2020
Åtta sanningar från den första synen
Februari 2020


Åtta sanningar från den första synen

Bild
illustration of the First Vision

Illustrationer Christopher Wormell

En klar morgon för två hundra år sedan på landsbygden i norra New York, i en stilla skogsdunge, visade sig Gud Fadern och hans Son Jesus Kristus för unge Joseph Smith. Den här mirakulösa händelsen avslutade hundratals år av osäkerhet och spekulation om Guds natur, behovet av fortsatt uppenbarelse och andra eviga sanningar, bortglömda sedan länge eller höljda i andligt mörker.

President James E. Faust (1920–2007), andre rådgivare i första presidentskapet, som sa att den första synen ”kanske [är] det mest fantastiska som hänt på jorden sedan Kristi uppståndelse”, framlade åtta sanningar som återställdes till jorden genom denna anmärkningsvärda händelse.1 När vi firar 200-årsminnet av den första synen, begrunda då dessa sanningar och alla de vittnesbörd från nutida profeter som inte bara vittnar om att den första synen inträffade utan också om sanningarna som den uppenbarar.

1. Gud vår Fader är en person, och mannen och kvinnan skapades i hans avbild.

”Joseph Smith [fick] under dessa korta minuter [av den första synen], oavsett hur korta eller långa de var, … veta mer om Guds egenskaper än vad alla lärda teologer i hela historien hade fått kunskap om.” – President Gordon B. Hinckley (1910–2008)2

”Gud, vår Fader, har öron med vilka han lyssnar till våra böner. Han har ögon med vilka han ser våra handlingar. Han har en mun som han talar till oss med. Han har ett hjärta som känner medlidande och kärlek. Han är verklig. Han är levande. Vi är hans barn, skapade till hans avbild.” – President Thomas S. Monson (1927–2018)3

2. Jesus är en person, åtskild från Fadern.

”I sin första syn såg Joseph Smith två åtskilda personer, två varelser, vilket klargjorde att den då rådande tron om Gud och gudomen inte var sann.

I motsats till tron att Gud är ett ofattbart och obegripligt mysterium står sanningen att man kan känna till Guds natur och vår relation till honom och att det är nyckeln till allt annat i vår lära.” – President Dallin H. Oaks, förste rådgivare i första presidentskapet4

Bild
First Vision

3. Fadern förkunnade att Jesus Kristus är hans Son.

”Vi bär, i egenskap av hans vederbörligen ordinerade apostlar, vittnesbörd om att Jesus är den levande Kristus, Guds odödlige Son. Han är den store Konungen, Immanuel, som i dag står på sin Faders högra sida. Han är världens ljus, liv och hopp. Hans väg är den stig som leder till lycka i detta liv och evigt liv i den kommande världen.” – ”Den levande Kristus: Apostlarnas vittnesbörd”5

4. Jesus är den som förmedlar uppenbarelser, så som Bibeln lär.

”Alla uppenbarelser sedan fallet har kommit genom Jesus Kristus, som är Gamla testamentets Jehova eller Herren. … Fadern [Elohim] har aldrig tagit befattning med människan direkt och personligen sedan fallet, och han har aldrig visat sig utom för att presentera och bära vittne om Sonen.” – President Joseph Fielding Smith (1876–1972)6

5. Jakobs löfte att man kan be till Gud om vishet uppfylldes.

”Profeten Joseph Smith gav oss ett mönster att följa för att få svar på våra frågor. Eftersom han kände sig dragen till Jakobs löfte att om vi brister i vishet kan vi be till Gud, tog den unge Joseph sin fråga direkt till sin himmelske Fader. …

Vad öppnar ditt sökande på samma sätt för dig? Vilken vishet saknar du? Vad känner du ett angeläget behov av att veta eller förstå? Följ profeten Josephs exempel. Hitta en lugn plats dit du kan gå regelbundet. Ödmjuka dig inför Gud. Utgjut ditt hjärta till din himmelske Fader. Vänd dig till honom för att få svar och tröst.” – President Russell M. Nelson7

Bild
bible

6. Joseph fick uppleva att en verklig varelse från den osynliga världen kom och försökte förgöra honom.

”Satan, Lucifer eller lögnernas fader – vad man än kallar honom – existerar verkligen och är ondskan personifierad. Hans avsikter är alltid illvilliga och han skälver av motvilja vid åsynen av förlossande ljus, vid blotta tanken på sanningen. … Han är en evig motståndare till Guds kärlek, Jesu Kristi försoning och fridens och frälsningens verk. Han strider mot dessa närhelst och varhelst han får möjlighet.” – Äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum8

7. Ett avfall skedde från den kyrka som upprättats av Jesus Kristus – Joseph tillsades att inte gå med i någon av sekterna eftersom de förkunnade människoläror.

”Avfallet från den ursprungliga kyrkan som organiserades av Herren, … hade profeterats av dem som hjälpte till att upprätta kyrkan från början. Paulus skrev till de kristna i Tessalonike, som ivrigt såg fram emot Frälsarens andra ankomst, att ’först måste avfallet komma’ (2 Tess. 2:3).” – President M. Russell Ballard, tillförordnad president för de tolv apostlarnas kvorum9

8. Joseph Smith blev ett vittne om Gud och hans Son Jesus Kristus.

”Joseph Smiths vittnesbörd om Jesus är att han lever, för han såg honom, ’ja, på Guds högra sida, och [han] hörde rösten vittna om att [Jesus] är Faderns Enfödde’ (L&F 76:23; se även v. 22). Jag vädjar till alla som hör eller läser detta budskap att söka samma vittnesbörd, genom bön och skriftstudier, om Jesu Kristi gudomlighet, hans återlösning och hans uppståndelse.” – Äldste D. Todd Christofferson10

Slutnoter

  1. James E. Faust, ”Den underbara synen vid Palmyra”, Nordstjärnan, okt. 1984, s. 117.

  2. Gordon B. Hinckley, ”Inspirerande tankar”, Nordstjärnan, aug. 1997, s. 5.

  3. Thomas S. Monson, ”I Know That My Redeemer Lives”, i Conference Report, apr. 1966, s. 63.

  4. Dallin H. Oaks, ”Gudomen och frälsningsplanen”, Liahona, maj 2017, s. 100.

  5. ”Den levande Kristus: Apostlarnas vittnesbörd”, Liahona, maj 2017, insidan av omslagets framsida.

  6. Joseph Fielding Smith, Frälsningens lära, sammanst. av Bruce R. McConkie, 1:29.

  7. Russell M. Nelson, ”Uppenbarelse för kyrkan, uppenbarelse för våra liv”, Liahona, maj 2018, s. 95.

  8. Se Jeffrey R. Holland, ”Modigt skall vi kämpa”, Liahona, nov. 2011, s. 44.

  9. Se M. Russell Ballard, ”Hur är det med oss?” Liahona, juli 2000, s. 39.

  10. Se D. Todd Christofferson, ”Kristi lära”, Liahona, maj 2012, s. 89.