2020
Prövade, bevisade och polerade
November 2020


Prövade, bevisade och polerade

Den största välsignelsen som kommer när vi visar att vi är trogna våra förbund under våra prövningar är en förändring av vår natur.

Mina kära bröder och systrar, jag är tacksam över att få tala med er i dag. Min förhoppning är att ge uppmuntran när livet ter sig särskilt svårt och osäkert. För några av er sker det nu. Om det inte är nu så kommer det.

Det är inte en dyster utsikt. Den är realistisk – och ändå optimistisk – på grund av Guds avsikt med den här världens skapelse. Den avsikten var att ge hans barn möjligheten att visa sin villighet att välja det rätta när det är svårt. När de gjorde det skulle deras natur förändras och de kunde bli mer som han. Han visste att det skulle kräva en orubblig tro på honom.

Mycket av det jag vet kommer från min familj. När jag var runt åtta år bad min kloka mor mig och min bror att rensa ogräs med henne i familjens rabatt bakom huset. Det kan tyckas vara en enkel uppgift, men vi bodde i New Jersey. Det regnade ofta. Jorden var tjock lera. Ogräset växte snabbare än grönsakerna.

Jag minns min frustration när ogräset bröts av i min hand och rötterna satt kvar i den tjocka leran. Mor och min bror var snart långt före mig i sina rader. Ju mer jag försökte, desto längre efter kom jag.

”Det här är för svårt!” ropade jag.

I stället för att visa medkänsla log min mor och sa: ”Åh, Hal, det är klart att det är svårt. Det är meningen. Livet är ett prov.”

I det ögonblicket visste jag att det hon sa var sant och skulle fortsätta att vara sant i framtiden.

Anledningen till mors kärleksfulla leende blev tydlig några år senare när jag läste hur min himmelske Fader och hans älskade Son talade om sitt syfte med att skapa den här världen och ge andebarnen jordelivets möjligheter:

”Och vi ska pröva dem med detta för att se om de kommer att göra allt vad Herren deras Gud befaller dem.

Och de som håller sitt första tillstånd ska få mera, och de som inte håller sitt första tillstånd ska inte få härlighet i samma rike som de som håller sitt första tillstånd. Och de som håller sitt andra tillstånd ska tilldelas härlighet på sina huvuden i evigheters evighet.”1

Du och jag godtog denna inbjudan till att prövas och bevisa att vi skulle välja att hålla Guds bud när vi inte längre var i vår himmelske Faders närhet.

Trots denna kärleksfulla uppmaning från vår himmelske Fader övertalade Lucifer en tredjedel av andebarnen att följa honom och förkasta Faderns plan för vår utveckling och eviga lycka. På grund av sitt uppror drevs Satan ut tillsammans med sina efterföljare. Nu försöker han se till att så många som möjligt vänder sig bort från Gud under jordelivet.

De av oss som godtog planen gjorde det på grund av vår tro på Jesus Kristus som erbjöd sig att bli vår Frälsare och Återlösare. Vi måste ha trott då att vilka jordiska svagheter vi än skulle ha och vilka onda makter som än skulle vara emot oss så skulle det godas kraft vara oändligt mycket större.

Din himmelske Fader och Jesus Kristus känner och älskar dig. De vill att du ska återvända till dem och bli som dem. Din framgång är deras framgång. Du har känt den kärleken bekräftas genom den Helige Anden när du har läst eller hört dessa ord: ”För se, detta är mitt verk och min härlighet – att åstadkomma odödlighet och evigt liv för människan.”2

Gud har makten att göra vår väg lättare. Han gav manna till Israels barn på deras vandring till det utlovade landet. Herren botade under sin jordiska verksamhet de sjuka, uppväckte de döda och stillade vattnet. Efter sin uppståndelse öppnade han ”fängelset för de bundna”.3

Ändå fick profeten Joseph Smith, en av hans största profeter, lida i fängelse och undervisas om det som vi alla har nytta av och behöver när vår tro prövas om och om igen: ”Och om du skulle kastas ner i avgrunden eller i mördares händer och dödsdomen fällas över dig, om du kastas i djupet, om höga vågor sammansvärjer sig mot dig, om våldsamma vindar blir dina fiender, om himlarna samlar sitt mörker och alla elementen förenar sig för att spärra din väg, och framför allt om själva helvetets käftar spärrar upp sitt gap efter dig, så vet, min son, att allt detta ska ge dig erfarenhet och tjäna dig till godo.”4

Du kanske undrar varför en kärleksfull och allsmäktig Gud låter vår jordiska prövning vara så svår. Det är för att han vet att vi måste tillväxa i andlig renhet och styrka för att kunna bo i hans närhet i familjer för evigt. För att möjliggöra det gav vår himmelske Fader oss en Frälsare och kraften att i tro själva välja att hålla hans bud och omvända oss och på så vis komma till honom.

Faderns lycksalighetsplan har som fokus att vi ska bli mer som hans älskade Son Jesus Kristus. Frälsarens exempel är vår bästa vägledning i allt. Han var inte undantagen från behovet att bevisa sin duglighet. Han höll ut för alla vår himmelske Faders barn och betalade priset för alla våra synder. Han kände allas lidande, de som har kommit och de som ska komma till jorden.

När du undrar hur mycket smärta du kan uthärda väl – kom då ihåg honom. Han genomled ditt lidande för att kunna veta hur han ska lyfta upp dig. Han kanske inte tar bort bördan, men han ger dig styrka, tröst och hopp. Han känner vägen. Han drack den bittra kalken. Han uthärdade allas lidande.

