kärlek (se 32.3).
Begränsningar av medlemskap i kyrkan är kyrkliga åtgärder, inte civila eller rättsliga. De påverkar bara en persons ställning i kyrkan. (Se Läran och förbunden 134:10.)
De tre ändamålen med begränsningar eller upphävande av medlemskap är följande.
32.2.1
Bidra till att skydda andra
Det första ändamålet är att bidra till att skydda andra. Ibland utgör en person ett fysiskt eller andligt hot. Systematiskt våldsamt beteende, misshandel, sexuella övergrepp, drogmissbruk, bedrägeri och avfall är exempel på detta. En biskop eller stavspresident agerar med inspiration för att skydda andra när någon utgör ett hot på dessa och andra allvarliga sätt (se Alma 5:59–60).
32.2.2
Hjälpa en person att nyttja Jesu Kristi återlösande kraft genom omvändelse
Det andra ändamålet är att hjälpa en person nyttja Jesu Kristi återlösande kraft genom omvändelse. Genom den här processen kan han eller hon återigen bli ren och värdig att ta emot alla Guds välsignelser.
Frälsaren lärde att ”ett förkrossat hjärta och en botfärdig ande” är det offer han fordrar för syndernas förlåtelse (3 Nephi 9:20). Detta innefattar uppriktig ånger över synder och deras följder (se 2 Korintierbrevet 7:9–10).
När en person begår en allvarlig synd kan begränsningar eller upphävande av medlemskap hjälpa till att främja ett förkrossat hjärta och en botfärdig ande som behövs för att man ska kunna omvända sig, verkligen överge synden och förstå syndens följder. Den här insikten kan hjälpa personer att värdesätta sina förbund med Gud djupare och ha en önskan att hålla dessa förbund i framtiden.
32.2.3
Skydda kyrkans integritet
Det tredje ändamålet är att skydda kyrkans integritet. Att begränsa eller upphäva en persons medlemskap i kyrkan kan vara nödvändigt om hans eller hennes agerande på ett betydligt sätt skadar kyrkan (se Alma 39:11). Kyrkans integritet skyddas inte av att man döljer eller bagatelliserar allvarliga synder, utan av att man tar itu med dem.
32.3
Israels domares roll
Biskopar och stavspresidenter har kallats och avskilts till att vara domare i Israel (se Läran och förbunden 107:72–74). De innehar prästadömsnycklar så att de kan representera Herren i arbetet att hjälpa kyrkans medlemmar att omvända sig (se Läran och förbunden 13:1; 107:16–18).
Biskopar och stavspresidenter hjälper ofta till med omvändelsen genom personlig rådgivning. Denna hjälp kan innebära att vissa förmåner med medlemskapet i kyrkan informellt begränsas under en tid. (Se 32.8.)
För vissa allvarliga synder hjälper ledarna till med omvändelsen genom att hålla ett medlemskapsråd (se 32.6 och 32.9–32.14). Den här hjälpen kan innebära att vissa förmåner av medlemskapet i kyrkan formellt begränsas eller att en persons medlemskap upphävs under en tid (se 32.11.3 och 32.11.4).
Biskopar och stavspresidenter hjälper kyrkans medlemmar förstå att Gud älskar sina barn. Eftersom han vill att de ska vara lyckliga och få välsignelser bryr han sig också väldigt mycket om deras lydnad och omvändelse.
Biskopar och stavspresidenter är kärleksfulla och omtänksamma när de hjälper medlemmarna att omvända sig. Frälsarens konversation med kvinnan som gripits för äktenskapsbrott är vägledande (se Johannes 8:3–11). Han sa inte att hennes synder var förlåtna, men han dömde henne inte heller. I stället sa han till henne: ”Synda nu inte mer.” Han sa till henne att omvända sig och förändra sitt liv.
Dessa ledare lär att det blir ”glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig” (Lukas 15:7). De är tålmodiga, stödjande och positiva. De inspirerar till hopp. De undervisar och vittnar om att alla kan omvända sig och bli rena tack vare Frälsarens försoningsoffer.
Biskopar och stavspresidenter söker Andens vägledning för att få veta hur de kan hjälpa varje person att omvända sig. Endast för de allvarligaste synderna har kyrkan en fastställd norm för de åtgärder som dess ledare bör vidta (se 32.6 och 32.11). Ingen situation liknar den andra. Råden som ledarna ger och den omvändelseprocess som de främjar måste vara inspirerade och kan variera från person till person.
Herren känner till varje persons omständigheter, förmåga och andliga mognad. Den Helige Anden hjälper ledarna urskilja hur de kan hjälpa medlemmarna att göra de nödvändiga förändringarna så att de kan bli hela och motstå frestelsen att upprepa synden.
Att hjälpa någon att omvända sig, vända tillbaka till Gud och bli hel genom Jesu Kristi försoning är en av de mest glädjande upplevelser en person kan ha. Läran och förbunden 18:10–13 förklarar:
”Kom ihåg att själarna är mycket värdefulla i Guds ögon,
för se, Herren er Återlösare led döden i köttet, varför han led alla människors smärta för att alla människor ska kunna omvända sig och komma till honom.
Och han har uppstått från de döda för att kunna föra alla människor till sig, på villkor att de omvänder sig.
Och hur stor är inte hans glädje över den själ som omvänder sig!”
32.4
Bekännelse, tystnadsplikt och rapportering till civila myndigheter
32.4.1
Bekännelse
Omvändelse kräver att man bekänner sina synder för sin himmelske Fader. ”Härigenom kan ni veta om en människa omvänder sig från sina synder: Se, hon bekänner dem och överger dem” (Läran och förbunden 58:43; se även Mosiah 26:29).
När kyrkans medlemmar begår allvarliga synder, består deras omvändelse också av att de bekänner dem för biskopen eller stavspresidenten. Han kan sedan utöva nycklarna till omvändelsens evangelium å deras vägnar (se Läran och förbunden 13:1; 84:26–27; 107:18, 20). Det hjälper dem att bli hela och återvända till evangeliets stig genom kraften i Frälsarens försoning.
Syftet med bekännelsen är att uppmuntra medlemmarna att befria sig från sina bördor så att de till fullo kan söka Herrens hjälp i att förändra sig och bli hela. Bekännelsen hjälper oss att utveckla ”ett förkrossat hjärta och en botfärdig ande” (2 Nephi 2:7). Frivillig bekännelse visar att en person vill omvända sig.
När en medlem bekänner, följer biskopen eller stavspresidenten riktlinjerna för rådgivning i 32.8. Han söker i bön vägledning om lämpligt forum för att hjälpa medlemmen att omvända sig (se 32.5). Han överväger om ett medlemskapsråd kan vara till hjälp. Om kyrkans riktlinjer kräver ett medlemskapsråd förklarar han detta (se 32.6 och 32.10).
Ibland har en medlem felat mot en make, maka eller annan vuxen. Som en del av omvändelsen bör han eller hon vanligtvis bekänna för den personen och söka förlåtelse. En ungdom som begår en allvarlig synd uppmuntras vanligtvis att rådgöra med sina föräldrar.
32.4.2
Allvarliga synder som inte bekänns eller som förnekas
En biskop eller stavspresident får vanligtvis kunskap om en allvarlig synd genom bekännelse eller av en annan person. Han kan också få maningar om en eventuell allvarlig synd genom den Helige Anden. Om han känner en maning från Anden om att någon kanske kämpar med synd, kan han planera in en intervju. Under intervjun berättar han om sina farhågor på ett vänligt och respektfullt sätt. Han undviker att låta anklagande.
Om en medlem förnekar att han eller hon begår en allvarlig synd som biskopen eller stavspresidenten har stöd för, kan ett medlemskapsråd fortfarande hållas. Men endast ett andligt intryck räcker inte för att hålla ett råd (se Läran och förbunden 10:37). Ledaren kan vid behov samla in ytterligare information. Han följer riktlinjerna i 32.4.3 och 32.10.2.
32.4.3
Insamling av information
Innan biskopen eller stavspresidenten håller ett medlemskapsråd samlar han in så mycket information som han behöver. Information från en medlems bekännelse är ofta tillräcklig. Information kan också komma från en anhörig, en annan ledare i kyrkan, ett offer eller någon som deltagit i synden.
Vid insamling av information ska biskopen eller stavspresidenten bara använda metoder som är lämpliga för en prästadömsledare. Han ska inte bevaka en persons hem eller videofilma honom eller henne utan tillåtelse. Inte heller ska han göra något som strider mot lagen.
Falska anklagelser är sällsynta men kan förekomma. Prästadömsledare ska visa försiktighet när det finns begränsad information förutom en persons ord. En medlem som anklagas för äktenskapsbrott kan till exempel förneka anklagelsen. Skrifterna förklarar att ”varje ord ska stadfästas mot honom eller henne genom två vittnen som tillhör kyrkan” (Läran och förbunden 42:80). ”Två vittnen” innebär två skilda informationskällor. Det kan vara information från en deltagare och en annan pålitlig källa. Ibland kan en prästadömsledare behöva avvakta tills mer information blir tillgänglig.
När en ledare i kyrkan samlar in information för ett medlemskapsråd ska han omedelbart sluta om han får veta att polisen aktivt utreder medlemmen. Detta görs för att undvika eventuella påståenden om att ledaren kan ha hindrat rättvisan. För juridisk rådgivning om sådana situationer i USA och Kanada kontaktar stavspresidenten kyrkans kontor för juridisk rådgivning:
1-800-453-3860, ankn. 2-6301
1-801-240-6301
Utanför USA och Kanada kontaktar stavspresidenten områdets juridiska ombud på områdeskontoret.
Vanligtvis hålls inte ett medlemskapsråd för att granska gärningar som prövas i civila eller rättsliga mål förrän domstolen har meddelat slutlig dom. I vissa fall kan det också vara lämpligt att skjuta upp ett medlemskapsråd tills fristen för överklagande av dom har löpt ut eller överklagandet har ogillats.
32.4.4
Tystnadsplikt
Biskopar, stavspresidenter och deras rådgivare har ett heligt ansvar att skydda all konfidentiell information som delas med dem. Den här informationen kan komma fram under intervjuer, rådgivning och bekännelser. Samma tystnadsplikt gäller alla som deltar i medlemskapsråd. Tystnadsplikten är nödvändig eftersom medlemmar kanske inte bekänner synder eller söker vägledning om det de berättar inte behandlas konfidentiellt. Om man bryter tystnadsplikten sviker man medlemmars förtroende och gör att de tappar tilltron till sina ledare.
I enlighet med sin tystnadsplikt kan en biskop, stavspresident eller deras rådgivare endast dela sådan information enligt följande:
-
De behöver rådgöra med medlemmens stavspresident, missionspresident eller biskop om att hålla ett medlemskapsråd eller liknande angelägenheter. Stavspresidenten kan också rådgöra med sin tilldelade områdessjuttio. Vid behov hänvisar områdessjuttion stavspresidenten till områdespresidentskapet. Endast stavspresidenten avgör om ett råd ska hållas eller dess utfall.
-
Personen flyttar till en ny församling (eller prästadömsledaren blir avlöst) medan medlemskapsåtgärder eller andra allvarliga angelägenheter pågår. I sådana fall meddelar ledaren den nye biskopen eller stavspresidenten om omständigheterna eller de pågående åtgärderna (se 32.14.7). Han informerar också ledaren om medlemmen kan utgöra ett hot mot andra.
-
En biskop eller stavspresident får kunskap om att en medlem som bor utanför församlingen eller staven kan ha varit inblandad i en allvarlig synd. Om så är fallet kontaktar han den medlemmens biskop i förtroende.
-
Det är nödvändigt att lämna ut information under ett medlemskapsråd. All information som samlas in och delges som en del av ett medlemskapsråd är konfidentiell.
-
En medlem väljer att ge ledaren tillåtelse att delge information till vissa personer. Det kan till exempel vara föräldrar, ledare i kyrkan eller andra som kan ge stöd. Ledaren delger inte information utöver det som medlemmen tillåtit.
-
Det kan vara nödvändigt att delge begränsad information om ett medlemskapsråds beslut (se 32.12.2).
Under alla andra omständigheter ska ledaren följa anvisningarna i 32.4.5. Sådana fall sker när lagen kan kräva att ett brott, som övergrepp mot barn, ska rapporteras till civila myndigheter.
