”29. Möten i kyrkan”, Allmän handbok: Tjäna i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (2020).
”29. Möten i kyrkan”, Allmän handbok.
Bild
mor och dotter på sakramentsmöte
29.
Möten i kyrkan
29.0
Introduktion
Sista dagars heliga träffas för att tillbe Gud, bygga upp varandra och undervisa om och lära sig evangeliet (se Alma 6:6; Moroni 6:5–6). Frälsaren lovade: ”Där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem” (Matteus 18:20). Att träffas är ett sätt för våra hjärtan att vara ”förenade i enighet och i kärlek” (Mosiah 18:21).
Ledarskapsmöten hjälper ledare att rådgöra tillsammans och samordna arbetet med att tjäna andra. Men ett möte ska aldrig ersätta det slags tjänande som Jesus Kristus utförde. Hur man kan hjälpa till med Guds frälsnings- och upphöjelseverk kan planeras under ett möte, men det utförs oftast utanför mötet.
29.1
Planera och leda möten
Ledarna planerar och leder möten ”såsom den Helige Anden leder dem i enlighet med Guds befallningar och uppenbarelser” (Läran och förbunden 20:45; se även Moroni 6:9; Läran och förbunden 46:2). De söker efter sätt att inbjuda Andens inflytande på sina möten.
Ledarna ser till att antalet möten och längden på mötena inte skapar bördor för medlemmarna eller deras familjer. Möten ska till exempel inte göra det svårt för familjen att ha tid tillsammans på sabbatsdagen.
Ledarna ser också till att mötena fokuserar på det som är viktigast. Sakramentsmöten ska till exempel fokusera på sakramentet och att bygga upp tron på Jesus Kristus. Presidentskapsmöten och rådsmöten fokuserar på att stärka enskilda och familjer.
Den presiderande ämbetsmannen kan leda mötet. Han eller hon kan också be någon annan, till exempel en rådgivare, att leda mötet under hans eller hennes ledning.
Ibland kan något oväntat inträffa under ett möte som den presiderande ämbetsmannen känner att han eller hon behöver klarlägga. Någon kan till exempel undervisa om felaktiga lärosatser. Om det händer ska den presiderande ämbetsmannen klargöra det utan att genera någon.
29.2
Församlingsmöten
29.2.1
Sakramentsmötet
29.2.1.1
Planera sakramentsmötet
Biskopsrådet planerar och leder sakramentsmöten. De ser till att mötet fokuserar på sakramentet och att stärka tron på Jesus Kristus.
Sakramentsmötet varar i en timme. Det kan innehålla följande:
Preludium (se 19.3.2 för riktlinjer). Vördnadsfull musik innan mötet börjar kan inbjuda till en anda av gudsdyrkan.
Välkomsthälsning.
Välkomnande av presiderande ämbetsmän eller andra ledare som är på besök. Presiderande ämbetsmän och besökande högrådsmedlemmar ska inbjudas att sitta på förhöjningen. Generalämbetsmän inbjuds också att sitta på förhöjningen såvida de inte deltar i sin hemförsamling.
Annonseringar. Så få annonseringar som möjligt bör ges under mötet. De flesta kan skrivas ut, delas elektroniskt eller nämnas under andra möten.
stödjande röstning och avlösning av ämbetsmän och lärare (se 30.3 och 30.6)
framläggning av namn på bröder som ska ordineras till ett ämbete inom aronska prästadömet (se 18.10.3)
välkomna nya församlingsmedlemmar, även nyomvända. Efter några inledande ord ber personen som leder mötet församlingen att visa med uppräckt hand att de välkomnar medlemmen in i församlingen.
När barn med matrikelkort döps och konfirmeras uppmärksammas de på sakramentsmötet. Men de behöver inte presenteras för att välkomnas in i församlingen.
Namngivning och välsignande av barn (se 18.6). Detta sker vanligtvis på faste- och vittnesbördsmötet (se 29.2.2).
Sakramentspsalm och förrättning av sakramentet. Sakramentet är mötets huvudfokus. Andra delar av mötet ska inte avleda från det. Den här förrättningen är ett tillfälle för medlemmarna att rikta sina tankar till Frälsaren och hans offer för dem. Det bör vara en helig tid för andlig förnyelse.
Sakramentsbordet ska vara iordningställt innan mötet börjar. Biskopen ser till att sakramentet välsignas och delas ut på ett vördnadsfullt och ordningsamt sätt. De som förrättar sakramentet representerar Jesus Kristus.
För mer om hur man förbereder, välsignar och delar ut sakramentet, se 18.9.
För information om hur man förrättar sakramentet under ovanliga omständigheter, se 29.2.1.5 och 18.9.1.
Evangeliebudskap och församlingssång eller annan musik. Budskap och musik ska vara i harmoni med sakramentets heliga natur. För information om hur man väljer talare, se 29.2.1.4. För information om val av musik till sakramentsmötet, se 19.3.2.
Avslutningspsalm och bön.
Postludium.
Visuella hjälpmedel och audiovisuellt material ska inte användas under sakramentsmöten (se 38.8.3).
