Från rädsla till tro
Matt Maxwell
Utah, USA
Illustration Greg Newbold
Jag har varit aktiv i kyrkan i hela mitt liv. Jag verkade som heltidsmissionär, gifte mig i templet och hjälpte till att fostra fyra underbara döttrar. Men allteftersom åren gick lade jag märke till att några av mina vänner hade gett upp sitt medlemskap i kyrkan. Några i familjen använda sociala medier till att ifrågasätta och kritisera kyrkans ledare. Och jag började få mina egna tvivlen om kyrkan för första gången i mitt liv. Mina tvivel fick mig att bli rädd för framtiden. Ibland kände jag mig överväldigad av hopplöshet.
Under den här svåra tiden tvingade jag mig att vara med på en stavskonferens. I ett tal sa stavspresidenten: ”Om vi ska kunna överleva de svåra tider som väntar måste vi gå från att smaka på Guds ord till att mätta oss med dem. Vi måste prioritera regelbundna och fokuserade skriftstudier. Om vi gör det lovar jag er att vi inte behöver vara rädda.”
Ordet rädda fångade min uppmärksamhet. Jag insåg att jag hade börjat ta lätt på mina evangeliestudier. På grund av det hade rädslan fått fäste i mitt liv. Jag bestämde mig för att pröva min stavspresidents råd.
Jag åkte hem och gjorde i ordning en plats för evangeliestudier. I hörnet av ett rum ställde jag ett litet skrivbord med en bekväm stol. Jag satte upp några bilder av Frälsaren på väggen. Jag tog mina skrifter, några pennor och ett anteckningsblock. Jag började mina studier med bön.
Efter en vecka eller två hade jag fått en daglig rutin. Först lyssnade jag till ett generalkonferenstal och sedan studerade jag ett ämne i evangeliet. Därefter läste jag några kapitel i Mormons bok och avslutade mina studier med en innerlig bön till min himmelske Fader.
Trots distraktioner var det få dagar på sex månader som jag inte studerade evangeliet. Jag fick en större insikt i många evangelieämnen och stärkte min relation till min himmelske Fader genom regelbunden och uppriktig bön.
Mitt vittnesbörd var återigen något jag kunde förlita mig på. Mina tvivel avtog på grund av det nya vittnesbördet jag hade fått om det återställda evangeliet. Jag märkte att jag oroade mig mindre eftersom jag litade på Gud mer. Jag kände hur min rädsla och förtvivlan lämnade mig. Jag tappade också intresset för tidsödande aktiviteter och märkte att jag blev allt mer generös och vänlig mot andra.
När jag följde min stavspresidents råd kunde Gud förändra mig. Jag blev botad och återställd av Mästaren själv när jag mättade mig med hans ord.