För att hjälpa ledare att skydda andra och följa lagen tillhandahåller kyrkan hjälp från utbildade yrkesmän. För att få den här vägledningen ringer ledare genast kyrkans hjälplinje för övergrepp där sådan är tillgänglig (se 32.4.5 och 38.6.2.1). Där den inte är tillgänglig kontaktar stavspresidenten områdets juridiska ombud på områdeskontoret.
Endast under en omständighet bör en biskop eller stavspresident delge konfidentiell information utan att först söka sådan vägledning. Det är då delgivande behövs för att förhindra livshotande eller allvarliga skador och det inte finns tid att söka vägledning. I sådana fall är plikten att skydda andra viktigare än tystnadsplikten. Ledare ska omedelbart kontakta civila myndigheter.
Om ledare för anteckningar eller kommunicerar med varandra elektroniskt skyddar de åtkomsten till sådan information. De raderar eller förstör också informationen när de inte längre behöver den. De delger inte personlig information i onödan.
Civila myndigheter kan ifrågasätta den tystnadsplikt som krävs av en prästadömsledare. Om detta sker i USA och Kanada söker stavspresidenten juridisk rådgivning från kyrkans kontor för juridisk rådgivning:
1-800-453-3860, ankn. 2-6301
1-801-240-6301
Utanför USA och Kanada kontaktar stavspresidenten områdets juridiska ombud på områdeskontoret.
32.4.5
Rapportering till civila myndigheter
En del människor som omvänder sig har brutit mot lagen. I vissa fall är myndigheterna inte medvetna om detta. Biskopar och stavspresidenter uppmuntrar medlemmarna att lyda lagen och rapportera sådana saker när så krävs. Ledarna råder också medlemmarna att få kompetent juridisk rådgivning när de gör detta. Kyrkans riktlinje är att lyda lagen.
På många platser kräver lagen att prästadömsledare rapporterar olagliga beteenden som de blir medvetna om. En del stater och länder kräver till exempel att övergrepp mot barn ska rapporteras till brottsbekämpande myndigheter.
I en del länder har kyrkan upprättat en konfidentiell hjälplinje för övergrepp för att bistå biskopar och stavspresidenter. Dessa ledare ska omgående ringa hjälplinjen i varje fall där en person kan ha utsatts för övergrepp – eller riskerar att utsättas för övergrepp (se 38.6.2.1). Den är tillgänglig 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan.
I länder som inte har en hjälplinje ska den biskop som blir medveten om övergrepp kontakta sin stavspresident, som bör söka vägledning hos områdets juridiska ombud på områdeskontoret.
För mer information om rapportering av övergrepp, se 38.6.2.1 och 38.6.2.7.
FASTSTÄLLA FORUMET FÖR HJÄLP TILL OMVÄNDELSE
32.5
Forum för hjälp till omvändelse
När en biskop eller stavspresident blir medveten om att en medlem har begått en allvarlig synd vidtar han åtgärder för att skydda andra. Han söker också den Helige Andens vägledning för att fastställa forumet för att hjälpa personen att omvända sig och komma närmare Frälsaren.
32.5.1
Överblick över forumet
Följande uppställning listar tre forum för hjälp till omvändelse. Den sammanfattar också sådant som ledare kan ta hänsyn till när de beslutar hur de ska gå tillväga.
Forum för hjälp till omvändelse
|
Forum |
Att ta hänsyn till (se även 32.7) |
|---|---|
Forum Stavens medlemskapsråd | Att ta hänsyn till (se även 32.7) |
Forum Församlingens medlemskapsråd | Att ta hänsyn till (se även 32.7)
|
Forum Personlig rådgivning (se 32.8) | Att ta hänsyn till (se även 32.7)
|
Personlig rådgivning och informella begränsningar givna av biskopen eller stavspresidenten är ibland inte tillräckligt för att hjälpa en person att omvända sig från allvarliga synder. Herren har gett oss medlemskapsråd för att bistå domare i Israel i sådana situationer. (Se 2 Moseboken 18:12–27; Mosiah 26:29–36; Läran och förbunden 42:80–83; 102.) För en del allvarliga synder måste ett råd hållas enligt kyrkans riktlinjer (se 32.6.1). Om tempelförbund bryts ökar det sannolikheten för att ett medlemskapsråd är nödvändigt (se 32.7.4).
I en församling biträder biskopens rådgivare under medlemskapsråd. I en stav biträder stavspresidentens rådgivare. I en del av stavens medlemskapsråd deltar också högrådet (se 32.9.2). I ett medlemskapsråd sammanträffar biskopsrådet eller stavspresidentskapet med personen i en anda av kärlek.
32.5.2
Fastställa forum och tidsplan
När ledare beslutar vilket av dessa forum som på bästa sätt kan hjälpa en person att omvända sig söker de den Helige Andens vägledning. De överväger också följande faktorer:
-
syndens allvar och kyrkans riktlinjer om huruvida ett råd krävs (se 32.6)
-
personens omständigheter (se 32.7).
En biskop rådgör med stavspresidenten om specifika situationer. Han måste få godkännande av stavspresidenten innan han håller ett medlemskapsråd.
När det gäller svåra angelägenheter kan stavspresidenten söka råd från sin tilldelade områdessjuttio. Stavspresidenten måste rådgöra med områdespresidentskapet om de frågor som beskrivs i 32.6.3. Men endast stavspresidenten avgör om ett råd ska hållas för att bemöta agerandet. Om ett råd hålls avgör stavspresidenten eller biskopen utfallet.
Om en biskop eller stavspresident bedömer att personlig rådgivning är tillräcklig följer han riktlinjerna i 32.8. Om han bedömer att ett medlemskapsråd behöver hållas, eller om kyrkans riktlinjer kräver att ett råd hålls, ska den som leder det följa anvisningarna i 32.9–32.14.
Innan rådet hålls kan biskopen eller stavspresidenten bedöma att informella begränsningar av medlemskap är bäst under en tid. Han håller rådet när det på bästa sätt kan uppmuntra medlemmen till uppriktig omvändelse. Men han bör inte skjuta upp ett råd om det är nödvändigt för att skydda andra.
32.6
Syndens allvar och kyrkans riktlinjer
Syndens allvar är en viktig faktor i att fastställa det forum som kan 1) bidra till att skydda andra och 2) hjälpa en person att omvända sig. Herren har sagt att han ”inte [kan] se på synd med den minsta grad av överseende” (Läran och förbunden 1:31; se även Mosiah 26:29). Hans tjänare får inte bortse från tecken på allvarlig synd.
Allvarliga synder är ett avsiktligt och allvarligt brott mot Guds lagar. Olika slags allvarliga synder grupperas nedan:
De följande avsnitten beskriver när ett medlemskapsråd krävs, när det kan vara nödvändigt och när det inte är nödvändigt.
32.6.1
När ett medlemskapsråd krävs
Biskopen eller stavspresidenten måste hålla ett medlemskapsråd när information visar att en medlem kan ha begått en av de synder som beskrivs i det här avsnittet. För dessa synder krävs det ett råd oavsett medlemmens nivå av andlig mognad eller insikt om evangeliet.
Se 32.11 för möjliga utfall av råd som sammankallas för de synder som listas i det här avsnittet. Informella begränsningar av medlemskap är inte ett alternativ för de här råden.
32.6.1.1
Våldsamma handlingar och övergrepp
Mord. Ett medlemskapsråd måste hållas om en medlem mördar någon. Som begreppet mord här används avser det att överlagt och obefogat ta livet av en människa. En persons medlemskap i kyrkan måste upphävas.
Mord avser inte handlingar under tjänsteutövning som polis eller militär. Abort definieras inte som mord i denna bemärkelse. Om döden förorsakats genom olyckshändelse eller i nödvärn kan det vara så att det inte definieras som mord. Det kan också gälla under andra omständigheter, som när en person har begränsad mental förmåga.
Våldtäkt. Ett medlemskapsråd måste hållas vid våldtäkt. Som begreppet våldtäkt används här avser det påtvingat sexuellt umgänge eller sexuellt umgänge med någon som inte lagligen kan ge sitt medgivande på grund av försvagad mental eller fysisk förmåga. Som begreppet våldtäkt används här avser det inte sexuellt umgänge under samtycke mellan två minderåriga som är nära varandra i ålder.
Fällande dom för sexuellt övergrepp. Ett medlemskapsråd måste hållas om en medlem döms för sexuella övergrepp.
Övergrepp mot barn eller ungdom. Ett medlemskapsråd måste hållas om en person begår övergrepp mot ett barn eller en ungdom enligt 38.6.2.3.
Övergrepp mot make eller maka eller annan vuxen. Det finns olika grader av övergrepp. Se 38.6.2.4 för när ett medlemskapsråd krävs för övergrepp mot make eller maka eller annan vuxen.
Systematiskt våldsamt beteende. Ett medlemskapsråd måste hållas om en vuxen upprepade gånger skadar andra fysiskt genom ett våldsamt beteende och utgör ett hot mot andra.
32.6.1.2
Sexuell omoral
Incest. Ett medlemskapsråd måste hållas vid incest enligt 38.6.10. En persons medlemskap i kyrkan måste nästan alltid upphävas.
Barnpornografi. Ett medlemskapsråd måste hållas om en person är inblandad i barnpornografi enligt 38.6.6.
Månggifte. Ett medlemskapsråd måste hållas om en person medvetet ingår månggifte. En del månggiften kan ingås i hemlighet, med en make eller maka som inte känner till att det finns en eller flera andra makar. En persons medlemskap i kyrkan måste upphävas om en person medvetet ingår månggifte.
Systematiskt sexuellt våldsamt beteende. Ett medlemskapsråd måste hållas om en vuxen upprepade gånger skadar andra sexuellt och utgör ett hot mot andra.
32.6.1.3
Bedrägeri
Systematiskt ekonomiskt bedrägeri. Ett medlemskapsråd måste hållas om en vuxen har en historik av att avsiktligt och upprepade gånger skada människor ekonomiskt och utgör ett hot mot andra (se 38.6.2.4). Detta innefattar investeringsbedrägerier och liknande aktiviteter. Oavsiktliga ekonomiska förluster på grund av ekonomiska omständigheter anses inte vara bedrägeri. Om rättstvister sker kan prästadömsledare besluta sig för att vänta tills dom skett i målet. Se 32.6.3.3 om en medlem har varit inblandad i förskingring av kyrkans medel eller egendom.
32.6.1.4
Kränkning av tillit
Allvarlig synd av person som innehar en framträdande ställning i kyrkan. Ett medlemskapsråd måste hållas om en medlem begår en allvarlig synd medan han eller hon innehar en framträdande ställning. Detta omfattar ställning som generalauktoritet, generalämbetsman, områdessjuttio, tempelpresident eller tempelvärdinna, missionspresident eller hans hustru, stavspresident, patriark eller biskop. Detta gäller inte grenspresidenter. Men en grenspresidents privilegier som medlem i kyrkan kan begränsas eller upphävas på samma sätt som för andra medlemmar.
32.6.1.5
En del andra handlingar
Fällande dom för ett grövre brott. Ett medlemskapsråd måste hållas i de flesta fall när en person döms för ett grövre brott.
32.6.2
När ett medlemskapsråd kan behöva hållas
Ett medlemskapsråd kan behöva hållas i följande fall.
32.6.2.1
Våldsamma handlingar och övergrepp
Herren befallde: ”Du ska inte … dräpa eller göra något som är detta likt” (Läran och förbunden 59:6). Våldsamma handlingar och övergrepp som kan orsaka att ett medlemskapsråd kan behöva hållas är (men är inte begränsade till) dem som listas nedan.
Mordförsök. Att avsiktligt försöka döda någon.
Sexuella övergrepp, även trakasserier. Sexuella övergrepp täcker många olika slags handlingar (se 38.6.18). Ett medlemskapsråd kan behöva hållas för en person som har förgripit sig sexuellt på någon. Det är troligare att ett råd behövs för att hjälpa en medlem att omvända sig om han eller hon har brutit mot templets förbund eller om synden upprepats. Se 38.6.18.3 för när ett råd måste hållas.
Övergrepp mot make eller maka eller annan vuxen. Det finns olika grader av övergrepp (se 38.6.2.4). Ett medlemskapsråd kan behöva hållas för en person som har begått övergrepp mot make eller maka eller annan vuxen. Det är troligare att ett råd behövs för att hjälpa en medlem att omvända sig om han eller hon har brutit mot templets förbund eller om synden upprepats. Se 38.6.2.4 för när ett råd måste hållas.