29.2.1.2
Presidera vid sakramentsmötet
Biskopen presiderar vid sakramentsmöten såvida inte en medlem av stavspresidentskapet, en områdessjuttio i hans område eller en generalauktoritet är närvarande. Om biskopen och hans rådgivare inte kan närvara vid sakramentsmötet avgör stavspresidenten vem som ska presidera. Vanligtvis väljer han äldstekvorumets president. Men han kan bjuda in en annan bärare av melkisedekska prästadömet.
29.2.1.3
Tiden före mötet
Innan mötet börjar förbereder sig församlingens medlemmar andligen för sakramentet. De kan göra det genom stilla bön och begrundan. Ledare föregår med exempel på vördnad.
29.2.1.4
Välja talare
Biskopsrådet väljer talare till sakramentsmötet. Oftast ber de församlingsmedlemmar, även ungdomar, att tala (se 38.8.18). Stavspresidenten kan ge högrådsmedlemmar eller medlemmar i stavens organisationers presidentskap i uppdrag att tala. Stavspresidenten avgör hur ofta de ska tala.
Biskopsrådet delar ut uppdrag att tala i god tid före mötet. Talarna bär vittnesbörd om Jesus Kristus och undervisar om hans evangelium med hjälp av skrifterna (se Läran och förbunden 42:12; 52:9). Budskapen ska stärka tron och vara i harmoni med sakramentets heliga natur.
För information om nyligen kallade eller nyligen återvända missionärer som talar på sakramentsmötet, se 24.5.2 och 24.8.3.
Biskopsrådet planerar in ett sakramentsmöte varje år för primärbarnens medverkan. För information om Primärs medverkan, se 12.2.1.2.
Varje medlem behöver de andliga välsignelserna man får av att ta del av sakramentet. Men en del medlemmar kan inte närvara vid sakramentsmötet eftersom de inte kan lämna hemmet, sjukhuset eller en vårdinrättning. Biskopen kan ge prästadömsbärare i uppdrag att förrätta sakramentet för dessa medlemmar (se 18.9.1).
I vissa fall kan biskopen godkänna att sakramentsmötet streamas för dem som inte kan närvara. För information, se 29.7.
När medlemmar reser eller tillfälligt bor på annan ort ska de om möjligt närvara vid sakramentsmötet i en närliggande församling. Sakramentsmöten ska inte hållas i samband med släktträffar, semestrar eller andra aktiviteter som inte anordnas av kyrkan.
29.2.2
Faste- och vittnesbördsmötet
Under ett faste- och vittnesbördsmöte finns det inga kallade talare eller särskild musik. I stället bär personen som leder mötet ett kort vittnesbörd. Sedan inbjuder han församlingens medlemmar att bära sina vittnesbörd. Att bära vittnesbörd är att förkunna evangeliets sanningar enligt den Helige Andens inspiration. Vittnesbörden bör vara kortfattade så att många kan delta.
Yngre barn är välkomna att bära vittnesbörd på faste- och vittnesbördsmöten. Det kan vara bäst för dem att lära sig att göra det hemma tills de kan bära vittnesbörd utan hjälp av andra.
Under biskopens ledning namnges och välsignas barn vanligtvis under ett faste- och vittnesbördsmöte (se 29.2.1.1).
29.2.3
Församlingskonferens
Församlingskonferensen planeras för att tillgodose lokala behov. Den har ett sakramentsmöte som stavspresidenten planerar. Stavspresidenten presiderar vanligtvis vid mötet och en medlem av biskopsrådet leder vanligtvis mötet.
Under det här mötet framlägger en medlem av stavspresidentskapet eller högrådet namnen på general-, stavs- och församlingsledare för stödjande röstning. Han använder blanketten Röstning på ledarämbetsmän, ifylld av församlingskamreren. Biskopen och stavspresidenten talar vanligtvis på mötet.
Församlingen håller reguljära prästadöms- och organisationsmöten som en del av församlingskonferensen. Stavens ledare kan ge undervisning och hjälp. De betjänar församlingens ledare och medlemmar.
I samband med församlingskonferensen sammanträffar stavspresidentskapet med biskopsrådet. Tillsammans går de igenom framstegen inom Guds frälsnings- och upphöjelseverk i församlingen. Det här mötet kan hållas på söndagen för församlingskonferensen eller vid en annan tidpunkt.
29.2.4
Biskopsrådets möte
Biskopen planerar och leder biskopsrådets möten. Mötespunkter kan bland annat vara att
samordna Guds frälsnings- och upphöjelseverk i församlingen
stärka enskilda och familjer i församlingen – särskilt ungdomar och barn
finna medlemmar som kan förbereda sig för att ta emot förrättningar, däribland prästadömsordinationer
finna medlemmar att kalla till ämbeten i församlingen
finna medlemmar som kan rekommenderas till stavspresidenten att verka som missionärer
gå igenom anvisningar i skrifterna och från kyrkans ledare och den här handboken.
Andra punkter kan vara församlingens organisationer och program, församlingens budget, rapporter om uppdrag och planer för kommande möten och aktiviteter.
Bild
församlingsrådets möte
29.2.5
Församlingsrådets möte
Biskopen planerar, presiderar över och leder församlingsrådets möten. Vid frånvaro kan han ge en rådgivare i uppgift att presidera och leda. Men rådet fattar inga större beslut utan biskopen.
