”Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud”
Carole M. Stephens
första rådgivare i Hjälpföreningens generalpresidentskap
Guds bud visar hans kärlek till oss och lydnad mot buden visar vår kärlek till honom.
När vår äldsta dotter Jen kom hem med sin tredje dotter från BB åkte jag hem till henne för att hjälpa till. När hennes äldsta dotter kommit iväg till skolan bestämde vi att Jen mest av allt behövde vila. Så den bästa hjälpen jag kunde ge henne var att ta hennes dotter Chloe med mig hem så att hennes mamma och nya lillasyster kunde få en lugn stund.
Jag spände fast Chloe i hennes bilstol, satte på mig mitt eget säkerhetsbälte och körde ut från deras uppfart. Men innan vi ens hunnit till slutet av gatan hade Chloe knäppt upp sitt säkerhetsbälte och stod upp, tittade över min axel och pratade med mig! Jag stannade vid vägkanten, gick ut och spände fast henne i stolen igen.
Vi åkte igen men hade bara hunnit en kort sträcka när hon var ute ur stolen igen. Jag upprepade proceduren, men den här gången hann jag inte ens sätta mig i bilen och spänna fast mig innan Chloe redan stod upp!
Så där satt jag vid vägkanten i en parkerad bil och hade en maktkamp med en treåring. Och hon höll på att vinna!
Jag försökte med varje knep jag kunde komma på för att övertyga henne om att det var en bra idé att sitta fastspänd i stolen. Hon var inte övertygad! Till slut bestämde jag mig för att prova med en morot.
Jag sa: ”Chloe, om du sitter fastspänd i din bilstol tills vi kommer hem till mormor kan vi leka med lera.”
Inget svar.
”Chloe, om du sitter fastspänd i din bilstol kan vi baka bröd när vi kommer hem till mormor.”
Inget svar.
Jag försökte igen. ”Chloe, om du sitter fastspänd i din bilstol kan vi åka förbi affären och köpa något gott!”
Efter tre försök insåg jag att vi inte kom någon vart. Hon var fast besluten och inga löften kunde övertyga henne om att sitta fastspänd i stolen.
Vi kunde inte tillbringa hela dagen i bilen vid vägkanten, men jag ville lyda lagen och det var inte säkert att köra om Chloe stod upp. Jag höll en tyst bön och hörde Anden viska: ”Undervisa henne.”
Jag vände mig om mot henne och drog ut mitt säkerhetsbälte så att hon kunde se det. Jag sa: ”Chloe, jag har på mig det här säkerhetsbältet för att det skyddar mig. Men du har inte på dig ditt bälte, så du är inte säker. Jag skulle bli så ledsen om du gjorde dig illa.”
Hon tittade på mig. Jag kunde nästan se hjulen snurra i hennes lilla huvud medan jag oroligt väntade på hennes svar. Till sist lyste hennes stora blå ögon upp och hon sa: ”Mormor, du vill att jag ska ha säkerhetsbältet på eftersom du älskar mig!”
Anden fyllde bilen när jag uttryckte min kärlek till den här dyrbara lilla flickan. Jag ville inte förlora den känslan, men såg mitt tillfälle, så jag gick ut och spände fast henne i bilstolen. Sedan frågade jag: ”Chloe, tänker du sitta kvar i bilstolen?” Och det gjorde hon – hela vägen till affären för att köpa något gott! Och hon satt fastspänd hela vägen från affären hem till mig, där vi bakade bröd och lekte med lera, för Chloe kom ihåg allt!
När jag körde ut på vägen igen den dagen, kom ett skriftställe till mig: ”Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud.”1 Vi har regler för att lära, leda och skydda barnen. Varför? På grund av den stora kärlek vi hyser till dem. Men tills Chloe förstod att jag ville att hon skulle sitta fastspänd i sin bilstol eftersom jag älskade henne, var hon ovillig att underkasta sig något hon upplevde som en restriktion. Hon tyckte att säkerhetsbältet begränsade hennes frihet.
Liksom Chloe kan vi välja att se bud som begränsningar. Ibland kan det kännas som om Guds lagar inskränker vår personliga frihet, fråntar oss vår handlingsfrihet och begränsar vår tillväxt. Men när vi söker större förståelse, när vi låter vår Fader undervisa oss, börjar vi se att hans bud visar hans kärlek till oss och lydnad mot buden visar vår kärlek till honom.
Om du bildligt talat står parkerad vid sidan av vägen, låt mig föreslå några principer som, om du följer dem, hjälper dig att säkert återvända till ”trons och lydnadens väg”2:
För det första: Lita på Gud. Lita på hans eviga plan för dig. Var och en av oss är ”ett andebarn, en älskad son eller dotter till himmelska föräldrar”. Deras kärlek till oss märks tydligt i buden. Buden är viktiga instruktioner för att lära, leda och skydda oss när vi ”får jordiska erfarenheter”3.