Du får näring och tröst av en kärleksfull Frälsare som vet hur han ska bistå dig i varje prövning du ställs inför. Alma sa:

”Och han ska gå ut och lida smärta och bedrövelser och frestelser av alla slag, och detta för att det ord ska kunna uppfyllas som säger att han ska ta på sig sitt folks smärta och sjukdomar.

Och han ska ta på sig döden så att han kan lossa de dödens band som binder hans folk. Och han ska ta på sig deras skröpligheter så att hans inre kan fyllas av barmhärtighet i köttet, så att han i köttet kan veta hur han ska bistå sitt folk i enlighet med deras skröpligheter.”5

Ett sätt han bistår dig på är att uppmana dig att alltid minnas honom och komma till honom. Han har sagt till oss:

”Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila.

Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni finna ro för era själar.”6

Du kommer till honom genom att mätta dig med hans ord, utöva tro till omvändelse, välja att bli döpt och konfirmerad av hans bemyndigade tjänare och sedan hålla dina förbund med Gud. Han sänder den Helige Anden till att vara din följeslagare och att trösta och leda dig.

När du lever värdig den Helige Andens gåva kan Herren leda dig till säkerhet även när du själv inte kan se vägen. Mig har han oftast visat de första stegen som jag bör ta. Han har sällan gett mig en glimt av det som ligger långt fram, men också dessa sällsynta glimtar leder mina dagliga beslut.

Herren förklarade:

”Ni kan inte just nu med era naturliga ögon se Guds avsikter angående det som ska komma härefter och den härlighet som ska följa … många prövningar.

För efter många prövningar kommer välsignelserna.”7

Den största välsignelsen som kommer när vi visar att vi är trogna våra förbund under våra prövningar är en förändring av vår natur. När vi väljer att hålla våra förbund kan Jesu Kristi makt och hans försonings välsignelser verka i oss. Våra hjärtan kan uppmjukas så att vi älskar, förlåter och inbjuder andra att komma till Frälsaren. Vår tillit till Herren ökar. Våra rädslor minskar.

Trots de välsignelser som lovas till följd av prövningar söker vi inte prövningar. Under jordelivet får vi nog så många möjligheter att bevisa vår duglighet, att genomgå tillräckligt svåra prövningar för att bli mer som Frälsaren och vår himmelske Fader.

Vi måste också uppmärksamma andras prövningar och försöka hjälpa dem. Detta blir särskilt svårt när vi själva utsätts för stora prövningar. Men vi upptäcker att när vi bär andras bördor, om än så lite, stärks våra ryggar och vi ser ett ljus i mörkret.

Herren är vårt exempel i detta. På Golgatas kors, efter att redan ha lidit en sådan stor smärta att han skulle ha dött om han inte var Guds enfödde Son, tittade han på sina bödlar och sa till sin Fader: ”Förlåt dem, för de vet inte vad de gör.”8 Medan han led för alla som någonsin skulle leva tittade han på Johannes och sin egen sörjande mor från sin plats på korset och betjänade henne i hennes prövning:

”När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade, sade han till sin mor: ’Kvinna, där är din son.’

Sedan sade han till lärjungen: ’Där är din mor’. Från den stunden tog lärjungen hem henne till sig.”9

Genom sina handlingar denna heligaste av dagar gav han villigt sitt liv för oss alla. Han ger oss inte endast bistånd i det här livet utan evigt liv i kommande tid.

Jag har sett människor utföra otroliga handlingar genom sin trofasthet i fruktansvärda prövningar. Det finns exempel i hela kyrkan i dag. Människor tvingas ner på knä av motgångar. Genom sin trofasta uthållighet och ansträngning blir de mer som Frälsaren och vår himmelske Fader.

Jag lärde mig också något annat av min mor. Hon hade difteri som barn och dog nästan. Senare fick hon hjärnhinneinflammation. Hennes far dog när han var ung och min mor och hennes bröder fick hjälpa till att försörja sin mor.

Under hela sitt liv upplevde hon följderna av sjukdomens prövningar. Under de sista tio åren av sitt liv genomgick hon flera operationer. Men trots allt förblev hon trofast mot Herren, även när hon var sängliggande. Den enda bilden på väggen i hennes sovrum var av Frälsaren. Hennes sista ord till mig på sin dödsbädd var följande: ”Hal, du låter som om du håller på att bli förkyld. Du borde ta hand om dig.”

Den siste talaren på hennes begravning var äldste Spencer W. Kimball. Efter att han hade talat om hennes prövningar och trofasthet sa han huvudsakligen detta: ”Några av er kanske undrar varför Mildred behövde lida så mycket och så länge. Det ska jag tala om för er. Det var för att Herren ville polera henne lite till.”

Jag uttrycker min tacksamhet för de många trofasta medlemmar i Jesu Kristi Kyrka som bär bördor med fast tro och som hjälper andra att bära sina bördor medan Herren försöker polera dem lite till. Jag uttrycker också kärlek och beundran för vårdgivare och ledare runtom i världen som tjänar andra medan de och deras familjer genomgår en sådan polering.

Jag vittnar om att vi är barn till en himmelsk Fader som älskar oss. Jag känner president Russell M. Nelsons kärlek till oss alla. Han är Herrens profet i världen i dag. Det vittnar jag om i Herrens Jesu Kristi heliga namn, amen.