Församlingsrådet strävar efter att hjälpa alla församlingsmedlemmar att bygga andlig styrka, ta emot frälsande förrättningar, hålla förbund och bli Kristi helgade efterföljare (se Moroni 6:4–5). Under församlingsrådets möten planerar och samordnar rådsmedlemmarna detta arbete. De bestämmer tillsammans hur församlingsmedlemmarnas styrkor och talanger kan välsigna behövande. De söker Andens vägledning när de förenas i kärlek till och omsorg om medlemmarna i församlingen.
Församlingens organisationsledare närvarar vid församlingsrådets möten i två egenskaper:
som medlemmar i församlingsrådet som hjälper och stöttar alla församlingsmedlemmar
som representanter för sin organisation.
När församlingsrådets medlemmar träffas samtalar de om frågor som gagnas av hela rådets förenade insatser. Varje rådsmedlem ombes att delge sina tankar och sin inspiration om dessa frågor.
Församlingsrådets möten varar vanligtvis högst en timme. De börjar med en bön och kortfattade rapporter om uppdrag från tidigare möten. Här följer några punkter som kan tas upp. Det finns inte tillräckligt med tid för att ta upp alla vid varje möte. Biskopen prioriterar sådant som behövs mest för att välsigna enskilda och familjer.
Leva efter Jesu Kristi evangelium. Hjälpa alla medlemmar att bygga tro, ta emot frälsande förrättningar och hålla sina förbund.
Ta hand om behövande. Tillhandahålla resurser och färdigheter för att välsigna enskilda, familjer och samhället. Hjälpa församlingsmedlemmarna att bli oberoende. (Se kap. 22.)
Inbjuda alla att ta emot evangeliet. Gå igenom framstegen för dem som lär sig om evangeliet och för nya och återvändande medlemmar. Samtala om hur medlemmarna kan dela med sig av evangeliet till andra. (Se kap. 23.)
Förena familjer för evigheten. Gå igenom framstegen för medlemmar som förbereder sig för att ta emot tempelförrättningar. Planera sätt att hjälpa fler medlemmar att bli värdiga en tempelrekommendation. Samtala om hur medlemmar kan delta i tempeltjänst och släktforskning. (Se kap. 25.)
När församlingsrådets medlemmar samtalar om dessa angelägenheter, tar de hänsyn till behoven och styrkorna hos medlemmarna de tjänar. De kan lära sig om dessa behov och styrkor under presidentskapsmöten, i samtal med medlemmar i sin organisation (inklusive stödverksamhetsintervjuer) och genom sitt eget stödverksamhetsarbete. Dessutom har Resurser för ledare och kamrerer verktyg och rapporter som kan hjälpa ledare att se medlemmarnas framsteg. Rådsmedlemmarna måste hålla all privat eller känslig information konfidentiell (se 4.4.6).
Församlingsrådet ska känna barnen och ungdomarna i församlingen och känna till deras hemsituation. De är särskilt uppmärksamma på dem som inte har stöd i evangeliet hemma.
Efter ett samtal kan biskopen antingen fatta beslut om ett tillvägagångssätt eller skjuta upp ett beslut medan han söker ytterligare information och vägledning. Eller så kan han hänvisa ärendet till ett annat råd, till exempel biskopsrådet. Se 4.4.3.
Ibland kan församlingsrådet besluta att en församlingsaktivitet kan hjälpa till att tillgodose medlemmarnas behov. Församlingsrådet kan ha tillsyn över planeringen av församlingsaktiviteter. Men större delen av planeringen sker före och efter rådsmötena. För mer information om aktiviteter, se kapitel 20.
När heltidsmissionärer har återvänt hem kan de inbjudas att rapportera om sina missioner till församlingsrådet (se 24.8.3).
För att förstå principerna som vägleder kyrkans rådsmöten bör alla rådsmedlemmar studera 4.3 och 4.4.
29.2.6
Församlingens ungdomsrådsmöte
Biskopen kan leda församlingens ungdomsrådsmöten. Han kan också ge någon annan i uppdrag att göra det, till exempel en av hans assistenter i prästernas kvorum eller presidenten för den äldsta klassen i Unga kvinnor. Församlingens ungdomsrådsmöten ger ungdomarna möjlighet att leda. Biskopsrådet eller andra ledare kan hjälpa dem förbereda sig för de här mötena under kvorum- eller klasspresidentskapets möten.
Före varje möte går biskopen och personen som leder mötet igenom de punkter som ska tas upp. Dessa punkter kan bland annat vara
Guds frälsnings- och upphöjelseverk
behoven hos ungdomarna i församlingen och sätt att tillgodose dem
hur man kan nå ut till ungdomar som är mindre aktiva eller nya medlemmar
aktiviteter, bland annat möjligheter att tjäna de behövande; större delen av planeringen sker på kvorum- eller klasspresidentskapets möten (se kap. 20)
Församlingarna använder ett av följande tvåtimmarsscheman för söndagens möten.