32.6.2.2
Sexuell omoral
Herrens kyskhetslag innebär avhållsamhet från sexuella relationer utanför ett lagligt äktenskap mellan en man och en kvinna (se 2 Moseboken 20:14; Läran och förbunden 63:16). Ett medlemskapsråd kan vara nödvändigt för sexuell omoral enligt 38.6.5. I sådana situationer är det troligare att ett råd behövs för att hjälpa en medlem att omvända sig om han eller hon har brutit mot templets förbund eller om synden upprepats. Se 32.6.1.2 för när ett råd måste hållas.
32.6.2.3
Bedrägeri
De tio budorden lär att ”du ska inte stjäla” eller ”bära falskt vittnesbörd” (2 Moseboken 20:15–16). Ett medlemskapsråd kan behöva hållas för handlingar som rån, inbrott, stöld, förskingring, mened och bedrägeri. I sådana situationer är det troligare att ett råd behövs för att hjälpa en medlem att omvända sig om han eller hon har brutit mot templets förbund eller om synden upprepats.
Se 32.6.1.3 för när ett råd måste hållas för bedrägeri. Se 32.6.3.3 om en medlem har varit inblandad i förskingring av kyrkans medel eller egendom. Se 38.8.2 om affinitetsbedrägeri.
32.6.2.4
Kränkning av tillit
Ett medlemskapsråd kan behöva hållas om en medlem
-
begår en allvarlig synd medan han eller hon innehar en ledande eller betrodd ställning i kyrkan eller samhället
-
begår en allvarlig synd som är vida känd.
I sådana situationer är det troligare att ett råd behövs för att hjälpa en medlem att omvända sig om han eller hon har brutit mot templets förbund eller om synden upprepats.
Se 32.6.1.4 för när ett råd måste hållas. Se 32.6.3.3 om en medlem har varit inblandad i förskingring av kyrkans medel eller egendom.
32.6.2.5
En del andra handlingar
Kung Benjamin lärde: ”Jag kan inte berätta om alla sätt varpå ni kan begå synd, för det finns åtskilliga sätt och vis, ja, så många att jag inte kan räkna dem” (Mosiah 4:29). Ett medlemskapsråd kan behöva hållas om en person
-
uppvisar ett mönster av att begå allvarliga synder (se Läran och förbunden 82:7)
-
avsiktligt överger familjeplikter, som att inte betala underhåll för barn eller make/maka
-
hotar med fysiskt våld, antingen personligen eller på internet (se 32.2.1)
-
säljer illegala droger
-
begår andra allvarliga brottsliga gärningar.
I sådana situationer är det troligare att ett råd behövs för att hjälpa en medlem att omvända sig om han eller hon har brutit mot templets förbund eller om synden upprepats.
Ett medlemskapsråd kan behöva hållas om en medlem underkastar sig, utför, ombesörjer, bekostar eller uppmuntrar till abort. Se 38.6.1 för riktlinjer.
Då ett medlemskapsråd måste hållas eller kan behöva hållas
|
Typ av synd |
Medlemskapsråd måste hållas (se 32.6.1) |
Medlemskapsråd kan behöva hållas (se 32.6.2) |
|---|---|---|
Typ av synd Våldsamma handlingar och övergrepp | Medlemskapsråd måste hållas (se 32.6.1)
| Medlemskapsråd kan behöva hållas (se 32.6.2) |
Typ av synd Sexuell omoral | Medlemskapsråd måste hållas (se 32.6.1)
| Medlemskapsråd kan behöva hållas (se 32.6.2)
|
Typ av synd Bedrägeri | Medlemskapsråd måste hållas (se 32.6.1)
| Medlemskapsråd kan behöva hållas (se 32.6.2)
|
Typ av synd Kränkning av tillit | Medlemskapsråd måste hållas (se 32.6.1)
| Medlemskapsråd kan behöva hållas (se 32.6.2)
|
Typ av synd En del andra handlingar | Medlemskapsråd måste hållas (se 32.6.1)
| Medlemskapsråd kan behöva hållas (se 32.6.2)
|
32.6.3
När stavspresidenten rådgör med områdespresidentskapet om huruvida ett medlemskapsråd eller en annan åtgärd är nödvändig
En del angelägenheter kräver extra lyhördhet och vägledning. För att stavspresidenten ska kunna veta hur han kan hjälpa på bästa sätt måste han rådgöra med områdespresidentskapet om situationerna i det här avsnittet. Men endast stavspresidenten avgör om ett råd ska hållas för att bemöta agerandet. Om ett råd hålls avgör stavspresidenten eller biskopen utfallet.
Om ett medlemskapsråd hålls för något av förhållandena som beskrivs i det här avsnittet måste rådets utfall vara ”kvarstår som fullvärdig medlem”, ”formella begränsningar av medlemskap” eller ”upphävande av medlemskap”. Första presidentskapets godkännande krävs för att lyfta formella begränsningar eller bevilja personen återinträde i kyrkan (se 32.16.1, nr 9).
32.6.3.1
Annan åtgärd
Om ett medlemskapsråd inte hålls kan andra åtgärder vara
-
informella begränsningar av medlemskap (se 32.8.3)
-
notering på matrikelkort (se 32.14.5)
-
begränsning av förrättningar, vilket hindrar en person från att ta emot eller utöva prästadömet eller ta emot eller använda en tempelrekommendation.
En stavspresident rådgör med områdespresidentskapet innan en av dessa åtgärder vidtas.
32.6.3.2
Avfall
Tillstånd av avfall har ofta inverkan bortom en församlings eller stavs gränser. De behöver genast bemötas för att skydda andra.
Biskopen rådgör med stavspresidenten om han anser att en medlems agerande kan utgöra avfall. Biskopen eller stavspresidenten kan införa informella begränsningar av medlemskap för medlemmen (se 32.8.3). Stavspresidenten rådgör omgående med områdespresidentskapet. Men endast stavspresidenten avgör om ett medlemskapsråd bör hållas eller en annan åtgärd är nödvändig.
Som begreppet avfall här används syftar det på en medlem som aktivt gör något av följande:
-
upprepade gånger tydligt och avsiktligt offentligt motarbetar kyrkan, dess lära, dess riktlinjer eller dess ledare
-
framhärdar i att som kyrkans lära förkunna det som inte är kyrkans lära efter att ha rättats av biskopen eller stavspresidenten
-
uppvisar ett mönster av att avsiktligt sträva efter att försvaga kyrkans medlemmars tro och engagemang
-
fortsätter att följa avfällingsgruppers läror efter att ha rättats av biskopen eller stavspresidenten
-
officiellt går med i en annan kyrka och förespråkar dess lära (att fullständigt vara inaktiv i kyrkan eller att gå till en annan kyrkas möten utgör inte i sig självt avfall; men om en medlem officiellt går med i en annan kyrka och förespråkar dess lära kan det vara nödvändigt att upphäva hans eller hennes medlemskap).
Frälsaren undervisade nephiterna om att de skulle fortsätta att tjäna en person som har syndat. ”Men om han inte omvänder sig ska han inte räknas bland mitt folk, för att han inte ska kunna förstöra mitt folk” (3 Nephi 18:31).
32.6.3.3
Förskingring av kyrkans medel
Om en medlem förskingrar kyrkans medel eller stjäl värdefull egendom från kyrkan rådgör stavspresidenten med områdespresidentskapet om huruvida ett medlemskapsråd bör hållas eller om andra åtgärder kan vara nödvändiga. Ledarna tar i beaktande
-
beloppet som förskingrats eller stulits
-
om förskingringen var en engångshändelse eller upprepades
-
om återbetalning skett
-
hur ångerfull personen är
-
medlemmens ämbete (se 32.6.1.4 för medlemmar som innehar en framträdande ställning i kyrkan).
Stavspresidenten rapporterar något av följande i Resurser för ledare och kamrerer:
-
resultatet av ett medlemskapsråd
-
att han rådgjort med områdespresidentskapet och kommit fram till att ett medlemskapsråd inte var nödvändigt.
Om kyrkans revisionsavdelning bedömer att en ledare eller anställd i kyrkan har förskingrat medel eller egendom som tillhör kyrkan, ger första presidentskapet vanligtvis anvisning om att en notering görs på hans eller hennes matrikelkort. ”Ledare” definieras som en person som innehar ett framträdande ämbete i kyrkan, samt rådgivare, kamrerer och grenspresidentskap. När omvändelse skett kan en stavspresident begära att noteringen tas bort (se 32.14.5 och 34.7.5). En notering innebär inte att ett medlemskapsråd eller annan åtgärd har utförts.
32.6.3.4
Transpersoner
Biskopar och stavspresidenter som arbetar med personer som identifierar sig som transpersoner ska följa riktlinjerna i 38.6.23.
32.6.4
Då medlemskapsråd vanligtvis inte behöver hållas
Ett medlemskapsråd behöver vanligtvis inte hållas i följande fall.
32.6.4.1
Underlåtenhet att följa en del av kyrkans normer
Ett medlemskapsråd behöver vanligtvis inte hållas för de handlingar som anges nedan. Men notera undantaget i sista punkten.
-
Inaktivitet i kyrkan
-
Uppfyller inte sina ansvar i kyrkan
-
Betalar inte tionde
-
Underlåtenhetssynder
-
Onani
-
Följer inte Visdomsordet
-
Brukar pornografi, med undantag för barnpornografi (enligt 38.6.6) och intensivt eller tvångsmässigt bruk av pornografi som har orsakat betydande skada för en medlems äktenskap eller familj (enligt 38.6.13).
32.6.4.2
Konkurser eller obetalda skulder
Ledare ska inte använda medlemskapsråd som ett sätt att avgöra affärstvister. Konkurser eller obetalda skulder är inga skäl till att hålla ett medlemskapsråd. Ett råd måste dock hållas för allvarligt bedrägeri eller andra allvarliga bedrägliga ekonomiska metoder (se 32.6.1.3).
32.6.4.3
Tvister
Medlemskapsråd hålls inte som ett sätt att avgöra tvister (se Läran och förbunden 134:11).
32.7
Personens omständigheter
Herren sa: ”Se, min barmhärtighets arm är utsträckt mot er, och den som kommer tar jag emot. Och välsignade är de som kommer till mig” (3 Nephi 9:14). En persons omständigheter är en viktig faktor när det gäller att avgöra
-
lämpligt forum för att hjälpa honom eller henne att omvända sig från allvarliga synder (se 32.5 och 32.6)
-
de beslut som fattas under personlig rådgivning eller medlemskapsråd (se 32.8 och 32.11).
Biskopar och stavspresidenter söker Herrens sinne och vilja för varje situation. De tar hänsyn till följande faktorer för att avgöra vilket forum som ska användas och vilket utslaget ska bli. Dessa faktorer leder inte till ett visst beslut. De är snarare hjälpmedel till de beslut som ledarna måste fatta i bönens anda och enligt Andens vägledning.
32.7.1
Syndens omfattning
Hur allvarlig en synd är avgörs av dess omfattning. Den kan avgöras utifrån syndernas antal och frekvens, hur allvarlig skada de orsakat och antalet personer som åsamkats skada.
32.7.2
Offrets intressen
Ledare tar hänsyn till offrens och andras intressen. Det kan vara en persons make eller maka och andra familjemedlemmar. Ledare tar också hänsyn till hur allvarlig skadan är.
32.7.3
Tecken på omvändelse
Andlig vägledning behövs för att utröna om en person uppriktigt har omvänt sig. Rättfärdiga gärningar under en längre tid är ett mer tillförlitligt tecken på sådan omvändelse än djup bedrövelse vid en enda intervju. Faktorer att ta hänsyn till är
-
hur stark tron på Jesus Kristus är
-
bekännelsens natur
-
hur djup bedrövelsen över synden är
-
gottgörelse för dem som åsamkats skada
-
efterlevnad av juridiska krav
-
framgång i att överge synden
-
trofasthet i att lyda buden sedan synden begicks
-
visad ärlighet mot kyrkans ledare och andra
-
villighet att följa kyrkans ledares råd.
32.7.4
Brott mot tempelförbund
Herren förkunnade: ”För av den åt vilken mycket är givet krävs mycket” (Läran och förbunden 82:3). En person som har tagit emot tempelbegåvningen har ingått förbund att leva enligt en högre standard. Att kränka dessa förbund gör synden mycket allvarligare. Det ökar sannolikheten för att ett medlemskapsråd behöver hållas.
