Skörda rättfärdighetens lön
Äldste Quentin L. Cook
i de tolv apostlarnas kvorum
Från ”The Rewards of Righteousness”, ett tal hållet under BYU:s kvinnokonferens den 2 maj 2014.
Inget gott ska vägras dem som vandrar i rättrådighet.
Jorden är bokstavligt talat i uppror (se L&F 45:26). Många av våra utmaningar ligger i den andliga sfären. De är sociala problem som vi som enskilda inte nödvändigtvis kan lösa. Men det finns praktiska belöningar som vi kan få som enskilda, även när rättfärdigheten i världen är på nedåtgående.
Själva tanken på ”rättfärdighetens lön” är ett begrepp som angrips i dagens värld. Att övertala människor att välja rättfärdighet är en uråldrig utmaning. ”Den naturliga människan är en fiende till Gud” (Mosiah 3:19). Det har alltid funnits ”en motsats till allting” (2 Nephi 2:11).
Skillnaden i dag är att skeptikerna i den ”stora och rymliga byggnaden” (1 Nephi 8:31) är mer högljudda, mer grälsjuka och mindre toleranta än under någon annan tid i mitt liv. De visar sin brist på tro när de i många frågor är mer angelägna om att inte komma på kant med historien än att komma på kant med Gud. Det fanns en tid när den stora majoriteten av människor förstod att de skulle dömas av Guds bud, inte av dåtidens rådande åsikter eller härskande filosofier. Vissa är mer oroliga för att hånas av andra än för att dömas av Gud.
Kampen mellan gott och ont är inte ny. Men i dag fastslår ett mycket större procenttal av människorna felaktigt att det inte finns någon moralisk, rättfärdig norm som alla människor bör följa.
Likväl har Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga aldrig haft mer trofasta medlemmar än i dag. Kyrkans medlemmar är, tillsammans med andra som har liknande moraliska värderingar, en ö av tro i ett hav av tvivel och misstro. Vi vet, som profeten Alma förkunnade, att ogudaktighet aldrig har inneburit lycka (se Alma 41:10) och att Faderns plan för sina barn är en ”lycksalighetsplan” (Alma 42:8, 16).
Jag vill ge några förslag som kan hjälpa dig enskilt och tillsammans med din familj att bättre förstå och uppnå rättfärdighetens lön.
Andlighetens lön
”Hur sätter jag materiella angelägenheter i rätt perspektiv medan jag försöker uppnå andlig framgång?”
Vi påverkas mycket av den här världen. De materiella aspekterna av vardagslivet är en särskild utmaning. Samhället tycks se allting utifrån världsliga belöningar.
Inledningen till Läran och förbunden betonar just det här problemet för att varna oss för faror, ge oss vägledning hur vi ska förbereda oss och skydda oss nu och i framtiden, och ger viktiga insikter om det här ämnet: ”De söker inte Herren för att upprätta hans rättfärdighet, utan var och en går sin egen väg och efter sin egen guds avbild, vars avbild är lik världens, och vars stoff är som en avgud” (se L&F 1:16).
President Spencer W. Kimball (1895–1985) lärde att avgudar kan vara sådant som vitsord, examina, egendom, hus, möbler och andra materiella saker. Han sa att när vi upphöjer de här annars värdiga ändamålen på ett sätt som försämrar vår gudsdyrkan och försvagar våra ansträngningar att upprätta hans rättfärdighet och utföra frälsningsarbetet bland vår himmelske Faders barn, då har vi skapat avgudar.1
Ibland kan världens lins få oss att fokusera på sådant som kanske inte är lika dramatiskt som att eftertrakta stort välstånd, men som ändå tar oss bort från djup andlig hängivenhet.
För många år sedan såg jag en intressant utställning som hade flera unika scener. De olika scenerna visades under ett stort banér med texten: ”Om Kristus kom i kväll, vem skulle han komma till?” Om jag minns rätt var scenerna följande:
-
En sjuk, äldre kvinna i en säng med en sjuksköterska som vårdar henne.