Plan 1
60 minuter
Sakramentsmötet
10 minuter
Övergång till klasser eller möten
50 minuter
Alla söndagar: Primär, även barntillsynen (se 12.2.1.2)
Första och tredje söndagen i månaden: Söndagsskolan (se 13.3)
Andra och fjärde söndagen: prästadömets kvorummöten (se 8.2.1.2 och 10.2.1.2), Hjälpföreningens möten (se 9.2.1.2) och Unga kvinnors möten (se 11.2.1.2)
Femte söndagen: möten för ungdomar och vuxna. Biskopsrådet fastställer ämnet och tillfrågar lärare (vanligtvis medlemmar i församlingen eller staven). De bestämmer också om ungdomar och vuxna, män och kvinnor, träffas var för sig eller tillsammans.
Plan 2
50 minuter
Alla söndagar: Primär, även barntillsynen (se 12.2.1.2)
Första och tredje söndagen i månaden: Söndagsskolan (se 13.3)
Andra och fjärde söndagen: prästadömets kvorummöten (se 8.2.1.2 och 10.2.1.2), Hjälpföreningens möten (se 9.2.1.2) och Unga kvinnors möten (se 11.2.1.2)
Femte söndagen: möten för ungdomar och vuxna. Biskopsrådet fastställer ämnet och tillfrågar lärare (vanligtvis medlemmar i församlingen eller staven). De bestämmer också om ungdomar och vuxna, män och kvinnor, träffas var för sig eller tillsammans.
10 minuter
Övergång till sakramentsmötet
60 minuter
Sakramentsmötet
När två församlingar använder samma byggnad och en eller båda har mycket få barn eller ungdomar, kan det vara önskvärt att barnen eller ungdomarna deltar i söndagslektionerna tillsammans. Församlingarnas scheman för söndagens möten kan överlappa varandra enligt nedan.
Den här planen kan också övervägas om de två församlingarna använder olika språk, men barnen och ungdomarna talar samma språk.
Stavspresidenten måste godkänna användningen av den här planen. Om han godkänner det sammanträffar biskopen i varje församling med organisationsledarna för att söka deras råd om hur det ska införas.
De två biskopsråden sammanträffar för att avgöra vilka medlemmar från varje församling som ska kallas att verka i kvorum och organisationer. Varje biskop förblir president för sitt prästernas kvorum, men de två biskoparna kan turas om att presidera under söndagens kvorummöten. Biskoparna från båda församlingarna närvarar vid möten för ett sammanslaget församlingens ungdomsråd. Efter att ha infört planen fortsätter ledarna att träffas regelbundet för att samordna arbetet.
29.3
Stavsmöten
29.3.1
Stavskonferens
Stavskonferenser schemaläggs av presidenten för de tolv apostlarnas kvorum. Vanligtvis presiderar stavspresidenten på årets ena konferens och en därtill utsedd områdessjuttio eller generalauktoritet på den andra.
Den presiderande ämbetsmannen leder all planering av konferensen. Han godkänner deltagarna och musiken i förväg. För information om musiken under stavskonferensen, se 19.3.4.
Då en områdessjuttio eller generalauktoritet presiderar kan han be stavspresidenten att lämna förslag på ämnen till konferensen. Då stavspresidenten presiderar väljer han och hans rådgivare ämnena. Stavspresidentskapet kan ta upp möjliga ämnen med stavsrådet. Under valet av ämnen överväger stavspresidentskapet ämnen som första presidentskapet nyligen har betonat.
När stavspresidenten anordnar stavskonferensen kan han be prästadömskvorum och andra organisationer, enskilda och familjer att hjälpa till. De kan till exempel få i uppgift att ställa fram stolar, ordna med mötesvärdar och städa byggnaden.
Varje stavskonferens innefattar vanligtvis följande möten:
Ett möte för områdessjuttio eller generalauktoritet (om sådan fått i uppdrag att närvara) och stavspresidentskapet. Stavskamreren och verkställande sekreteraren närvarar också.
Ett möte för prästadömsledare i staven (se 29.3.3). Den presiderande ämbetsmannen avgör om det här mötet hålls på lördag eller söndag. En medlem i stavspresidentskapet leder mötet.
Ett lördagskvällens möte för alla stavens medlemmar som är 18 år och äldre. Beroende på lokala förhållanden kan det här mötet hållas på söndagen med godkännande av den presiderande ämbetsmannen. En medlem i stavspresidentskapet leder mötet.
Ett allmänt möte som hålls på söndagen för alla medlemmar och andra som vill närvara. Stavspresidenten leder och talar under det här mötet. Fler än ett allmänt möte på söndagen kan hållas om lokalerna inte rymmer alla samtidigt. Barn deltar tillsammans med sin familj. Inget särskilt möte hålls för barnen.
Vid behov kan konferensmötena streamas till möteshus eller andra platser i staven. En del medlemmar kan behöva streama konferensen i hemmet. För mer om streaming av möten, se 29.7.
Talare under det allmänna mötet bör inte använda visuella hjälpmedel eller audiovisuellt material (se 38.8.3).