32.7.5
Betrodd eller ledande ställning
Syndens allvar ökar om en person begick den i en betrodd eller ledande ställning, till exempel en förälder, ledare eller lärare.
32.7.6
Upprepning
Ett mönster av att begå samma allvarliga synd kan tyda på ett djupt rotat beteende eller beroende som hindrar utvecklingen mot sann omvändelse. Förutom de begränsningar av medlemskap som kan vara nödvändiga, kan program för tillfrisknande från beroende och professionell rådgivning vara till hjälp (se 32.8.2).
32.7.7
Ålder, mognad och erfarenhet
Ledare tar hänsyn till ålder, mognad och erfarenhet när de rådgör med en medlem eller avgör utfallet av ett medlemskapsråd. Det är ofta lämpligt att använda mildhet mot den som är omogen i evangeliet. Det kan till exempel vara lämpligt att använda mildhet mot unga medlemmar som ägnat sig åt omoraliska handlingar om de överger synden och visar uppriktig omvändelse. Men allvarligare åtgärder kan behövas om de framhärdar i sitt agerande.
32.7.8
Mental förmåga
Psykisk ohälsa, beroende eller begränsad mental förmåga ursäktar inte en person som har begått en allvarlig synd. Men dessa är faktorer att ta hänsyn till. I sitt arbete att hjälpa en person att omvända sig söker ledare Herrens vägledning om personens insikt i evangeliets principer och ansvarighetsnivå.
32.7.9
Frivillig bekännelse
En frivillig bekännelse och sorg efter Guds vilja för sina handlingar visar på en önskan att omvända sig.
32.7.10
Tiden mellan synden och bekännelsen
Bekännelse är en del av omvändelsen och bör inte skjutas upp. Ibland följs en synd av en lång period av gottgörelse och trofast liv. Om en medlem bekänner en synd och inte har upprepat den, kan det visa att han eller hon har övergett den. I ett sådant fall kan bekännelsen avsluta snarare än påbörja omvändelseprocessen.
32.7.11
Synder som berör medlemmar som bor i olika församlingar eller stavar
Ibland bor medlemmar som begår en allvarlig synd tillsammans i olika församlingar eller stavar. I en sådan situationen rådgör stavspresidenterna tillsammans om behovet av begränsningar av medlemskap eller medlemskapsråd. De diskuterar också om begränsningarna eller rådens beslut ska vara desamma eller om det finns andra angelägenheter som kan tyda på ett behov av olika resultat.
GE PERSONLIG RÅDGIVNING
32.8
Personlig rådgivning och informella begränsningar av medlemskap
Personlig rådgivning är ofta tillräcklig för att hjälpa till att skydda andra och hjälpa en person att nyttja Jesu Kristi försonings återlösande kraft genom omvändelse. Sådan rådgivning kan också hjälpa medlemmar att skydda sig mot allvarligare synder. I personlig rådgivning kan ledare också införa informella begränsningar av medlemskap för att hjälpa en medlem att omvända sig från en del allvarliga synder (se 32.8.3).
Man ska inte ta lätt på allvarliga synder (se Läran och förbunden 1:31). Om tempelförbund bryts ökar det sannolikheten för att ett medlemskapsråd är nödvändigt (se 32.7.4).
Riktlinjer för att hjälpa ledare veta när rådgivning och informella begränsningar kan vara tillräckliga anges nedan (se även 32.7):
-
En person har inte begått en synd som skulle kräva ett medlemskapsråd (se 32.6.1).
-
En person har frivilligt bekänt synden och är uppriktigt ångerfull.
-
En person omvänder sig från en allvarlig synd som han eller hon inte har begått förut.
-
En persons synd har inte brutit mot tempelförbund.
-
En person har betydande förmildrande omständigheter.
32.8.1
Personlig rådgivning
Följande riktlinjer gäller när en biskop eller stavspresident rådgör med en medlem för att hjälpa honom eller henne att omvända sig.
-
Be endast om tillräcklig information för att avgöra 1) medlemmens inställning till det syndiga beteendet och 2) beteendets karaktär, frekvens och varaktighet. Be inte om detaljer utöver det som är nödvändigt för att förstå situationen. Ställ inte frågor som kommer av personlig nyfikenhet.
-
Fråga hur agerandet har påverkat andra.
-
Fokusera på positiva omständigheter som fördjupar medlemmens omvändelse och hängivenhet mot Herren. Uppmuntra medlemmen att vidta konkreta åtgärder för att åstadkomma en förändring av beteende och skapa en önskan i hjärtat att omvända sig. Be honom eller henne att närma sig Frälsaren, söka hans styrka och känna hans återlösande kärlek.
-
Uppmuntra till upplyftande aktiviteter som att be, studera skrifterna och gå på kyrkans möten. Undervisa om att släktforskning och tempeltjänst kan minska motståndarens inflytande. Uppmuntra till att tjäna andra och berätta om evangeliet.
-
Uppmuntra honom eller henne att gottgöra dem som skadats av synder och be om förlåtelse.
-
Uppmuntra honom eller henne att vända sig bort från dåliga inflytanden. Hjälp medlemmen vidta förebyggande åtgärder för att motstå specifika frestelser.
-
Inse att du är en ledare i kyrkan, inte en professionell rådgivare. Utöver den rådgivning du ger kan en del medlemmar ha nytta av beteendeterapi. En del lider av psykisk ohälsa. Ge vid behov medlemmen rådet att söka hjälp av yrkeskunniga inom medicinsk och psykiatrisk sjukvård (se 31.3.6).
-
Be och sök Andens vägledning innan du inför informella begränsningar av medlemskap. En del medlemmar kan ha nytta av att utöva kyrkans medlemskapsförmåner mer aktivt i stället för att de begränsas.
-
Följ upp för att ge uppmuntran, bygga upp andlig styrka och följa framsteg.
När en medlem har bekänt för en biskop eller stavspresident kan rådgivning för att följa upp ske på flera sätt. Ledaren kan själv tillhandahålla den. Han kan också, med medlemmens tillåtelse, ge en av sina rådgivare i uppdrag att tillhandahålla den.
Med medlemmens medgivande kan en biskop eller stavspresident ge medlemmar i äldstekvorumet eller Hjälpföreningen i uppdrag att bistå på särskilda sätt. För ungdomar kan han ge Unga kvinnors presidentskap eller rådgivande till aronska prästadömets kvorum i uppdrag att bistå. De som fått i uppdrag att bistå har rätt till inspiration för att fullgöra det uppdraget (se 4.2.6).
När ledare ger någon i uppdrag att bistå med rådgivning för att följa upp, ger ledaren endast den information som behövs för att hjälpa medlemmen. Den tilldelade personen måste iaktta tystnadsplikt. Han eller hon informerar också biskopen om medlemmens framsteg och behov.
32.8.2
Hjälpa personer att hantera beroenden och pornografianvändning
Under personlig rådgivning hjälper man ibland medlemmar att omvända sig från synder som står i samband med eller har orsakats av beroenden. Sådana beroenden kan bestå av missbruk av ämnen eller en mängd olika beteenden. Beroenden skadar enskilda, äktenskap och familjer. Biskopar kan ge medlemmar rådet att söka hjälp från kyrkans program för tillfrisknande från beroende och från yrkeskunniga inom medicinsk och psykiatrisk sjukvård.
Pornografianvändning blir allt vanligare. Oavsett om pornografianvändningen är intensiv eller tillfällig så är den skadlig. Den driver bort Anden. Det försvagar förmågan att hämta den kraft som kommer av att man håller sina förbund. Det skadar också dyrbara relationer.
Personlig rådgivning och informella begränsningar av medlemskap är vanligtvis tillräckligt för att hjälpa en person att omvända sig från bruk av pornografi. Medlemskapsråd hålls vanligtvis inte. För undantag, se 38.6.6 och 38.6.13. Professionell rådgivning kan vara till hjälp.
Stavspresidenter och biskopar stöder vid behov familjemedlemmarna. Föräldrar kan vara med under rådgivning med ungdomar om bruk av pornografi. Maken eller makan kan vara med under rådgivning med en gift person.
För mer information om rådgivning för medlemmar som brukar pornografi, se 38.6.13.
32.8.3
Informella begränsningar av medlemskap
En biskop eller stavspresident uppmuntrar till positiva gärningar under rådgivning men kan också informellt begränsa vissa av kyrkans medlemskapsförmåner för en tid. När dessa begränsningar införs med visdom kan det bidra till omvändelseprocessen och andlig utveckling. De anses vara informella eftersom de inte noteras på matrikelkortet.
Informella begränsningar kan vara i några veckor, flera månader eller längre om det behövs för att personen ska omvända sig fullständigt. Under ovanliga omständigheter kan de vara längre än ett år.
Ledare söker Andens vägledning om vilka begränsningar som bäst kan hjälpa en person att omvända sig. Det kan till exempel röra sig om (men är inte begränsat till) att tills vidare upphäva förmånen att tjäna i ett ämbete i kyrkan, utöva prästadömet eller besöka ett tempel. Ledaren kan också begränsa personen från att hålla tal, lektion eller bön i kyrkliga sammanhang. Om ledaren begränsar rätten att besöka ett tempel annullerar han tempelrekommendationen i Resurser för ledare och kamrerer (LCR).
Att ta del av sakramentet är en viktig del av omvändelsen. Det bör inte vara den första begränsningen som införs för en ångerfull person som har ett förkrossat hjärta och en botfärdig ande. Men om en person har begått allvarliga synder kan en ledare tills vidare upphäva denna förmån för en tid.
Ledare informerar vanligtvis inte någon annan om informella begränsningar om det inte föreligger ett behov av att veta (se 32.12.2).
Biskopen eller stavspresidenten kan lyfta informella begränsningar enligt Andens vägledning när personen gör fastställda framsteg i uppriktig omvändelse. Om medlemmen fortsätter i syndens mönster kan det vara till hjälp eller nödvändigt att hålla ett medlemskapsråd.
HÅLLA KYRKANS MEDLEMSKAPSRÅD
Kyrkans medlemskapsråd hålls när biskopen eller stavspresidenten bedömer att det skulle vara till hjälp eller när kyrkans riktlinjer så kräver (se 32.6). De hålls på församlings-, stavs-, grens-, distrikts- eller missionsnivå. Det här avsnittet informerar om hur man håller dem.
32.9
Deltagande och ansvar
Följande tabell visar vilka som vanligtvis deltar i medlemskapsråd.
|
Deltagare i medlemskapsråd | |
|---|---|
|
Församlingens medlemskapsråd | Deltagare i medlemskapsråd
|
|
Stavens medlemskapsråd | Deltagare i medlemskapsråd |
32.9.1
Stavspresidenten
Stavspresidenten
-
har myndighet över medlemskapsråden i staven, men de flesta av råden hålls av biskopar
-
måste ge sitt godkännande innan en biskop kan hålla ett medlemskapsråd
-
håller ett medlemskapsråd på församlingsnivå om en man eller kvinna som har tagit emot sin tempelbegåvning sannolikt kommer att få sitt medlemskap upphävt
-
kan hålla ett råd om en medlem överklagar beslutet av ett medlemskapsråd på församlingsnivå
-
måste ge sitt godkännande innan en rekommendation från ett medlemskapsråd på församlingsnivå om att upphäva medlemskapet för en person som inte har tagit emot sin begåvning träder i kraft.
32.9.2
Högrådet
Högrådets medlemmar deltar vanligtvis inte i stavens medlemskapsråd. Men högrådet kan delta i svåra situationer (se Läran och förbunden 102:2). Stavspresidentskapet kan till exempel be högrådet att delta när
-
det finns ifrågasatta fakta
-
de skulle tillföra värde och balans
-
medlemmen ber dem att delta
-
en medlem av stavspresidentskapet eller hans familj är inblandad (se 32.9.7).
32.9.3
Biskopen (eller grenspresidenten i en stav)
Biskopen
-
har myndighet över församlingens medlemskapsråd
-
rådgör med stavspresidenten och får hans godkännande innan han håller ett råd
-
får inte hålla ett medlemskapsråd om en man eller kvinna som har tagit emot sin tempelbegåvning sannolikt kommer att få sitt medlemskap upphävt; under sådana omständigheter måste ett medlemskapsråd på stavsnivå hållas
-
kan bli inbjuden att delta i ett medlemskapsråd på stavsnivå som hålls för en medlem vars medlemskap granskas; hans närvaro måste godkännas av stavspresidenten och personen.