-
En glad ung mamma med ett nyfött barn.
-
En familj med hungriga, gråtande barn.
-
En förmögen familj.
-
En intagande men fattig familj med många barn som glatt sjunger tillsammans.
Vi vet att Frälsaren kommer tillbaka, men vi vet inte exakt vilken dag eller vilken tid. Vi vet också att vi som kristna tar hand om fattiga och behövande och om änkan och det föräldralösa barnet. Ändå skulle det ha varit riktigare om det hade stått följande på baneret: ”Om Kristus kom i kväll, vem skulle då vara redo att möta honom?”
Min andra tanke var att scenerna berättade allt om personernas fysiska tillstånd, men inget om deras andliga tillstånd och hängivenhet mot Gud.
Första gången vi granskar våra liv och vår hängivenhet mot Frälsaren och hans evangelium är vid dopet. Bortsett från nyomvända och mycket unga människor inträffade våra dop för ett antal år sedan.
Den enastående profeten Alma uttrycker sig väl när han säger: ”Och se, nu säger jag er, mina bröder: Om ni har upplevt en hjärtats förändring, och om ni har känt er manade att sjunga sången om den återlösande kärleken, så vill jag fråga: Har ni den känslan nu?” (Alma 5:26).
Sedan fortsätter Alma med sitt djupsinniga budskap, som är relevant för vår tid. Han frågar i princip de heliga: Om de skulle dö, skulle de då vara redo att möta Gud? Alma betonar sedan fyra egenskaper som vi behöver för att stå ostraffliga inför Gud:
För det första: ”Har [vi] varit tillräckligt ödmjuka?” På sätt och vis är det här en återgång till kravet för dop – att ödmjuka oss och ha ett förkrossat hjärta och en botfärdig ande.
För det andra: ”Är [vi] avklädda [vårt] högmod?” Alma råder oss att inte trampa den Helige under våra fötter och vara uppblåsta i högmod – fästa oss vid världens fåfängligheter och tro att vi är bättre än andra.
För det tredje: Är vi avklädda vår avund? För dem som har stora välsignelser men som inte kan känna tacksamhet därför att de bara fokuserar på vad andra har, kan avund vara mycket skadligt. ”Livsstilsavund”2 är något som har ökat allteftersom berömdhet och rikedom har ersatt tro och familj som huvudsakliga strävanden i stora delar av samhället.
För det fjärde: Hånar eller förföljer vi våra bröder och systrar? I dagens värld skulle vi förmodligen kalla det här för mobbning (se Alma 5:27–30, 53–54).
Kan något vara mer relevant för problemen i vår tid än det här budskapet om ödmjukhet, högmod, avund och förföljelse? Den stora debatten världen över handlar om timliga, dagliga ekonomiska frågor. Men det talas inte så mycket om att återvända till kristuslika principer med fokus på att förbereda oss för att möta Gud och på våra andars tillstånd. Vi behöver inrikta våra liv och öka vår betoning på det andliga.
Rättfärdiga familjers lön
”Ska vi fostra våra barn där det finns få medlemmar i kyrkan och där vi omges av stor orättfärdighet, stridigheter och motstånd mot rättfärdighet?”
Min fru Mary och jag oroade oss för det här när våra barn var små i området kring San Francisco-bukten i Kalifornien i slutet av 1960-talet. Det fanns inte särskilt många sista dagars heliga där. De flesta av invånarna var underbara, men San Francisco-bukten hade blivit en magnet för drogmissbruk och allt slags promiskuöst och syndigt beteende.
Förändringen i samhället var tillräckligt stor för att en orolig stavspresident skulle fråga ledarna i kyrkan om han borde uppmana kyrkans medlemmar att bo kvar i det området. Äldste Harold B. Lee (1899–1973), som då var seniormedlem i de tolv apostlarnas kvorum, fick i uppgift att ta upp frågan. Han sa att Herren inte hade inspirerat dem att bygga ett tempel i vårt område för att medlemmarna sedan skulle lämna det. Hans råd till oss var enkelt men grundläggande:
-
Skapa Sion i ert hjärta och i ert hem.