Om generalämbetsmän, tempelpresidenten och tempelvärdinnan, missionspresidenten med fru eller stavspatriarken närvarar bör de sitta på förhöjningen. Detsamma gäller rådgivare i tempel- och missionspresidentskap (och deras fruar) om de representerar tempel- eller missionspresidenten.
Vid en stavskonferens varje år presenterar en medlem i stavspresidentskapet namnen på ämbetsmän på generalnivå, områdesnivå och stavsnivå för stödjande röstning. Han använder blanketten Röstning på ledarämbetsmän, ifylld av stavskamreren. Detta sker vanligtvis under årets första stavskonferens.
Om stavsämbetsmän kallas eller blir avlösta mellan stavskonferenser presenteras de för stödjande röstning eller avtackning under nästa stavskonferens. Det kan också ske under varje församlings sakramentsmöte. Se 30.3 och 30.6.
Bröder som har rekommenderats att ordineras till äldstens respektive högprästens ämbete presenteras för stödjande röstning vid en stavskonferens. Om en broder behöver ordineras före nästa stavskonferens kan han inröstas på sin församlings sakramentsmöte. Hans namn framläggs då för ratificering under en stavskonferens (se 18.10.3).
29.3.2
Allmänt prästadömsmöte i staven
Stavspresidentskapet planerar och leder allmänna prästadömsmöten i staven. De väljer under bön ämnen och talare.
29.3.3
Stavens ledarskapsmöte för prästadömsledare
Stavspresidentskapet planerar och leder prästadömets ledarskapsmöten i staven. Formen på dessa möten är flexibel. Alla deltagare kan vara tillsammans under hela mötet. Eller så kan de, efter viss allmän undervisning, dela upp sig i mindre grupper för specifik undervisning utifrån ämbeten och uppdrag.
Stavspresidentskapet och andra stavsledare håller vanligtvis i undervisningen. Församlingsledare, även kvinnliga ledare, kan också ibland ombes undervisa.
29.3.4
Stavens ledarskapsmöten
Presidentskapen för stavens organisationer planerar och leder stavens ledarskapsmöten. Formen på dessa möten är flexibel. Alla ledare kan vara tillsammans under hela mötestiden. Eller så kan de, efter viss allmän undervisning, dela upp sig i mindre grupper för specifik undervisning utifrån ämbeten och uppdrag.
Organisationsledare, medlemmar i stavspresidentskapet eller andra stavsledare håller vanligtvis i undervisningen. Organisationsledare i församlingarna kan också ibland ombes undervisa.
Unga mäns presidentskap i staven håller inget ledarskapsmöte i staven. Undervisning till dem som tjänar i aronska prästadömets kvorum ges under prästadömets ledarskapsmöten i staven (se 29.3.3).
29.3.5
Högprästernas kvorummöte i staven
Stavspresidentskapet planerar och leder högprästernas kvorummöten i staven. Möten för alla ordinerade högpräster i staven hålls inte.
29.3.6
Stavspresidentskapets möte
Stavspresidentskapet planerar och leder stavspresidentskapets möten. Mötespunkter kan bland annat vara
Guds frälsnings- och upphöjelseverk i staven
stärka enskilda och familjer i staven
behoven och styrkan i församlingar, äldstekvorum och andra organisationer i staven
biskopars rekommendationer av män som bör ordineras till äldste
medlemmar som ska kallas till stavsämbeten och vissa församlingsämbeten enligt översikten i 30.8
biskopars rekommendationer av medlemmar för att verka som missionärer
anvisningar i skrifterna och från kyrkans ledare och den här handboken.
Andra punkter kan vara stavens aktiviteter och program, stavens budget, rapporter om uppdrag och planer för kommande möten.
29.3.7
Högrådets möte
Stavspresidentskapet planerar och leder högrådets möten. Dessa möten kan inbegripa
undervisning av stavspresidentskapet om lära och uppgifter
samråd om hur man kan stärka enskilda och familjer i staven; Resurser för ledare och kamrerer (LCR) har verktyg och rapporter som kan hjälpa ledare se medlemmarnas framsteg
samtal om hur man kan bidra till att utföra Guds frälsnings- och upphöjelseverk i staven
rapportering av uppdrag
samråd med stavspresidentskapet och stöd av deras beslut att ordinera bröder till äldster och högpräster
samråd med stavspresidentskapet och stöd av deras beslut att utfärda kallelser
delplanering av prästadömets ledarskapsmöten i staven (se 29.3.3)
Ibland kan ett kort högrådsmöte omedelbart följas av ett stavsrådsmöte (se 29.3.8). Det kan minska antalet möten för ledare att närvara vid.
För att förstå principerna som vägleder kyrkans rådsmöten bör alla rådsmedlemmar studera 4.3 och 4.4.
För information om deltagare som deltar i mötet på distans, se 29.7.