Ett medlemskapsråd på församlings- eller grensnivå kan rekommendera att en persons medlemskap i kyrkan upphävs om han eller hon inte har tagit emot sin begåvning. Men stavspresidentens godkännande krävs innan beslutet är slutgiltigt.
Ibland hålls ett medlemskapsråd på församlingsnivå för en medlem som tagit emot sin begåvning, och det uppdagas då att medlemmen sannolikt kommer att få sitt medlemskap upphävt. I sådana fall hänvisar biskopen ärendet till stavspresidenten.
32.9.4
Missionspresidenten
Missionspresidenten
-
har myndighet över medlemskapsråd i missionens grenar och distrikt
-
måste ge sitt godkännande innan en distrikts- eller grenspresident kan hålla ett medlemskapsråd
-
håller ett medlemskapsråd om en man eller kvinna som har tagit emot sin tempelbegåvning sannolikt kommer att få sitt medlemskap upphävt; om tid eller avstånd hindrar detta kan han ge en av sina rådgivare i uppdrag att presidera över rådet; han utser två andra bärare av melkisedekska prästadömet att delta
-
håller där så är möjligt medlemskapsråd för dem som inte har tagit emot sin begåvning; om tid eller avstånd hindrar detta kan han bemyndiga tre bärare av melkisedekska prästadömet att hålla det; i sådant fall leder medlemmens distriktspresident eller grenspresident vanligtvis rådet
-
kan hålla ett råd om en medlem överklagar beslutet av ett medlemskapsråd på distrikts- eller grensnivå
-
håller med godkännande av en generalauktoritet från missionärsavdelningen ett medlemskapsråd om en missionär begår en allvarlig synd under missionen (se 32.9.8); han granskar också ärendet med en medlem av områdespresidentskapet och rådgör med stavspresidenten i missionärens hemstav
-
måste ge sitt godkännande innan en rekommendation från ett medlemskapsråd på grens- eller distriktsnivå att upphäva medlemskapet för en person som inte har tagit emot sin begåvning träder i kraft.
Om en missionär bekänner en allvarlig synd som han eller hon begått före missionen, kontaktar missionspresidenten sin fältrepresentant på missionärsavdelningen för att få råd.
När en missionspresident håller ett medlemskapsråd utser han två bärare av melkisedekska prästadömet att bistå honom. Endast under ovanliga omständigheter bör han utse unga missionärer att bistå. Han följer samma tillvägagångssätt som för ett medlemskapsråd på stavsnivå (se 32.10). Ett högråd eller distriktsråd deltar emellertid inte.
32.9.5
Distrikts- eller grenspresidenten i en mission
En distrikts- eller grenspresident i en mission kan hålla ett medlemskapsråd efter bemyndigande av missionspresidenten. Distriktsrådet deltar inte.
Ett medlemskapsråd på distrikts- eller grensnivå kan rekommendera att en persons medlemskap i kyrkan upphävs om han eller hon inte har tagit emot sin tempelbegåvning. Men missionspresidentens godkännande krävs innan beslutet är slutgiltigt.
32.9.6
Stavs- eller församlingskamreren
Stavs- eller församlingskamreren
-
bevarar skriftliga anteckningar över rådet endast så länge som det behövs för att skicka in blanketten Rapport om kyrkans medlemskapsråd
-
fyller i blanketten om han blir ombedd därtill av ledaren som höll rådet
-
deltar inte i diskussionen under rådet eller i rådets beslut.
32.9.7
Deltagande under ovanliga omständigheter
Om en rådgivare i stavspresidentskapet inte kan medverka vid ett medlemskapsråd kan stavspresidenten be en högrådsmedlem eller en annan högpräst att ta hans plats. Om stavspresidenten inte kan medverka kan första presidentskapet bemyndiga en av hans rådgivare att presidera i hans ställe.
Om en rådgivare i biskopsrådet inte kan medverka vid ett medlemskapsråd kan biskopen be en högpräst i församlingen att ta hans plats. Om biskopen inte kan medverka hänskjuter han ärendet till stavspresidenten, som sammankallar ett medlemskapsråd i staven. Biskopen får inte ge en rådgivare i uppdrag att sammankalla ett medlemskapsråd.
Om ett medlemskapsråd ska hållas för en av biskopens eller en av hans rådgivares familjemedlemmar hålls det på stavsnivå. Om det hålls för en av stavspresidentens rådgivares familjemedlemmar ger stavspresidenten en annan högpräst i uppdrag att ersätta rådgivaren. Om ett råd hålls för en av stavspresidentens familjemedlemmar rådgör han med första presidentskapets kontor.
Om en medlem invänder mot att biskopen eller hans rådgivare deltar hålls medlemskapsrådet på stavsnivå. Om en medlem invänder mot att en av stavspresidentens rådgivare deltar ger stavspresidenten en annan högpräst i uppdrag att ersätta rådgivaren. Om medlemmen invänder mot att stavspresidenten medverkar, eller om stavspresidenten känner att han inte kan vara opartisk, rådgör han med första presidentskapets kontor.
32.9.8
Avgöra vilken ledare som ska hålla ett råd under särskilda omständigheter
Medlemskapsråd hålls nästan alltid i den geografiska enhet som har personens matrikelkort.
Ibland är det nödvändigt att hålla ett medlemskapsråd för en person som flyttar. Om flytten sker inom samma stav rådgör stavspresidenten med biskoparna i båda församlingarna och beslutar var det ska hållas.
Om medlemmen flyttar utanför staven rådgör stavspresidenterna för båda stavarna med varandra och beslutar var rådet ska hållas. Om de beslutar att det ska hållas i den tidigare församlingen eller staven sparas matrikelkortet i den församlingen tills rådet har hållits. Annars skickas matrikelkortet till den nya församlingen. Biskopen eller stavspresidenten informerar konfidentiellt medlemmens nuvarande biskop eller stavspresident om varför ett råd är nödvändigt.
Ibland är ett medlemskapsråd nödvändigt för en medlem som tillfälligt bor utanför hemmet. Ett råd kan till exempel behövas för en student eller en medlem i det militära. Biskopen där medlemmen bor för tillfället kan ge råd och stöd. Men han bör inte hålla ett medlemskapsråd såvida inte matrikelkortet finns i hans enhet och han har rådgjort med biskopen i hemförsamlingen.
Ibland begår en missionär en allvarlig synd under missionen som inte uppenbaras förrän efter det att han eller hon avlösts. Biskopen och stavspresidenten rådgör om vem av dem som bör hålla medlemskapsrådet. En av dem rådgör med den tidigare missionspresidenten innan han håller det.
32.10
Tillvägagångssätt för medlemskapsråd
32.10.1
Underrätta om och förbereda för rådet
Biskopen eller stavspresidenten ger medlemmen en skriftlig underrättelse om medlemskapsrådet som ska hållas för honom eller henne. Han undertecknar brevet. Det innehåller följande information:
”[Biskopsrådet eller stavspresidentskapet] håller ett medlemskapsråd för dig. Rådet kommer att hållas den [datum och tidpunkt] på [plats].
Detta råd kommer att ta upp [sammanfatta det felaktiga agerandet i allmänna ordalag utan detaljer eller bevis].
Du inbjuds att delta i rådet för att bemöta detta. Du kan lägga fram skriftliga uttalanden av personer som kan ge relevant information. Du kan inbjuda sådana personer att tala inför rådet på dina vägnar om de godkänns i förväg av stavspresidenten eller biskopen. Du kan också inbjuda [församlingens president för Hjälpföreningen eller äldstekvorumet] att vara närvarande och ge stöd.
Alla som närvarar måste vara villiga att rätta sig efter rådets respektfulla natur, däribland dess tillvägagångssätt och konfidentialitet. Juridiska ombud och stödpersoner utöver dem som nämnts ovan får inte närvara.”
Ett avslutande stycke kan uttrycka kärlek, hopp och omtanke.
Riktlinjer för vilka personen kan inbjuda att tala inför rådet finns i 32.10.3, nummer 4.
Om det inte går att överlämna brevet till medlemmen personligen kan det skickas som rekommenderat brev med mottagningsbevis.
Biskopen eller stavspresidenten schemalägger medlemskapsrådet till en tidpunkt som är praktisk för personen. Han ser också till att det har funnits tid att inhämta uttalanden från de offer för det felaktiga agerandet som önskar lämna ett sådant (se 32.10.2).
Biskopen eller stavspresidenten förbereder medlemmen för rådet genom att förklara dess syfte och tillvägagångssätt. Han förklarar också de beslut som rådet kan nå och deras följder. Om en medlem har bekänt förklarar ledaren att bekännelsen behöver tas upp under medlemskapsrådet.
32.10.2
Inhämta uttalanden från offer
När en medlem i kyrkan är ett offer (till exempel när det gäller incest, övergrepp mot barn, övergrepp mot make eller maka eller bedrägeri) kontaktar biskopen eller stavspresidenten den personens nuvarande biskop eller stavspresident. De här ledarna avgör om det kan vara till hjälp för offret att få möjlighet att lämna ett skriftligt uttalande om det felaktiga agerandet och dess följder. De här uttalandena kan läsas upp under ett medlemskapsråd (se 32.10.3, nr 3). Kyrkans ledare har inte myndighet att ta initiativet till kontakt med offer som inte är medlemmar i kyrkan.
Varje kommunikation med ett offer i detta syfte görs av hans eller hennes nuvarande biskop eller stavspresident. Om ett offer lämnar ett uttalande ger den här ledaren det till biskopen eller stavspresidenten som håller medlemskapsrådet. Ledare måste vara mycket noga med att inte orsaka ytterligare trauman. Se 32.4.3 för annat att beakta.
Varje förfrågan som gäller ett offer som är under 18 år sker via barnets föräldrar eller vårdnadshavare, såvida inte detta kan äventyra offrets säkerhet.
För information om hur biskopar och stavspresidenter kan få vägledning vid övergrepp, se 32.4.5 och 38.6.2.1.
32.10.3
Hålla rådet
Omedelbart innan rådet börjar berättar biskopen eller stavspresidenten för deltagarna vem rådet är till för och vad det angivna felaktiga agerandet består av. Vid behov förklarar han hur ett medlemskapsråd går till.
Personen, om närvarande, välkomnas sedan in i rummet. Om biskopen har inbjudits att närvara vid ett medlemskapsråd på stavsnivå ombeds han också att komma in i rummet vid det här tillfället. Om personen bjöd in församlingens president för Hjälpföreningen eller äldstekvorumet att vara närvarande och ge stöd välkomnas hon eller han också in i rummet.
Biskopen eller stavspresidenten håller rådet i en anda av kärlek enligt nedan.
-
Han ber någon att hålla inledningsbön.
-
Han uppger det angivna felaktiga agerandet. Han ger personen (om närvarande) tillfälle att bekräfta, förneka eller förtydliga uttalandet.
-
Om medlemmen bekräftar det felaktiga agerandet går biskopen eller stavspresidenten vidare till nummer 5 nedan. Om medlemmen förnekar det, framlägger biskopen eller stavspresidenten information om det. Det kan till exempel bestå av att presentera trovärdiga dokument och läsa upp eventuella skriftliga uttalanden från offer (se 32.10.2). Om han läser ett sådant uttalande skyddar han offrets identitet.
-
Om medlemmen förnekar det felaktiga agerandet kan han eller hon lägga fram information för rådet. Den kan vara skriftlig. Eller så kan medlemmen be personer som kan ge relevant information att tala inför rådet, en i taget. Sådana personer ska vara medlemmar i kyrkan såvida inte biskopen eller stavspresidenten i förväg har bestämt att en icke-medlem får närvara. De väntar i ett annat rum tills de blir ombedda att tala. Varje person lämnar rådsrummet när han eller hon är klar. De måste vara villiga att rätta sig efter rådets respektfulla natur, däribland dess tillvägagångssätt och konfidentialitet. Medlemmar får inte ha juridiska ombud närvarande. De får inte heller ha andra stöttande personer närvarande utöver dem som nämns i det andra stycket i det här avsnittet.
-
Biskopen eller stavspresidenten kan ställa frågor till medlemmen på ett artigt och respektfullt sätt. Han kan också ställa frågor till andra personer som medlemmen har bett tillhandahålla information. Rådgivare i biskopsrådet eller stavspresidentskapet kan också ställa frågor. Alla frågor ska vara kortfattade och begränsade till väsentliga fakta.