-
Var ett ljus för människor omkring er.
-
Inrikta er på templets förrättningar och på principerna som lärs ut där.
Vi satte stort värde på äldste Lees råd och försökte följa det i vår familj.
När vi bygger Sion i våra hjärtan och i våra hem så behöver vi betona tillämpning av evangeliet i hemmet, genom att ha dagliga familjeböner och skriftstudier och genom att ha hemafton varje vecka. I den miljön kan vi undervisa och vägleda våra barn. Vi gör det med kärlek och vänlighet, och vi undviker onödig kritik mot våra barn och vår make eller maka.
Oavsett var vi bor och även om vi gör allting rätt, kan några barn göra okloka val som leder in på förbjudna vägar. Därför är det viktigt att vi hjälper våra ungdomar att i förväg bestämma sig för vad de ska säga eller göra när andra föreslår att de ska göra något olämpligt eller omoraliskt.
Våra barn gick i skolor där det bara fanns två eller tre personer som tillhörde kyrkan. I början av varje skolår och före skolaktiviteter hade vi samtal på hemaftnar om lämpliga svar ifall de skulle hamna i en svår situation. Vi frågade dem vad de skulle säga till de vänner som kanske sa: ”Var inte löjlig, alla gör det”, ”dina föräldrar får aldrig veta något” eller ”bara en gång gör inget”.
Vi pratade om vår ansvarighet inför Herren.
Vi påpekade att vi följer Kristi exempel när vi klär oss passande, använder ett rent och lämpligt språk och undviker pornografi, vilket numera måste poängteras för barn i primäråldern för att de ska kunna leva rent.
Vi pratade om Josef i Egypten, som flydde från Potifars hustrus opassande uppmärksamhet (se 1 Mos. 39:7–12).
Vart och ett av våra barn fick minst en upplevelse där den här förberedelsen var viktig, men för det mesta skyddades de av sina vänner eftersom de kände till deras normer och tro.
När vår dotter Kathryn ringde sin mor efter att ha åkt iväg till college, berättade Mary för henne om vad hon älskade hos Frälsaren. Mary använde hela tiden hans exempel och egenskaper för att hjälpa Kathryn med problemet som hon hade ringt för att prata om.
Jag tror att vi kan fostra rättfärdiga barn i nästan varje del av världen om de är fast grundade i Jesus Kristus och hans evangelium. Nephi beskrev hur han undervisade sin familj och sitt folk: ”Vi talar om Kristus, vi gläds i Kristus, vi predikar om Kristus, vi profeterar om Kristus, och vi skriver i enlighet med våra profetior så att våra barn skall kunna veta till vilken källa de kan se för att få förlåtelse för sina synder” (2 Nephi 25:26).
Om vi gör det när våra barn gör okloka val så vet de att allt inte är förlorat och att de kan hitta tillbaka hem. Jag vill försäkra dig att du och din familj välsignas när du strävar efter att stärka varje medlem i din familj genom tro på Herren Jesus Kristus.
Om vi följer äldste Lees råd att vara ett ljus för dem som vi lever bland, kan vi inte dölja vilka vi är. Vårt uppförande bör återspegla våra värderingar och vår tro. När så är lämpligt bör vi engagera oss i samhället.
När vi lever värdiga en tempelrekommendation, tar emot templets förrättningar och är trogna våra förbund, så ger det oss det fokus och den vision vi behöver för att stanna kvar på förbundsvägen. När våra ungdomar är värdiga att utföra dop för de döda så är deras liv i ordning.
Vi behöver använda vår energi till att stärka våra familjer genom att tala om, glädjas i, predika och profetera om Kristus så att vi kan njuta belöningen att ha en rättfärdig familj och bli eviga familjer.