29.3.8
Stavsrådets möte
Stavspresidentskapet planerar och leder stavsrådets möten. Vid dessa möten kan rådsmedlemmarna
få undervisning från stavspresidentskapet om läran och om sitt uppdrag
samråda om hur man kan stärka enskilda och familjer i staven; LCR har verktyg och rapporter som kan hjälpa ledarna se medlemmarnas framsteg
samtala om den övergripande visionen för Guds frälsnings- och upphöjelseverk i staven
samtala om stavens medlemmars timliga behov och hur man kan hjälpa dem vara oberoende; hitta tillgängliga resurser i samhället och staven; exempelvis lokala skolor och BYU–Pathway Worldwide (se 22.12 och 22.13)
ta fram och underhålla en enkel plan för hur staven ska handla i nödsituationer (se 22.9.1.3)
planera sätt för stavens medlemmar att tjäna i samhället (se 22.9.1); där det är tillgängligt ger JustServe.org förslag på möjligheter att tjäna i samhället
rapportera om stavens organisationer, aktiviteter och program.
Ibland kan stavsrådets möte komma direkt efter ett kort högrådsmöte (se 29.3.7). Det kan minska antalet möten för ledare att närvara vid.
För att förstå principerna som vägleder kyrkans rådsmöten bör alla rådsmedlemmar studera 4.3 och 4.4.
För information om deltagare som deltar i mötet på distans, se 29.7.
Stavens kommitté för vuxnas ledare stöder äldstekvorumets och Hjälpföreningens presidentskap i församlingarna i deras arbete. Kommittémedlemmarna lägger särskild vikt vid församlingarnas strävan att utföra stödverksamheten, sprida evangeliet, stärka nya och återvändande medlemmar och delta i tempeltjänst och släktforskning.
Dessutom samordnar den här kommittén stavens arbete med välfärd och oberoende, bland annat JustServe.org (där den finns tillgänglig) och BYU–Pathway Worldwide (se 22.13).
Stavspresidentskapet planerar och leder möten för stavens kommitté för vuxnas ledare. De här mötena kan ske i direkt anslutning till stavsrådets möten. I slutet av en del stavsrådsmöten kan till exempel kommittén för vuxnas ledare sammanträffa för att fortsätta samtalet om specifika frågor.
Stavens kommitté för ungdomsledare stöder biskopsråd, Unga kvinnors presidentskap och rådgivande samt rådgivande till aronska prästadömets kvorum i deras arbete med ungdomarna. Vuxna ledare i kommittén lägger särskild vikt vid att engagera ungdomarna i Guds frälsnings- och upphöjelseverk.
Stavens kommitté för ungdomsledare har följande ytterligare ansvar:
Planera tjänande och aktiviteter. Det kan vara ungdomskonferenser, danser, andakter, tjänandeprojekt och flerstavsevenemang. (För förslag på tjänande, se JustServe.org, där den finns tillgänglig.) Ungdomarna bör leda planeringen och genomförandet av de här aktiviteterna. Stavsaktiviteterna ska inte ske så ofta att de blir en belastning för församlingarna. Dessa aktiviteter ska vara komplement till församlingsaktiviteterna, inte konkurrera med dem. Församlingsledarna informeras i god tid om stavsaktiviteter.
En medlem i stavspresidentskapet har tillsyn över mötena för stavens kommitté för ungdomsledare. Han kan leda eller ge någon annan i uppdrag att göra det, även ungdomar. De här mötena kan ske i direkt anslutning till stavsrådets möten. I slutet av en del stavsrådsmöten kan till exempel kommittén för ungdomsledare sammanträffa för att fortsätta samtalet om specifika frågor.
29.3.11
Möte för biskoparnas råd i staven
Mötespunkter kan bland annat vara att
hjälpa ungdomar att utvecklas andligen
använda fasteoffer för att ta hand om behövande, hjälpa medlemmar stärka sitt oberoende (se kap. 22, särskilt 22.11), delge information om resurser som finns i samhället
hjälpa medlemmar att omvända sig och uppleva en hjärtats förändring (se kap. 32)
Stavspresidenten leder det här mötet. Han hjälper biskoparna att lära sig och fullgöra sina huvudsakliga ansvar (se 7.1). Han uppmanar också biskopar att rådgöra om undervisning från kyrkans ledare.
Det här mötet ersätter inte stavspresidentens regelbundna intervjuer med varje biskop (se 6.2.1.2).
För att förstå principerna som vägleder kyrkans rådsmöten bör alla rådsmedlemmar studera 4.3 och 4.4.
Bild
biskopsrådets möte
29.3.12
Andra möten i staven
Möten för stavens kommitté för ensamstående vuxna och stavens kommitté för unga ensamstående vuxna beskrivs i 14.1.1.2.
29.4
Samordnande rådets möte
Områdessjuttion leder mötena och styr diskussionen. Alla som närvarar rådgör tillsammans som likvärdiga deltagare (se Läran och förbunden 88:122).
Vid de här mötena gör deltagarna följande:
söker uppenbarelse om hur man bäst tillämpar undervisningen och vägledningen från första presidentskapet, de tolv apostlarnas kvorum och områdespresidentskapet
samordnar Guds frälsnings- och upphöjelseverk
rådgör tillsammans om medlemmarnas timliga och andliga välfärd och hur de kan hjälpa dem bli Jesu Kristi sanna efterföljare
undervisar och bygger upp varandra
samordnar frågor som rör flera stavar.
