2015
Jag visste inte varför jag var där
Oktober 2015


Jag visste inte varför jag var där

Amber Cheney, Alabama, USA

Bild
illustration of two women hugging

Illustration Kathleen Peterson

Min mamma och jag hade just avslutat vår kvällsbön. Vi kramade om varandra och sa ”jag älskar dig”. Sedan gick jag till mitt sovrum. När jag sträckte mig efter dörrhandtaget, fick jag en stark känsla av att mamma skulle dö nästa dag.

Min hjärna och mitt hjärta försökte slå bort tanken. Ingenting skulle hända min mamma. Allt skulle bara vara bra med henne.

Så fort jag kom in i mitt rum, knäböjde jag och sa till min himmelske Fader att känslan om min mamma inte fick vara sann. Jag bad honom att ta bort tanken, men den försvann inte. Jag gick till mina föräldrars rum igen och sa till mamma att jag ville ha en till puss och kram innan jag gick till sängs. Vi sa ”jag älskar dig” igen och jag gick tillbaka till mitt rum. Det tog ett tag innan jag somnade den kvällen.

När jag vaknade nästa morgon kände jag mig nervös. Men tack och lov var mamma där, glad och välmående. Men innerst inne hade jag fortfarande den där gnagande känslan av att något var fel. På faste- och vittnesbördsmötet den dagen ställde sig mamma upp och bar ett vackert vittnesbörd.

Efter sakramentsmötet gick hon för att undervisa sin primärklass och jag gick till söndagsskolan. Jag fick ännu en stark känsla, den här gången att jag skulle lämna söndagsskolelektionen. Jag ville inte dra till mig uppmärksamheten, men något drog mig upp från stolen och ut genom dörren. Inom några minuter satt jag i mammas primärklass och hörde henne undervisa. Jag visste inte varför jag var där, men jag visste att det var där jag behövde vara.

Senare samma eftermiddag, hemma hos min bror, såg mamma mig rakt i ögonen en sista gång innan hon föll ihop och dog av lungemboli. Av orsaker som bara min himmelske Fader känner till och i sin barmhärtighet hade han sänt den Helige Anden för att förbereda mig. De där maningarna gav mig extra tid med mamma som jag inte hade kunnat njuta av om jag vägrat lyssna till den milda rösten.

Min himmelske Faders kärlek hade aldrig varit så uppenbar för mig före händelserna som ägde rum i samband med mammas bortgång. Så välsignade vi är som har en Fader i himlen som älskar oss så mycket att han ger oss den Helige Andens speciella gåva.