2016
Vi ärar Gud genom att ära våra förbund
July 2016


Vi ärar Gud genom att ära våra förbund

De största välsignelserna av vår tro på Gud finner vi när vi ärar honom genom att hålla våra förbund.

Bild
woman-taking-the-sacrament

År 1985 träffade syster Sitati och jag en man som hette Roger Howard i Nairobi i Kenya. Han och hans hustru Eileen var ett äldre missionärspar. De bjöd in oss till sitt hem där en liten skara medlemmar träffades. Det var första gången vi var på ett möte för medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Vi kände Anden under det där första mötet, och sedan dess har vi varit med på kyrkans möten varje söndag.

Några månader senare döpte Roger oss tillsammans med vår nioårige son. Kort därefter återvände Roger och Eileen hem vid slutet av deras mission. Vi fortsatte att höra från dem med några års mellanrum.

Tidigt år 2010 träffade syster Sitati och jag Roger igen till slut. Han var nu nästan 90 år gammal. Medtagen av ålder och sviktande hälsa lutade han sig tungt på sin rollator. När vi stod där mitt emot varandra för första gången på så många år, upplevde vi en ömsesidig glädje bortom beskrivning. Tårarna flödade fritt när vi omfamnade varandra. Vi kände en djup tacksamhet för varandra och för den underbara gåva som evangeliet är. Vi var förenade i tro som medborgare i Guds rike.

I stundens glädje kom jag att tänka på ett skriftställe: ”Kom ihåg att själarna är mycket värdefulla i Guds ögon …

Och om det vore så att ni arbetade alla era dagar med att ropa omvändelse till detta folk, och endast förde en enda själ till mig, hur stor skall då inte er glädje vara tillsammans med honom i min Faders rike!” (L&F 18:10, 15)

Några av Guds största välsignelser utlovas till dem som för själar tillbaka till hans rike. Frälsaren sa: ”Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt om er att ni skall gå ut och bära frukt, sådan frukt som består, för att Fadern må ge er vad ni än ber honom om i mitt namn” (Joh. 15:16).

Roger gick bort senare det året. Jag hade en bestämd känsla av att han var en man som funnit nåd inför Gud. Han hade djupt påverkat våra liv genom att dela med sig av evangeliet. Hans föredöme i fråga om helgat tjänande, tillsammans med den stora härskaran av unga och äldre missionärer som verkar i kyrkan, visar ett sätt varpå vi ärar Gud.

Vår förbundsrelation till Gud

Tack vare vårt medlemskap i Jesu Kristi återställda kyrka har vi var och en en bindande, personlig relation till vår himmelske Fader genom förbund. Varje förbund bekräftas av en förrättning genom vilken vi villigt tar emot och lovar att hålla förbundet. Genom sin försoning gör Jesus Kristus det möjligt för oss att uppfylla våra förpliktelser inom varje förbund om vi utövar tro på honom.

Vi ärar vår himmelske Fader när vi fördjupar vår relation till honom genom att ingå och hålla alla de frälsande förbunden och förrättningarna. Han välsignar dem som håller förbunden genom att låta sin ande leda och stärka dem. Här följer de viktigaste förbundsrelationerna vi kan ingå med vår himmelske Fader.

Dopförbundet

Dopet för oss in i den första förbundsrelationen till Gud. Vi uppfyller villkoren för förrättningen när vi ödmjukar oss inför Gud samt kommer fram med förkrossat hjärta och botfärdig ande och vittnar inför kyrkan att vi verkligen har omvänt oss från alla våra synder och genom våra gärningar verkligen visar att vi har tagit emot av Kristi ande till våra synders förlåtelse (se L&F 20:37).

Vi håller förbundet när vi genom våra gärningar visar att vi vill ta på oss Jesu Kristi namn och är beslutna att tjäna honom intill änden (se L&F 20:37), bära varandras bördor så att de kan bli lätta, sörja med dem som sörjer och trösta dem som står i behov av tröst och stå som vittnen om Gud alltid och i allting och överallt där vi må befinna oss, ända intill döden (se Mosiah 18:8–9).

Gud, i sin tur, ärar oss med den Helige Andens gåva, genom vilken vi mottar den Helige Andens ständiga sällskap, som ger oss vägledning i allt och leder oss till evigt liv (se Mosiah 18:9–10).

Jag kände stor glädje och en känsla av att vara uppfylld av Anden efter mitt dop, och jag upplever fortfarande samma sak när jag känner mig särskilt nära Gud.