29.5
Begravningar och andra gudstjänster för avlidna
När en medlem i kyrkan dör kan biskopen erbjuda sig att hålla begravningsgudstjänst för att trösta de levande och på ett respektfullt sätt hedra den avlidne. Begravningsgudstjänster ser olika ut beroende på religion, kultur, tradition och lokala lagar. Följande anvisningar kan hjälpa biskoparna att planera evangeliecentrerade begravningsgudstjänster som också respekterar dessa.
29.5.1
Allmänna principer
Döden är en väsentlig del av vår himmelske Faders frälsningsplan (se Alma 12:24–27). Tack vare Jesus Kristus kommer alla att återuppstå. Ett viktigt syfte med kyrkans begravningsgudstjänster är att vittna om frälsningsplanen, särskilt Frälsarens försoning och uppståndelse. Dessa gudstjänster ska vara värdiga, andliga upplevelser.
Kyrkans medlemmar ska visa respekt för andra religioners traditioner vid dödsfall. Men de bör inte delta i ritualer eller traditioner som strider mot buden eller kyrkans normer. Kyrkans ledare ska inte införliva andra religioners eller gruppers ritualer i kyrkans begravningsgudstjänster.
Medlemmarna avråds från sedvänjor och traditioner som blir en börda för de levande, till exempel orimliga resor, detaljerade offentliga tillkännagivanden, utbetalningar till familjen, utdragna banketter och orimliga jubileumsfiranden.
Medlemmar i kyrkan som deltar i begravningsgudstjänster bör inte ta emot betalning.
Kyrkans ledare och medlemmar lyder lokala lagar om vad man gör när någon dör.
29.5.2
Erbjuda stöd till familjen
Som Jesu Kristi lärjungar, sörjer kyrkans ledare och medlemmar ”med dem som sörjer och tröstar dem som står i behov av tröst” (se Mosiah 18:9). När en medlem dör besöker biskopen familjen för att visa deltagande. Han kan be sina rådgivare följa med. Han underrättar också äldstekvorumets och Hjälpföreningens presidenter.
Biskopen erbjuder stöd från församlingsmedlemmar, däribland äldstekvorumet och Hjälpföreningen. Församlingsmedlemmarna kan till exempel
meddela vänner och släktingar
hjälpa till att skriva en dödsannons
hjälpa till att planera begravningen eller annan gudstjänst
hjälpa till med arrangemangen för begravningsbyrån och kyrkogården, om tillämpligt
Ibland hålls en visning av den avlidnes kropp i kyrkans möteshus före begravningsgudstjänsten. Ledarna bör ge begravningsentreprenörer tillträde till möteshuset minst en timme före utsatt tid för visningen.
Efter visningen kan en familjebön uppsändas om familjen önskar det. Kistan bör stängas före begravningsgudstjänsten.
29.5.4
Begravningsgudstjänster (där det är brukligt)
Om en begravningsgudstjänst för en medlem hålls i en kyrkans byggnad leder biskopen den. Om den hålls i ett hem, på en begravningsbyrå eller vid graven kan familjen be biskopen att leda den. En rådgivare till biskopen kan också leda den om biskopen är förhindrad. Se 29.5.6 för information om begravningsgudstjänster som hålls i en av kyrkans byggnader för en person som inte är medlem i kyrkan.
En begravning som leds av biskopen, vare sig det sker i en kyrkans byggnad eller på någon annan plats, är ett kyrkans möte och en gudstjänst. Det bör vara ett andligt tillfälle. Biskopen uppmanar deltagarna att bibehålla en anda av vördnad och värdighet.
När en biskop leder en begravning har han eller en av hans rådgivare tillsyn över planeringen av gudstjänsten. Han tar hänsyn till familjens önskningar och ser till att begravningen är enkel och värdig, med musik och korta tal med evangeliet i centrum. Den tröst som Jesus Kristus erbjuder tack vare sin försoning och uppståndelse bör betonas. Familjemedlemmarna behöver inte tala eller på annat sätt delta i gudstjänsten.
Begravningen ger också tillfällen att hedra den avlidne. Men sådana hedersbetygelser bör inte dominera gudstjänsten. En särskild familjesammankomst, skild från begravningsgudstjänsten, är vanligtvis ett bättre tillfälle om familjen vill ha mer tid till att hedra och minnas den avlidne.
Videopresentationer bör inte vara en del av en begravningsgudstjänst som hålls i sakramentssalen.
Begravningar ska börja i tid. I allmänhet varar de inte längre än 1,5 timme, av hänsyn till dem som närvarar.
Om en medlem i stavspresidentskapet, en områdessjuttio eller en generalauktoritet närvarar vid begravningen är det han som presiderar. Den som leder mötet rådfrågar honom i förväg och uppmärksammar honom under gudstjänsten. Den presiderande ämbetsmannen inbjuds att säga några avslutande ord om han så önskar.
Begravningsgudstjänster hålls vanligtvis inte på en söndag.
I vissa fall kan biskopar komma överens med begravningsentreprenörer om att ordna en enkel och passande begravning till självkostnadspris om utgifterna betalas med fasteoffermedel.
För information om missionärer som återvänder hem för att närvara vid en begravning, se 24.6.2.7. För mer om streaming av begravningar, se 29.7.