-
När all relevant information har presenterats ber biskopen eller stavspresidenten medlemmen att lämna rummet. Kamreren ombeds också att lämna rummet, såvida inte högrådet har deltagit i ett medlemskapsråd på stavsnivå. Om medlemmens biskop är närvarande vid ett medlemskapsråd på stavsnivå ombeds han att lämna rummet. Om Hjälpföreningens eller äldstekvorumets president är närvarande för att ge stöd ombeds hon eller han också att lämna rummet.
-
Biskopen eller stavspresidenten ber om kommentarer eller insikter från sina rådgivare. Om högrådet har deltagit i ett medlemskapsråd på stavsnivå ber han dem om deras kommentarer och insikter.
-
Med sina rådgivare söker biskopen eller stavspresidenten Herrens vilja i bön i fråga om ärendet. Endast stavspresidenten och hans rådgivare eller biskopen och hans rådgivare ska vara i rummet under den här tiden. Om högrådet är närvarande vid ett medlemskapsråd på stavsnivå går stavspresidentskapet vanligtvis till stavspresidentens kontor.
-
Biskopen eller stavspresidenten berättar för sina rådgivare om sitt beslut och ber dem att stödja det. Om högrådet är närvarande vid ett medlemskapsråd på stavsnivå återvänder stavspresidentskapet till rummet och ber högrådet att stödja beslutet. Om en rådgivare eller högrådsmedlem har en annan åsikt lyssnar biskopen eller stavspresidenten och försöker lösa meningsskiljaktigheten. Ansvaret för beslutet vilar på den presiderande ämbetsmannen.
-
Han ber personen att komma tillbaka in i rummet. Om kamreren hade ombetts att lämna rummet ombeds han att komma in igen. Om medlemmens biskop är närvarande vid ett medlemskapsråd på stavsnivå ombeds också han att komma in i rummet. Om Hjälpföreningens eller äldstekvorumets president är närvarande för att ge stöd välkomnas också hon eller han tillbaka.
-
Biskopen eller stavspresidenten framlägger rådets beslut i en anda av kärlek. Om beslutet är att formellt begränsa personens medlemskapsförmåner eller upphäva medlemskapet förklarar han villkoren (se 32.11.3 och 32.11.4). Han förklarar också hur man kan lyfta begränsningarna och ger andra instruktioner och råd. En biskop eller stavspresident kan ajournera ett råd för en tid för att söka mer vägledning eller information innan han fattar ett beslut. I så fall förklarar han detta.
-
Han förklarar att personen har rätt att överklaga (se 32.13).
-
Han ber någon att hålla avslutningsbön.
Oavsett om personen är närvarande eller inte meddelar biskopen eller stavspresidenten honom eller henne om beslutet enligt 32.12.1.
Inga deltagare i ett medlemskapsråd får göra en ljud- eller videoinspelning eller föra skriftliga anteckningar. En kamrer får föra anteckningar för att sedan kunna fylla i rapporten om kyrkans medlemskapsråd. Men sådana anteckningar får dock inte föras ord för ord eller bestå av en transkribering. När rapporten är ifylld förstör han genast alla anteckningar.
32.11
Beslut av medlemskapsråd
Ett medlemskapsråds beslut ska vägledas av Anden. Det ska återspegla den kärlek och det hopp som Frälsaren erbjuder dem som omvänder sig. Möjliga beslut beskrivs nedan. När ledare fattar dessa beslut tar de hänsyn till de omständigheter som beskrivs i 32.7.
Efter varje medlemskapsråd skickar biskopen eller stavspresidenten omgående in blanketten Rapport om kyrkans medlemskapsråd via LCR (se 32.14.1).
Möjliga beslut av medlemskapsråd beskrivs i de följande avsnitten.
32.11.1
Kvarstår som fullvärdig medlem
I en del fall kan en person vara oskyldig och kvarstå som fullvärdig medlem. I en del fall kan en person ha begått synden, omvänt sig uppriktigt och vara fullvärdig medlem. Biskopen eller stavspresidenten kan ge råd och förmaningar om framtida handlingar. Efter rådet fortsätter han att ge stöd vid behov.
32.11.2
Personlig rådgivning med biskopen eller stavspresidenten
Under en del medlemskapsråd kan ledare besluta att medlemmen inte ska kvarstå som fullvärdig medlem men att formella begränsningar av medlemskap inte är befogade. I sådana fall kan rådet besluta att personen ska få personlig rådgivning och rättelse från biskopen eller stavspresidenten. Den rådgivningen kan innefatta informella begränsningar av medlemskap enligt 32.8.3.
Personlig rådgivning och informella begränsningar av medlemskap är inte ett alternativ när ett råd hålls för de synder som anges i 32.6.1.
32.11.3
Formella begränsningar av medlemskap
Under en del medlemskapsråd kan ledare besluta att det är bäst att formellt begränsa en persons medlemskapsförmåner för en tid. Formella begränsningar kan vara tillräckliga för alla utom de allvarligaste synder eller situationer, för vilka medlemskapet ska upphävas (se 32.11.4).
De som har formella begränsningar av medlemskap är fortfarande medlemmar i kyrkan. Men deras medlemskapsförmåner är begränsade enligt följande:
-
De får inte komma in i ett tempel. Men de får fortsätta att bära tempelklädnaden om de har tagit emot sin begåvning. Om medlemmen har en tempelrekommendation annullerar ledaren den i LCR.
-
De får inte använda prästadömet.
-
De får inte ta del av sakramentet eller delta i inröstningen av kyrkans ämbetsmän.
-
De får inte hålla tal, lektion eller bön i kyrkliga sammanhang. Inte heller får de verka i ett ämbete i kyrkan.
De uppmuntras att närvara vid kyrkans möten och aktiviteter om de agerar på lämpligt sätt. De uppmuntras också att betala tionde och offergåvor.
Biskopen eller stavspresidenten kan ålägga ytterligare villkor, som att hålla sig ifrån pornografiskt material och annat ont inflytande. Han inför vanligtvis positiva villkor. Det kan till exempel vara regelbunden närvaro i kyrkan, regelbundna böner och läsning av skrifterna och annat material från kyrkan.
Om en persons medlemskapsförmåner begränsas formellt noteras det på matrikelkortet.
Tiden för den formella begränsningen är vanligtvis minst ett år och kan vara längre. När medlemmen gör fastställda framsteg i uppriktig omvändelse håller biskopen eller stavspresidenten ett nytt råd för att överväga att ta bort begränsningarna (se 32.16.1). Om medlemmen fortsätter i syndens mönster kan ledaren hålla ytterligare ett råd för att överväga andra åtgärder.
32.11.4
Upphävande av medlemskap
Under en del medlemskapsråd kan ledare besluta att det är bäst att upphäva en persons medlemskap i kyrkan för en tid (se Mosiah 26:36; Alma 6:3; Moroni 6:7; Läran och förbunden 20:83).
Upphävande av persons medlemskap i kyrkan krävs för mord (enligt definitionerna i 32.6.1.1) och månggifte (enligt 32.6.1.2). Det är nästan alltid nödvändigt för incest enligt 32.6.1.2 och 38.6.10.
Enligt Andens vägledning kan det också vara nödvändigt att upphäva en persons medlemskap enligt följande:
-
för dem vars agerande gör dem till ett allvarligt hot mot andra
-
för dem som har begått särskilt svåra synder
-
för dem som inte uppvisar omvändelse från allvarliga synder (se överväganden i 32.7)
-
för dem som begår allvarliga synder som skadar kyrkan.
Ett medlemskapsråd på församlings- eller distriktsnivå kan rekommendera att man upphäver medlemskap i kyrkan för en person som inte har tagit emot tempelbegåvningen. Men stavs- eller missionspresidentens godkännande krävs innan beslutet är slutgiltigt.
De vars medlemskap i kyrkan har upphävts får inte åtnjuta några medlemskapsförmåner.
-
De får inte komma in i ett tempel eller bära tempelklädnaden. Om personen har en tempelrekommendation annullerar ledaren den i LCR.
-
De får inte använda prästadömet.
-
De får inte ta del av sakramentet eller delta i inröstningen av kyrkans ämbetsmän.
-
De får inte hålla tal, lektion eller bön i kyrkliga sammanhang eller leda en av kyrkans aktiviteter. Inte heller får de verka i ett ämbete i kyrkan.
-
De får inte betala tionde eller offergåvor.
De uppmuntras att närvara vid kyrkans möten och aktiviteter om de agerar på lämpligt sätt.
De vars medlemskap i kyrkan har upphävts kan övervägas för återinträde genom dop och konfirmation. Vanligtvis behöver de först visa uppriktig omvändelse i minst ett år. Biskopen eller stavspresidenten håller ett nytt medlemskapsråd för att överväga återinträde (se 32.16.1).
Beslut och följder av medlemskapsråd
|
Beslut |
Följder |
|---|---|
Beslut Kvarstår som fullvärdig medlem (se 32.11.1) | Följder
|
Beslut Personlig rådgivning med biskopen eller stavspresidenten (se 32.11.2) | Följder
|
Beslut Formella begränsningar av medlemskap (se 32.11.3) | Följder
|
Beslut Upphävande av medlemskap (se 32.11.4) | Följder
|
32.11.5
Frågor om hur man avgör svåra angelägenheter
Biskopen ställer frågor om handbokens riktlinjer för medlemskapsråd till stavspresidenten.
När det gäller svåra angelägenheter kan stavspresidenten söka råd från sin tilldelade områdessjuttio. Stavspresidenten måste rådgöra med områdespresidentskapet om de frågor som beskrivs i 32.6.3. Stavspresidenten ska däremot inte fråga en områdessjuttio eller generalauktoritet om vilket beslut som bör fattas för att avgöra svåra angelägenheter. Stavspresidenten beslutar om ett råd ska hållas för att bemöta agerandet. Om ett råd hålls avgör stavspresidenten eller biskopen utfallet.
32.11.6
Första presidentskapets myndighet
Första presidentskapet har högsta myndighet över alla begränsningar och upphävande av medlemskap.
32.12
Underrättelse och tillkännagivande
Ett medlemskapsråds beslut delges personen – och andra vid behov – enligt nedan.
32.12.1
Underrätta en person om beslutet
Biskopen eller stavspresidenten talar vanligtvis om för personen vilket utfall rådet har när det avslutas. Men han kan ajournera ett råd för en tid för att söka mer vägledning eller information innan han fattar ett beslut.
Ett medlemskapsråd på församlings- eller distriktsnivå kan rekommendera att man upphäver medlemskap i kyrkan för en person som inte har tagit emot tempelbegåvningen. Men stavs- eller missionspresidentens godkännande krävs innan beslutet är slutgiltigt.
Biskopen eller stavspresidenten förklarar följderna av beslutet enligt 32.11. Vanligtvis ger han också råd om omvändelsens villkor så att begränsningar kan lyftas eller så att personen kan få återinträda i kyrkan.
Biskopen eller stavspresidenten ger utan dröjsmål personen skriftlig underrättelse om beslutet och dess följder. Denna underrättelse består av ett allmänt uttalande om att åtgärden togs som svar på agerandet som stred mot kyrkans lagar och ordning. Den kan också innehålla råd om hur man kan få begränsningar av medlemskap lyfta eller beviljas återinträde i kyrkan. Den ska meddela personen om att han eller hon kan överklaga beslutet (se 32.13).
Om personen inte är närvarande vid rådet kan skriftlig underrättelse vara tillräckligt för att informera honom eller henne om beslutet. Biskopen eller stavspresidenten kan också träffa personen.
Biskopen eller stavspresidenten ger inte personen en kopia av blanketten Rapport om kyrkans medlemskapsråd.
32.12.2
Informera andra om ett beslut
Om en biskop eller stavspresident informellt begränsar en persons medlemskapsförmåner under personlig rådgivning informerar han vanligtvis inte någon annan (se 32.8.3). Men de här ledarna kommunicerar med varandra om informella begränsningar när de hjälper medlemmar.
Om en persons medlemskapsförmåner formellt begränsas eller upphävs under ett medlemskapsråd informerar biskopen eller stavspresidenten endast dem som behöver känna till beslutet. Följande riktlinjer gäller:
-
Han tar hänsyn till offrens och de tänkbara offrens behov och de känslor som personens familj har.