Prästadömets ed och förbund

Män som håller dopförbundet är värdiga att inträda i prästadömets ed och förbund. Vi tar emot det genom handpåläggning. Prästadömets förbund är ett förbund att verka för frälsningen av Guds barn. Vi ärar Gud när vi ärar våra kallelser (se L&F 84:33) och tjänar honom av allt vårt hjärta, all vår förmåga, allt vårt förstånd och all vår styrka (se L&F 4:2) och med ”tro, hopp, kärlek och barmhärtighet, med blicken endast fäst på Guds ära” (L&F 4:5).

Till de Herrens välsignelser som ges till trofasta prästadömsbärare hör helgelse ”genom Anden till [deras] kroppars förnyelse” (L&F 84:33). De får ärva Moses och Abrahams välsignelser (se L&F 84:34). Nutida profeter och apostlar är bra exempel på sådana som ärar sitt prästadöme. Deras liv är ett vittnesbörd om att Herren ärar dem.

Templets förrättningar och förbund

Män som värdigt bär det högre prästadömet och värdiga kvinnor kan ta emot heliga förrättningar och ingå heliga förbund i templet. Genom templets förrättningar och förbund lär vi oss förstå avsikten med det här livet och förbereder oss för evigt liv. Vi tar emot förrättningen och ingår i det eviga äktenskapets förbund och i beseglingen till våra familjer. Vi förpliktar oss att viga vårt liv åt Gud och åt verket att frälsa alla hans barn. Om vi trofast håller dessa förbund har vi rätt att få andlig vägledning och kraft att övervinna dödlighetens prövningar samt att uppnå upphöjelse, den största välsignelse som Gud kan ge till sina barn (se L&F 14:7). Upphöjelse, eller evigt liv, är att med sin familj åtnjuta den sortens liv som vår himmelske Fader lever.

Sakramentet

Bild
Jesus-in-Gethsemane

Den störste av alla, av Del Parson

För medlemmar i kyrkan är det ytterst viktigt att värdigt delta i sakramentet varje sabbat. Genom denna förrättning bekräftar vi vår fortsatta vilja att ta på oss Jesu Kristi namn och förnya vår förpliktelse att hålla alla förbund vi ingått. Vi nedkallar kraften i Jesu Kristi försoning till att hjälpa oss hålla ut intill änden i rättfärdighet. När vi gör det är vi värdiga att ta emot alla välsignelser av alla förbund vi ingått.

Rättfärdiga önskningar

När vi bryter ett förbund sårar vi Gud, och våra utlovade välsignelser uteblir (se L&F 82:10).

I 1 Samuelsboken 2:12–17, 22–34 får vi veta vilka onda gärningar som prästen Elis söner utförde. De utnyttjade sin fars position för att bryta prästadömets förbund. De sökte efter att tillfredsställa sina lustfyllda begär genom att hänge sig åt omoraliskt leverne med kvinnliga trosfränder, och de tog själva för sig av det kött som var en offergåva från Israels folk. Herren uttalade hårda domar mot Elis söner och mot Eli själv, för att han inte lyckats lägga band på dem.

Sådana köttsliga begär kan övervinnas genom en beslutsamhet att hålla våra förbund med Gud, vilket Josef i Egypten visade när han konfronterades med en lustfylld icke-troende (se 1 Mos. 39:9, 12). Gud ärade Josef och hjälpte honom övervinna alla djävulens onda ränker mot honom. Han kom att bli den näst mäktigaste mannen i Egypten och ett verktyg i Guds händer att bevara Israels släkte (se 1 Mos. 45:7–8).

Om vi faller för frestelse, kommer vår önskan att återupprätta vårt förhållande till vår himmelske Fader att få oss att uppriktigt omvända oss. Jesu Kristi försoning hjälper oss då att än en gång bli värdiga.

Följa profeterna

När Kristus upprättade sin kyrka kallade han apostlar, profeter, evangelister, herdar och lärare för att ”bygga upp Kristi kropp,

tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till ett sådant mått av manlig mognad att vi blir helt uppfyllda av Kristus” (Ef. 4:12–13).

Våra nu levande profeter och apostlar lär oss att ”största förutsättningarna för lycka i familjelivet finns då det byggs på Herren Jesu Kristi lärdomar. Framgångsrika äktenskap och familjer skapas och bevaras genom principerna tro, bön, omvändelse, förlåtelse, respekt, kärlek, medkänsla, arbete och sund rekreation” (”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”, Liahona, nov. 2010, s. 129).

Våra hem och våra familjer är den grund på vilken vi bygger en nära relation till Gud som är baserad på förbund. När vi följer våra levande profeters inspirerande lärdomar hjälper det oss att hålla våra familjer starka, ger oss kraft att hålla våra förbund och försäkrar oss om vår tros största välsignelser.