29.5.5
Jordsättning eller kremering
Där det är möjligt ska avlidna medlemmar som tagit emot sin begåvning begravas eller kremeras i tempelkläder. För information om tempelkläder för begravning och klädning av döda, se 38.5.8.
Om möjligt åtföljer en medlem i biskopsrådet kortegen till kyrkogården. Om graven ska invigas samråder han med familjen och ber en som bär melkisedekska prästadömet att förrätta invigningen. Anvisningar ges i 18.16. Om familjen föredrar det kan man uppsända en bön vid graven i stället.
För information om invigning av platsen där en kremerad medlems aska förvaras, se 18.16.2. För andra riktlinjer om kremering, se 38.7.2.
29.5.6
Begravningsgudstjänster för dem som inte är medlemmar i kyrkan
Biskopen kan upplåta kyrkans möteshus för begravningsgudstjänst för en person som inte är medlem i kyrkan. Om den avlidna personen tillhörde en annan kyrka kan gudstjänsten vanligtvis hållas på det sätt som föreskrivs av den kyrkan. Om familjen så önskar kan gudstjänsten ledas av en präst i den kyrkan, förutsatt att det sker på ett värdigt och lämpligt sätt. Andra kyrkors eller organisationers ritualer får dock inte utföras i ett kyrkans möteshus.
29.6
Böner på kyrkans möten
Bönerna på kyrkans möten bör vara korta, enkla och ledas av Anden. Alla döpta medlemmar i kyrkan får hålla inlednings- eller avslutningsbön. Barn som inte är döpta kan be i Primär. Ledarna bör undvika att alltid be en man och hustru att be på samma möte.
Medlemmarna bör be med ord som uttrycker kärlek till och respekt för vår himmelske Fader. På engelska till exempel används pronomina Thee, Thy, Thine och Thou när man tilltalar honom.
29.7
Streama möten och hålla möten på distans
När så är möjligt ska kyrkans medlemmar sträva efter att närvara vid möten personligen. Men ibland är det inte möjligt. Streaming och distansmöten gör det möjligt att nå dem som annars inte skulle kunna närvara. Det kan till exempel röra sig om (men är inte begränsat till) dem som
bor på avlägsna platser eller har begränsad möjlighet att resa
har fysiska, psykiska eller känslomässiga hälsoproblem
har immunbrist eller är på ett vårdhem eller sjukhus
arbetar inom samhällsviktig verksamhet eller av andra anledningar behöver arbeta på sabbaten
tar hand om någon som är bunden vid hemmet och inte kan lämnas ensam
behöver teckenspråkstolk
har allergier som utsätter deras hälsa för fara under ett möte.
För dessa medlemmar och andra kan biskopen undantagsvis godkänna en livestreaming av sakramentsmöten och av begravningar och bröllop som hålls i möteshuset. Streamingen gör det möjligt för andra att se och höra ett möte på distans men de kan inte delta aktivt i mötet.
En livestream av ett sakramentsmöte ska inte innefatta sakramentsförrättningen. Streamingen ska pausas under sakramentet och startas igen efteråt. Biskopen kan också lägga sakramentets förrättning i slutet av mötet när livestreamen är över. Mötet avslutas sedan med en psalm och en bön.
Biskopen kan bemyndiga en präst eller en som bär melkisedekska prästadömet att personligen förrätta sakramentet för dem som inte kan närvara vid mötet (se 18.9.1).
Vid en del möten kan biskopen eller stavspresidenten godkänna att medlemmar som inte kan närvara personligen deltar aktivt på distans. Dessa möten kan inbegripa
ledarskapsmöten, till exempel presidentskaps- eller rådsmöten
möten för prästadömets kvorum, Hjälpföreningen och Unga kvinnor
Söndagsskolans klasser
Primärs klasser och sångstunder.
Till skillnad från streamade möten är distansmöten interaktiva. De som ansluter sig på distans kan bidra genom att ställa frågor, kommentera och delta på andra sätt.
Stavspresidenten kan godkänna att stavskonferenser streamas live till andra platser i staven, även medlemmars hem när så behövs. Han kan också bemyndiga stavsledarna att delta i ledarskapsmöten på distans när de inte kan närvara personligen (till exempel av de anledningar som angetts tidigare i det här avsnittet).
Streamingar och distansmöten är inte avsedda för att det ska vara bekvämt för dem som rimligtvis kan närvara personligen. Biskopen tillåter till exempel inte streaming av sakramentsmötet för församlingsmedlemmar som reser och kan delta i en annan församling.
Församlingens och stavens it-specialister kan hjälpa ledarna att konfigurera livestreaming och distansmöten (se 33.10). De här personerna kan också hjälpa medlemmarna att få tillgång till de här mötena.
Streamingar och distansmöten ska inte distrahera från Anden. Vanligtvis används endast en enhet för att filma mötet. Både enheten och personen som använder den bör vara diskreta.
Streamade församlings- och stavsmöten ska raderas inom en dag efter mötet.
29.8
Fotografier och videoinspelningar av möten
För att bevara heligheten i kyrkans möten ska ingen fotografera eller göra videoinspelningar av sakramentsmöten eller stavskonferenser.
Se 29.7 för information om streaminspelningar av möten.