-
Han delger inte beslutet om personen överklagar det. Men han kan delge att det överklagas om han anser att det är nödvändigt för att skydda potentiella offer. Han kan också delge det för att bidra till offrens läkningsprocess (utan att uppge offrens namn) eller för att skydda kyrkans integritet.
-
Vid behov delger biskopen församlingsrådets medlemmar beslutet i förtroende. Det görs för att informera ledare som kan överväga personen för ämbeten och att hålla lektioner, böner eller tal. Det görs också för att uppmuntra ledare att erbjuda omsorg och stöd till medlemmen och hans eller hennes familj.
-
Med stavspresidentens godkännande kan biskopen delge beslutet på församlingens möten för äldstekvorumet och Hjälpföreningen om situationen omfattar
-
systematiskt våldsamt beteende som kan hota andra
-
undervisning av falska läror eller andra former av avfall
-
flagranta synder som att utöva månggifte eller använda kultliknande läror för att dra till sig efterföljare
-
att handlingar eller lärdomar från generalauktoriteter eller lokala ledare i kyrkan bestrids offentligt.
-
-
I sådana fall kan stavspresidenten också behöva godkänna att medlemmar i andra församlingar i staven underrättas.
-
I vissa fall kan biskopen eller stavspresidenten anse att det är till hjälp att underrätta några av eller alla offren och deras familjer om att ett medlemskapsråd har hållits för personen. Han gör det genom deras biskop eller stavspresident.
-
Om en persons systematiskt våldsamma tendenser utsätter andra för fara kan biskopen eller stavspresidenten utfärda varningar för att skydda andra. Han yppar inte konfidentiell information och spekulerar inte.
-
I alla andra fall begränsar biskopen eller stavspresidenten allt delgivande till ett allmänt uttalande. Han säger helt enkelt att personens förmåner som medlem i kyrkan har begränsats eller upphävts på grund av agerande som strider mot kyrkans lagar och ordning. Han ber dem som är närvarande att inte prata om det. Han frågar inte om de stöder eller motsätter sig handlingen.
-
Om en medlem är fullvärdig medlem efter ett medlemskapsråd (se 32.11.1) kan biskopen eller stavspresidenten delge detta för att skingra rykten.
32.12.3
Informera om avsägande av medlemskap
I vissa fall kan en biskop behöva meddela att en person har avsagt sig sitt medlemskap i kyrkan (se 32.14.9). Biskopen ger ingen ytterligare information.
32.13
Överklaga beslutet
En medlem kan överklaga beslutet av ett medlemskapsråd på församlingsnivå till stavspresidenten inom 30 dagar. Stavspresidenten håller ett medlemskapsråd på stavsnivå för att bemöta överklagandet. Han kan också be en biskop att sammankalla ett råd igen och ta ett beslut under övervägande, särskilt om det finns ny information.
En medlem kan överklaga beslutet av ett medlemskapsråd på stavsnivå genom att skriva ett brev till första presidentskapet inom 30 dagar. Medlemmen ger brevet till stavspresidenten som skickar det till första presidentskapet.
I en mission kan en medlem överklaga beslutet av ett medlemskapsråd på grens- eller distriktsnivå till missionspresidenten inom 30 dagar. Missionspresidenten håller ett medlemskapsråd för att bemöta överklagandet. Om tid eller avstånd hindrar honom från att göra det följer han anvisningarna i 32.9.4.
Om en missionspresident höll rådet kan medlemmen överklaga beslutet genom att skriva ett brev till första presidentskapet inom 30 dagar. Medlemmen ger brevet till missionspresidenten som skickar det till första presidentskapet.
En person som överklagar beslutet anger skriftligen i detalj de fel eller den orättvisa som han eller hon anser har begåtts i förfarandet eller i själva beslutet.
Om ett medlemskapsråd hålls för att bemöta ett överklagande finns det två möjliga beslut:
-
Låta det första beslutet stå fast.
-
Ändra det första beslutet.
Första presidentskapets beslut är slutgiltiga och kan inte överklagas igen.
32.14
Rapporter och matrikelkort
32.14.1
Rapport om kyrkans medlemskapsråd
Efter ett medlemskapsråd skickar biskopen eller stavspresidenten omgående in blanketten Rapport om kyrkans medlemskapsråd via LCR. Han kan be kamreren att fylla i rapporten. Han ser till att ingen papperskopia eller elektronisk kopia av blanketten sparas lokalt. Han ser också till att alla anteckningar som användes för att fylla i rapporten förstörs utan dröjsmål.
32.14.2
Formella begränsningar av medlemskap i kyrkan
Formella begränsningar av medlemskap i kyrkan noteras på en persons matrikelkort. Kyrkans huvudkontor gör noteringen efter att ha tagit emot rapporten om kyrkans medlemskapsråd. När en medlem har omvänt sig måste ledaren hålla ett nytt råd för att överväga att lyfta dessa begränsningar (se 32.16.1).
32.14.3
Matrikelkort när en persons medlemskap i kyrkan har upphävts
Om en persons medlemskap i kyrkan upphävs tar kyrkans huvudkontor bort matrikelkortet efter att ha fått rapporten om kyrkans medlemskapsråd. Om personen så önskar hjälper ledare honom eller henne att förbereda sig för att återinträda i kyrkan genom dop och konfirmation (se 32.16.1).
32.14.4
Matrikelkort efter återinträde i kyrkan
När en person har återinträtt i kyrkan skickar biskopen in blanketten Rapport om kyrkans medlemskapsråd. Ett dop- och konfirmationscertifikat skapas inte. I stället registreras dopet och konfirmationen på blanketten Rapport om kyrkans medlemskapsråd.
Om medlemmen inte hade tagit emot sin begåvning tilldelar kyrkans huvudkontor medlemmen ett matrikelkort som visar datumen för hans eller hennes ursprungliga dop och andra förrättningar. Matrikelkortet har ingen information om förlusten av medlemskap i kyrkan.
Om medlemmen hade tagit emot sin begåvning uppdaterar kyrkans huvudkontor matrikelkortet för att visa de nya dop- och konfirmationsdatumen. Det här matrikelkortet innehåller också meddelandet ”Återgivande av välsignelser krävs”. När medlemmens välsignelser har återgetts (se 32.17.2) uppdateras matrikelkortet för att visa datumen för det ursprungliga dopet och andra förrättningar. Det har ingen information om förlusten av medlemskap i kyrkan.
32.14.5
Matrikelkort med noteringar
Efter godkännande av första presidentskapet gör kyrkans huvudkontor en notering på en persons matrikelkort under någon av följande omständigheter.
-
Biskopen eller stavspresidenten skickar in blanketten Rapport om kyrkans medlemskapsråd som visar att personens medlemskap formellt begränsades eller upphävdes på grund av något av följande agerande:
-
incest
-
sexuellt övergrepp mot barn eller ungdom, sexuellt utnyttjande av barn eller ungdom eller allvarliga fysiska eller känslomässiga övergrepp mot barn eller ungdom
-
inblandning i barnpornografi enligt anvisningarna i 38.6.6
-
månggifte
-
systematiskt sexuellt våldsamt beteende mot vuxna
-
åtgärder för att byta till det kön personen inte föddes med (se 38.6.23)
-
förskingring av kyrkans medel eller stöld av kyrkans egendom (se 32.6.3.3)
-
missbruk av kyrkans välfärd
-
hotfullt beteende (sexuellt, våldsamt eller ekonomiskt) eller agerande som skadar kyrkan.
-
-
Biskopen och stavspresidenten skickar skriftlig underrättelse om att personen
-
har erkänt eller har dömts för ett brott som berör ett av ovan angivna ageranden
-
har befunnits ansvarig i ett tvistemål som rör bedrägerier eller andra olagliga gärningar i samband med ett av ovan angivna ageranden.
-
När en biskop får ett matrikelkort med notering följer han anvisningarna i noteringen.
Endast första presidentskapet kan godkänna att en notering tas bort från ett matrikelkort. Om stavspresidenten rekommenderar att en notering tas bort, använder han LCR (se 6.2.3). Första presidentskapets kontor meddelar honom om rekommendationen godkänns eller inte.
32.14.6
Rapportering om stöld av kyrkans medel
Om en persons medlemskap begränsas eller upphävs på grund av förskingring av kyrkans medel rapporterar biskopen eller stavspresidenten det enligt anvisningarna i 34.7.5.
32.14.7
Restriktion mot flyttning av matrikelkort
Ibland flyttar en medlem i kyrkan medan medlemskapsåtgärder eller andra allvarliga angelägenheter pågår. Ibland behöver en biskop delge information till den nya biskopen innan matrikelkortet skickas till den nya enheten. I sådana fall kan biskopen (eller kamreren om han fått detta i uppgift) lägga in en restriktion mot flyttning på matrikelkortet. Matrikelkortet stannar kvar i enheten tills biskopen (eller kamreren om han fått detta i uppgift) tar bort restriktionen. Det ger biskopen möjlighet att delge problem och information.
32.14.8
Matrikelkort för personer som sitter fängslade
En del medlemmar har dömts för ett brott och sitter fängslade. Biskopen eller stavspresidenten för den enhet där personen bodde när brottet begicks vidtar eventuella nödvändiga åtgärder för formella begränsningar eller upphävande av medlemskap. Om medlemskapsförmåner begränsas skickar ledaren (eller kamreren om han fått detta i uppgift) matrikelkortet till den enhet som ansvarar för platsen där personen sitter fängslad. Om medlemskapet upphävdes kontaktar biskopen eller stavspresidenten ledaren för den enheten. (Se 32.15.)
32.14.9
Begäran om avsägande av medlemskap
Om en medlem avsäger sig sitt medlemskap i kyrkan kontaktar biskopen personen för att se om han eller hon är villig att samtala om situationen och försöka lösa den. Biskopen och medlemmen kan också rådgöra med stavspresidenten. Ledaren ser till att medlemmen förstår att avsägandet av medlemskapet får följande resultat:
-
Det återkallar alla förrättningar.
-
Det tar bort alla medlemskapsförmåner.
-
Återinträde genom dop och konfirmation kan ske först efter en grundlig intervju och, i många fall, ett medlemskapsråd (se 32.16.2).
-
En person som tidigare tagit emot sin begåvning kan endast få sina prästadöms- och tempelvälsignelser återgivna med godkännande från första presidentskapet och efter att minst ett helt år har gått från återinträdet (se 32.17.2).
Om medlemmen fortfarande vill avsäga sig sitt medlemskap i kyrkan ger han eller hon biskopen en skriftlig undertecknad begäran. Biskopen skickar in begäran till stavspresidenten via LCR. Stavspresidenten granskar och skickar sedan in begäran via det systemet. Ledare ska handha begäran utan dröjsmål.
En person kan också avsäga sig sitt medlemskap genom att skicka en undertecknad, av notarius publicus attesterad, begäran till kyrkans huvudkontor.
En minderårig som vill avsäga sig sitt medlemskap i kyrkan följer samma tillvägagångssätt som en vuxen med ett undantag: den skriftliga begäran bör undertecknas av den minderårige (om han eller hon är över 8 år) och av den förälder, de föräldrar eller den eller de som är vårdnadshavare för den minderårige.
Om en medlem som avsäger sig sitt medlemskap hotar med rättsliga åtgärder mot kyrkan eller dess ledare, följer stavspresidenten anvisningarna i 38.8.23.
En begäran om avsägande av medlemskap bör behandlas även om prästadömsledare har information om en allvarlig synd. All information om ouppklarade synder anges när begäran skickas in via LCR. Detta gör det möjligt för prästadömsledare att åtgärda sådana frågor i framtiden om personen ansöker om återinträde i kyrkan (se 32.16.2).
En prästadömsledare ska inte rekommendera att man avsäger sig sitt medlemskap i kyrkan för att undvika att hålla ett medlemskapsråd.
Ledare fortsätter att stödja dem som avsäger sig sitt medlemskap såvida de inte avsäger sig all kontakt.
ÅTERFÅ KYRKANS MEDLEMSKAPSFÖRMÅNER
Om en persons medlemskapsförmåner i kyrkan har begränsats eller upphävts involverar, rådgör och stöttar ledare personen om han eller hon så tillåter. Det här avsnittet förklarar hur de här förmånerna kan återfås.
