2020
Skulle han förstå?
Januari 2020


Skulle han förstå?

Bild
mother and son walking away from the temple

Illustration Allen Garns

År 2005 fick jag för tidigt födda trillingar: Milena, Mateo och Nelson. Milena var frisk men de båda pojkarna fick komplikationer. Mateo dog av komplikationerna tre månader efter sin födelse.

En månad efter att vi hade förlorat Mateo fick vi veta att Nelson hade cerebral pares och var döv. Vi var förkrossade. Läkarna sa att han aldrig skulle kunna gå. I det ögonblicket var vi tacksamma för vår kunskap om Jesu Kristi evangelium. Det hjälpte oss förstå varför vi upplevde motgångar i livet.

Med tro och hårt arbete kunde Nelson lära sig gå och kommunicera genom teckenspråk. Det gick mycket bättre för honom än vad hans läkare hade förutsagt. Han har vuxit upp lycklig i vår familj och i evangeliet.

Trots Nelsons begränsningar har vi haft flera mål för honom: att han skulle förstå innebörden av dopet innan han döptes, att han skulle ta emot aronska prästadömet vid tolv års ålder och att han skulle besöka templet och utföra dop för de döda.

Nelson fyllde tolv 2017. Vi hjälpte honom förbereda sig för att utföra dop för de döda. Det var svårt för honom att förstå att de som har dött utan dop behöver vår hjälp. En kort tid efter Nelsons födelsedag åkte han, Milena, hans äldre syskon Franco och Brenda och andra ungdomar från vår församling till Córdoba tempel i Argentina. Tempelpresidenten hälsade dem välkomna och talade till dem om vikten av ställföreträdande dop. Jag satt med Nelson och gjorde tecknen för honom. Det dröjde inte länge förrän det var hans tur. När han gick ner i dopbassängen undrade vi om han verkligen skulle förstå.

När Nelson kom ner i vattnet blev han känslosam. I det ögonblicket vittnade den Helige Anden för oss om att han faktiskt förstod att han gjorde något för sina avlidna förfäder som de inte kunde göra för sig själva. Vi visste att han förstod att släktingarna på andra sidan slöjan var glada för att vi hjälpte dem. Anden vittnade också för oss att Mateo var där för att stötta sin bror och syster. När Nelson kom upp ur vattnet var han så glad.

Sedan dess har Nelson döpts och konfirmerats för många släktingar, bland annat min pappa som dog 2016. Vi älskar templet. Att tjäna där har blivit en av våra familjetraditioner. Varje gång vi är där minns vi den där speciella dagen.