Vår lära är uppmuntrande för dem som är ensamstående men lever rättfärdigt: ”Trofasta medlemmar vars omständigheter inte låter dem ta emot det eviga äktenskapets och föräldraskapets välsignelser här i livet, får alla utlovade välsignelser i evigheten om de håller de förbund som de slutit med Gud.”3
Glädjens lön
”Vilka fördelar bör jag ge mina barn för att de ska bli lyckliga och framgångsrika i livet?”
Lucifer har skapat en förfalskning eller illusion av lycka som inte stämmer överens med rättfärdighet och som leder oss vilse om vi inte är uppmärksamma. Många av våra problem i dag uppstår därför att den sekulariserade världen har främjat en felaktig definition av lycka. Vi vet från Mormons bok att det här problemet har funnits i alla generationer. Vi vet också vilka välsignelser vi får när vi följer buden.
Kung Benjamin sa: ”Jag [önskar] att ni betänker deras välsignade och lyckliga tillstånd som håller Guds bud. Ty se, de är välsignade i allt, både timligt och andligt. Och om de trofast håller ut intill änden tas de emot i himlen så att de därigenom kan vistas hos Gud i ett tillstånd av oändlig lycka. O, kom ihåg, kom ihåg att detta är sant, ty Herren Gud har talat det” (Mosiah 2:41).
Under många år har jag följt ett forskningsprojekt som startades på 1930-talet. Ursprungligen omfattade studien 268 män vid ett framstående universitet som studerades periodvis under hela sina liv. Senare ingick kvinnor i studien. Studien sträckte sig över omkring 70 år. Målet med den ursprungliga studien var att ta reda på så mycket som möjligt om framgång och lycka.
Studien visade att varken antagningspoäng till högskola eller medelbetyg kunde förutsäga framgång eller lycka senare i livet. Men ett område där det fanns ett starkt samband var familjelycka under barndomen. Lyckliga, framgångsrika vuxna rapporterade ofta att särskilt deras mor uttryckte kärlek och tillgivenhet verbalt och inte använde sig av sträng disciplin. Båda föräldrarna visade tydligt tillgivenhet mot varandra och var tillgängliga för sina barn, till vilka de hade en varm och känslomässigt uttrycksfull relation. Föräldrarna skapade en stabil familjemiljö och antogs ha respekterat barnens självständighet.
En sammanfattande bok om studien som publicerades 2012 rapporterar: ”Tidiga ekonomiska och sociala förmåner var en sämre prediktor av framgång i livet än en omhuldad och kärleksfull barndom” En kärleksfull barndom leder i större grad till framgång än intelligens, social status eller idrottsprestationer. Studien visar också att ”det som går bra under barndomen är en större prediktor på framtiden än det som blir fel”.4
Studien som helhet visar att även om det finns allvarliga utmaningar och en del som går mycket fel, är de flesta barn motståndskraftiga, och tilliten som skapas genom kärleksfulla relationer med föräldrar, särskilt modern, kan leda till varaktig, livslång lycka. Det som var intressant, men inte överraskande, var att studien låg helt i linje med skrifterna och vad kyrkan lär om familjen. Kyrkan betonar hemafton, familjebön, uttryck för kärlek, umgänge i familjen och familjetraditioner, just sådana aktiviteter som studien visade skapar lyckliga, framgångsrika vuxna.
I början av Mormons bok uttrycker Nephi sin tacksamhet för ”goda föräldrar” (1 Nephi 1:1), men den verkliga lärdomen är att var och en av oss avgör vilka slags föräldrar vi ska vara för att våra efterkommande också glatt kan rapportera att de är födda av goda föräldrar.
Det viktigaste du kan göra är att se till att dina barn och de du vårdar vet att du älskar dem. Kärlek är huvudingrediensen i lycka.
Lönen att ha framgång i landet
”Vår familj har ingen särskild materiell framgång. Är det för att vi inte är tillräckligt rättfärdiga?”
Det framgår tydligt av skrifterna att vi får framgång i landet när vi håller buden. Men låt mig försäkra dig om att framgång i landet inte har med storleken på ditt bankkonto att göra. Det innebär mycket mer än så.