32.15
Fortsätta stödja
Biskopens eller stavspresidentens roll som allmän domare upphör inte när en medlems medlemskap har begränsats eller personen har fått sitt medlemskap i kyrkan upphävt. Han fortsätter att ge stöd, på det sätt som personen tillåter, så att han eller hon återigen kan få njuta av välsignelserna som kommer av att vara medlem i kyrkan. Biskopen träffar regelbundet personen och, när det är till hjälp och lämpligt, hans maka eller hennes make. Frälsaren lärde nephiterna:
”Ni [ska] inte driva bort honom från era … platser för tillbedjan, för ni ska fortsätta betjäna sådana, för ni vet inte om de inte kommer att återvända och omvända sig och komma till mig med helhjärtat uppsåt, så att jag kan hela dem. Och ni ska bli medlet att föra frälsning till dem” (3 Nephi 18:32).
Tiden strax efter att en persons medlemskap har begränsats eller upphävts är svår och prövande för hans eller hennes familj. Ledare ska vara lyhörda för dessa behov och uppmuntra och hjälpa familjemedlemmarna.
Biskopen ser till att omtänksamma medlemmar får i uppdrag att stödja en person vars medlemskap i kyrkan har begränsats eller upphävts, på det sätt som personen tillåter. De stöder också andra familjemedlemmar. Personer vars medlemskap har begränsats kan ha nytta av att delta i indexeringen (se 25.4.3).
Om personen flyttar ifrån församlingen informerar biskopen den nya biskopen och förklarar vad som fortfarande behöver ske innan begränsningarna av medlemskapet i kyrkan kan lyftas. Om personens medlemskap upphävdes eller om personen avsa sig sitt medlemskap tar biskopen samma kontakt, om personen har samtyckt till att få hjälp av kyrkans ledare.
32.16
Lyfta formella begränsningar eller beviljas återinträde i kyrkan
32.16.1
Medlemskapsråd för att lyfta formella begränsningar eller bevilja återinträde
När medlemskapsförmånerna begränsas eller upphävs i ett medlemskapsråd måste ett nytt råd hållas för att överväga om begränsningarna ska lyftas eller personen ska beviljas återinträde i kyrkan. Det här rådet bör också ha samma myndighetsnivå (eller högre) som det ursprungliga rådet. Om en stavs- eller missionspresident till exempel presiderade över det ursprungliga rådet, presiderar en stavs- eller missionspresident över rådet som överväger om begränsningarna ska lyftas eller personen ska beviljas återinträde.
Den nuvarande biskopen eller stavspresidenten håller rådet. Först försäkrar han sig om att personen har omvänt sig och är redo och värdig att åtnjuta välsignelserna som kommer av att vara medlem i kyrkan.
De som har fått sitt medlemskap i kyrkan formellt begränsat behöver vanligtvis visa uppriktig omvändelse i minst ett år innan man överväger att lyfta begränsningarna. De som har fått sitt medlemskap i kyrkan upphävt måste nästan alltid visa uppriktig omvändelse i minst ett år innan återinträde kan övervägas. För en medlem som hade en framstående ställning i kyrkan vid tiden för den allvarliga synden är tiden vanligtvis längre (se 32.6.1.4).
Ett råd för att överväga att lyfta begränsningar eller bevilja återinträde i kyrkan följer samma riktlinjer som andra medlemskapsråd. En biskop behöver godkännande av stavspresidenten innan rådet hålls. I en mission behöver en grens- eller distriktspresident godkännande av missionspresidenten.
Följande riktlinjer gäller när ett medlemskapsråd hålls för att överväga att lyfta begränsningar av medlemskap i kyrkan eller bevilja en person återinträde i kyrkan. Alla dessa riktlinjer kanske inte är tillämpbara på varje fall.
-
Gå igenom det ursprungliga medlemskapsrådet. Biskopen eller stavspresidenten går igenom blanketten Rapport om kyrkans medlemskapsråd. Han begär ett exemplar via LCR. När han har gått igenom blanketten kan han kontakta biskopen eller stavspresidenten där det ursprungliga rådet hölls för att söka förtydligande.
-
Intervjua personen i fråga. Biskopen eller stavspresidenten intervjuar personen grundligt för att urskilja styrkan i hans eller hennes tro på Jesus Kristus och omvändelsens omfattning. Han avgör också om personen har mött de villkor som beskrivs i den ursprungliga åtgärden.
-
Fastställ ställning beträffande domslut i brottmåls- eller tvistemålsdomstolar. Ibland har en person erkänt eller dömts för brott. Ibland har en person befunnits vara ansvarig för bedrägeri eller annan olaglig handling i ett tvistemål. I sådana fall håller ledaren vanligtvis inte ett råd förrän personen har fullgjort alla villkor i varje utslag, beslut eller dom som rättsliga myndigheter fattar. De här villkoren kan innefatta fängelse, skyddstillsyn, villkorlig frigivning och böter eller skadeersättning. Undantag kräver godkännande från första presidentskapet innan ett medlemskapsråd hålls. Dessa undantag kan gälla någon som har fullgjort rättsliga krav och har visat uppriktig omvändelse men som har en livslång skyddstillsyn eller villkorlig dom eller har ett stort bötesbelopp.
-
Kontakta offrens prästadömsledare. Biskopen eller stavspresidenten kontaktar eventuella offers nuvarande biskop eller stavspresident (se 32.10.2).
-
Underrätta om rådet. Han meddelar personen datum, tid och plats för rådet.
-
Håll rådet. Han håller rådet enligt riktlinjerna i 32.10.3. Han frågar personen vad han eller hon har gjort för att omvända sig. Han frågar också om hans eller hennes hängivenhet mot Jesus Kristus och kyrkan. När alla relevanta frågor har tagits upp ber han medlemmen att lämna rummet. Tillsammans med sina rådgivare ber han för att få vägledning om vilken åtgärd som ska vidtas. De tre tänkbara besluten är
-
fortsatta begränsningar eller fortsatt upphävande av medlemskap
-
lyfta begränsningar eller bevilja återinträde
-
rekommendation till första presidentskapet att begränsningar ska lyftas eller återinträde godkännas (om så behövs enligt ”Ansöka om första presidentskapets godkännande” nedan).
-
-
Delge beslutet. När rådet har fattat ett beslut delges personen det av den presiderande ämbetsmannen. Om godkännande från första presidentskapet krävs förklarar han att beslutet består av en rekommendation till första presidentskapet.
-
Skicka en rapport. Biskopen eller stavspresidenten skickar in blanketten Rapport om kyrkans medlemskapsråd via LCR. Han kan be kamreren att fylla i den här rapporten. Han ser till att ingen papperskopia eller elektronisk kopia sparas lokalt. Han ser också till att alla anteckningar som användes för att fylla i rapporten förstörs utan dröjsmål.
-
Ansök om första presidentskapets godkännande (vid behov). Under följande omständigheter krävs godkännande från första presidentskapet för att lyfta formella begränsningar av medlemskap eller för att bevilja en person återinträde i kyrkan. Detta godkännande krävs även om agerandet skedde efter att medlemskapet i kyrkan formellt begränsades eller upphävdes:
Stavspresidenten skickar endast in en ansökan till första presidentskapet om han rekommenderar godkännande (se 6.2.3).
-
mord
-
incest
-
sexuellt övergrepp mot barn eller ungdom, sexuellt utnyttjande av barn eller ungdom, allvarliga fysiska eller känslomässiga övergrepp mot barn eller ungdom av en vuxen eller av en ungdom som är flera år äldre
-
inblandning i barnpornografi med fällande dom i juridisk process
-
avfall
-
månggifte
-
allvarlig synd av person vid innehav av framträdande ställning i kyrkan
-
åtgärder för att byta till det kön personen inte föddes med (se 38.6.23)
-
förskingring av kyrkans medel eller egendom.
-
-
Ge skriftlig underrättelse om beslut. Biskopen eller stavspresidenten ser utan dröjsmål till att personen får skriftlig underrättelse om beslutet och dess följder.
-
Döp och konfirmera. Om en persons medlemskap i kyrkan upphävdes i det ursprungliga rådet måste han eller hon döpas och konfirmeras igen. Om godkännande från första presidentskapet är nödvändigt får dessa förrättningar endast utföras efter att detta godkännande har tagits emot. Ett dop- och konfirmationscertifikat skapas inte (se 32.14.4).
32.16.2
Återinträde efter avsägande av medlemskap i kyrkan
Om en person formellt avsäger sig sitt medlemskap i kyrkan måste han eller hon döpas och konfirmeras för att återinträda i kyrkan. För vuxna övervägs vanligtvis inte återinträde förrän minst ett år efter det att de avsa sig sitt medlemskap.
När en person begär återinträde tar biskopen eller stavspresidenten fram en kopia av blanketten Rapport om administrativ åtgärd som åtföljde begäran om avsägande av medlemskap. Han kan hämta den i LCR.
Biskopen eller stavspresidenten intervjuar sedan personen grundligt. Han frågar om skälen till den ursprungliga begäran och varför personen önskar återinträda. I en anda av kärlek frågar han om allvarliga synder som personen kan ha begått antingen före eller efter att han eller hon avsa sig medlemskapet. Ledaren fortsätter inte med återinträdet förrän han är övertygad om att personen har omvänt sig och är redo och värdig att åtnjuta välsignelserna som kommer av att vara medlem i kyrkan.
Riktlinjer för återinträde efter avsägning följer:
-
Ett medlemskapsråd hålls om personens medlemskap var formellt begränsat vid tiden för avsägandet.
-
Ett medlemskapsråd hålls om personen begått en allvarlig synd, såsom avfall, före avsägande av medlemskap.
Under andra omständigheter hålls inget medlemskapsråd om inte biskopen eller stavspresidenten anser att det behövs.
När ett medlemskapsråd behöver hållas för en person som tagit emot sin tempelbegåvning håller stavspresidenten det. När ett råd behöver hållas för en person som inte tagit emot sin begåvning håller biskopen det, med stavspresidentens godkännande.
Om personen agerade på något av sätten i 32.16.1, nummer 9, antingen före eller efter avsägandet av medlemskapet i kyrkan, krävs godkännande från första presidentskapet för återinträde. Om personen agerade på något av sätten i 32.14.5, nummer 1, antingen före eller efter avsägandet av medlemskapet i kyrkan, görs en notering på matrikelkortet.
En person som begär återinträde måste uppfylla samma krav som andra som döps. När biskopen eller stavspresidenten är övertygad om att personen är värdig och har en uppriktig önskan att återinträda får personen döpas och konfirmeras. Ett dop- och konfirmationscertifikat skapas inte (se 32.14.4).
32.17
Aktivitet i kyrkan, ordination och återgivande av välsignelser efter återinträde
32.17.1
Aktivitet i kyrkan och ordination
Följande översikt visar lämplig nivå av aktivitet i kyrkan för en person som har beviljats återinträde genom dop och konfirmation.
|
Har inte tagit emot sin begåvning |
Har tagit emot sin begåvning | |
|---|---|---|
|
Tidigare prästadömsbärare | Har inte tagit emot sin begåvning
| Har tagit emot sin begåvning
|
|
Andra medlemmar | Har inte tagit emot sin begåvning
| Har tagit emot sin begåvning
|
32.17.2
Återgivande av välsignelser
Personer som tidigare tagit emot tempelbegåvningen och beviljats återinträde genom dop och konfirmation kan endast få sina prästadöms- och tempelvälsignelser genom förrättningen återgivande av välsignelser (se Läran och förbunden 109:21). De ordineras inte till ämbeten i prästadömet och tar inte emot sin begåvning på nytt. De här välsignelserna återges genom förrättningen. Bröder återges sitt tidigare prästadömsämbete, utom ämbetena sjuttio, biskop eller patriark.
Endast första presidentskapet kan godkänna förrättningen återgivande av välsignelser. De behandlar inte en ansökan om denna förrättning förrän minst ett år har gått sedan personen återinträtt i kyrkan genom dop och konfirmation.
Biskopen och stavspresidenten intervjuar personen för att fastställa hans eller hennes värdighet och hur förberedd han eller hon är. När stavspresidenten känner att personen är redo ansöker han om återgivande av välsignelser med hjälp av LCR. Se 6.2.3 om stavspresidentens ansvar när han skickar in ansökningar till första presidentskapet.
Om första presidentskapet godkänner att välsignelserna återges ger de en generalauktoritet eller stavspresident i uppgift att intervjua personen. Om personen befinns värdig utför denne ledare förrättningen för att återge personens välsignelser.
För information om matrikelkort och återgivande av välsignelser, se 32.14.4.