I ”föruttillvaron” använde vi vår handlingsfrihet för att anta Guds plan4 och vi lärde oss att lydnad mot Guds eviga lag var grundläggande för att vi skulle lyckas i planen. Skrifterna lär: ”Det finns en lag, oåterkalleligen fastställd i himlen före denna världs grundläggning, på vilken alla välsignelser är baserade.”5 När vi lyder lagen får vi välsignelserna.
Trots alla misstag, motgångar och det lärande som hör ihop med våra jordiska erfarenheter, tappar Gud aldrig vår eviga potential ur sikte, inte ens när vi gör det. Vi kan lita på honom, ”för Gud vill ha sina barn tillbaka”6. Och han har gjort det möjligt genom sin Son Jesu Kristi försoning. Försoningen ”är frälsningsplanens kärna”7.
För det andra: Lita på Jesus. Det ultimata uttrycket för lydnad och kärlek är Jesu Kristi försoning. Han underkastade sig Faderns vilja och gav sitt liv för oss. Han sa: ”Om ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek.”8
Jesus lärde också:
”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd.
Detta är det största och främsta budet.
Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv.”9
Varje söndag har vi möjlighet att begrunda och minnas vår Frälsares rena kärlek när vi tar del av symbolerna för hans oändliga försoning. Under sakramentet ser jag hur händer och armar sträcks fram för att dela ut brödet och vattnet. När jag räcker fram handen för att ta del, sluter jag förbund att jag är villig att ta på mig hans namn, alltid minnas honom och hålla hans bud. Och han lovar ”att [vi] alltid kan ha hans Ande hos [oss]”10.
För det tredje: Lita på Andens viskningar. Minns ni berättelsen om Chloe, hur Anden viskade ett skriftställe till mig? Det står i Johannes 14:15: ”Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud.” Sedan följer dessa viktiga verser:
”Jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan Hjälpare, som alltid skall vara hos er,
sanningens Ande, som världen inte kan ta emot. Ty världen ser honom inte och känner honom inte. Ni känner honom, eftersom han förblir hos er och skall vara i er.”11
Varje värdig, konfirmerad medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga har rätt till den Helige Andens sällskap. Fasta, bön, skriftstudier och lydnad förbättrar storligen vår förmåga att höra och känna Andens maningar.
När ditt sinne är fullt av tvivel och förvirring skickar Fadern och Sonen den Helige Anden för att varna dig och leda dig tryggt genom denna jordiska resas faror. Han hjälper dig minnas, han tröstar dig och fyller dig ”med hopp och fullkomlig kärlek”12.
För det fjärde: Lita på levande profeters råd. Vår Fader har gjort det möjligt för oss att höra hans ord och känna till hans lag genom hans profeter. Herren förkunnade: ”Mina ord … skall alla uppfyllas, antingen genom min egen röst eller genom mina tjänares röst, ty det är detsamma.”13
Levande profeter har nyligen gett oss rådet att ”tänka på sabbatsdagen så att vi helgar den”14 och följa fastelagen. Följer vi det här profetiska rådet ger det oss möjlighet att lyda Guds bud att älska honom och vår nästa i och med att vi ökar vår tro på Jesus Kristus och sträcker ut handen för att älska och ta hand om andra.15
Det skänker trygghet att följa Herrens ord genom hans profeter. Gud kallade president Thomas S. Monson, rådgivarna i första presidentskapet och medlemmarna i de tolv apostlarnas kvorum som profeter, siare och uppenbarare. I den här världen av ökande rädsla, förvirring, motsättningar och ilska kan vi se till dem för att se hur Jesu Kristi lärjungar – fyllda med kristlig kärlek – ser ut, låter och reagerar på frågor som kan orsaka söndring. De vittnar om Jesus Kristus och svarar med kärlek, Kristi rena kärlek, samma Kristus vars vittnen de är.
Efter min upplevelse med Chloe sökte jag i skrifterna efter verser som talade om bud och kärlek. Jag hittade många. Var och en av verserna påminner oss om att hans bud visar hans kärlek till oss och lydnad mot buden visar vår kärlek till honom.
Jag vittnar om att när vi litar på Gud vår evige Fader, litar på hans Son Jesus Kristus och utövar tro på hans försoning, litar på den Helige Andens viskningar och litar på levande profeters råd, kan vi ta oss bort från vägkanten och fortsätta i säkerhet och inte bara uthärda utan finna glädje under färden hem. I Jesu Kristi namn, amen.