När Alma undervisade sin son Helaman, sa han: ”I den mån som du håller Guds bud skall du få framgång i landet. Och du bör även veta, att i den mån som du inte håller Guds bud kommer du att bli avskuren från hans närhet” (Alma 36:30).
Därav följer att när vi har Anden med oss så har vi fått den största delen av vår framgång i landet. Om vi följer buden har vi också fått speciella löften (se Ef. 6:1–3). I Läran och förbunden, kapitel 89, till exempel, har vi löftet att om vi följer Visdomsordet så välsignas vi med hälsa och stora skatter av kunskap.
Vi kan lära oss mycket av bara ett element i Visdomsordet, att undvika alkohol. I studien jag nämnde tidigare befanns det att alkoholmissbruk drabbar en amerikansk familj på tre, att det är inblandat i en fjärdedel av intagningarna på allmänna sjukhus och att det spelar en avgörande roll i dödsfall, skilsmässa, dålig hälsa och minskade framgångar.
En långsiktig studie av aktiva medlemmar i Kalifornien visade att kvinnor i genomsnitt lever 5,6 år och män 9,8 år längre än andra jämförbara kvinnor och män i USA. Läkarna som gjorde studien påvisade att minst en anledning var att de följde Visdomsordet. När vi följer Visdomsordet kan vi få framgång i landet.5
I ett samtal jag hade med president Gordon B. Hinckley (1910–2008) under en flygtur till en tempelinvigning, rapporterade han glatt att kyrkan hade pengar till att öka antalet tempel eftersom de sista dagars heliga hade framgång i landet. Som trofasta tiondebetalare hade de frambringat resurserna till att bygga tempel.
Att ha framgång och att ha god hälsa är inte nödvändigtvis samma sak. En bättre definition av framgång i landet, ur evangeliets synvinkel, är att ha tillräckligt för våra behov, samtidigt som vi har ett stort mått av Anden i våra liv. När vi försörjer familjen och älskar och tjänar Frälsaren, får vi åtnjuta belöningen av Andens närvaro och framgång i landet.
Fridens lön
Den slutliga utlovade lönen för rättfärdighet beskrivs tydligt i Läran och förbunden 59:23: ”Lär att den som gör rättfärdighetens gärningar skall få sin lön, ja, frid i den här världen och evigt liv i den kommande världen.”
För över 35 år sedan sa president Kimball att en stor tillväxt skulle ske i kyrkan tack vare att många goda kvinnor ”ska dras till kyrkan i stora skaror”. Han förkunnade: ”Detta kommer att ske i sådan utsträckning att kvinnorna i kyrkan återspeglar rättfärdighet i sitt liv och betraktas som annorlunda – i positiv bemärkelse – än kvinnorna i världen.”6
Det har verkligen hänt och kommer att fortsätta hända i framtiden.
Herren Gud är verkligen en sol och en sköld, och ger nåd och härlighet. Inget gott kommer att vägras dem som vandrar i fullkomlighet (se Ps. 84:12). Min bön är att du må skörda rättfärdighetens lön när du trofast följer vår Herre och Frälsare Jesus Kristus.
Om vi inte är försiktiga kan världen få oss att fokusera på sådant som drar oss bort från en djup andlig hängivenhet.
Världen fokuserar på timliga, vardagliga ekonomiska angelägenheter, men vi bör fokusera på det andliga.
Kärlek är huvudingrediensen i lycka i den här världen.
Sann framgång i den här världen kommer av en balans i att sörja för vår familj samtidigt som vi älskar och tjänar Frälsaren.
Fotoillustration LudmylaSupynska/iStock/Thinkstock; illustration av kvinna, Stockbyte/Thinkstock; illustration av ris, ririe777/iStock/Thinkstock
illustration Stockbyte/Thinkstock; Fotoillustration Colin Ligertwood
Fotoillustration Colin Ligertwood; illustration Stockbyte/Thinkstock
Illustration Stockbyte/Thinkstock; fotoillustration Massonstock/iStock/Thinkstock