Kyrkans välfärdstjänst: 30 år av tjänande
Principen att tjäna vår nästa är inte ny. I alla tider har kyrkan ägnat sig åt att hjälpa de fattiga och behövande.
För trettio år sedan, den 27 januari 1985, sågs ett exempel på detta under en särskild fasta då kyrkans medlemmar donerade 6 miljoner dollar för att hjälpa svältens offer i Etiopien. Detta var början på vad som skulle bli kyrkans välfärdstjänst. Samma år fick man genom en fasta i november in ytterligare 5 miljoner dollar till hjälp åt svältande. De här två fastetillfällena påskyndade verket i vår tid.
Under de 30 år som gått sedan dess har kyrkan levererat hjälp för 1,2 miljarder dollar till lidande människor. Det innefattar mat, husrum, läkemedel, kläder och hjälpartiklar. Dessutom har kyrkan erbjudit långtidshjälp genom kampanjer för att få fram rullstolar, vaccin, rent vatten, näring, synvård samt vård av mödrar och nyfödda. Kyrkan samarbetar med andra ansedda hjälporganisationer för att göra det mesta av alla donationerna.
President Thomas S. Monson har ofta sagt att vi som medlemmar i kyrkan har ett ansvar att hjälpa hungrande, hemlösa och betryckta. Kyrkans medlemmar har tagit till sig utmaningen. Utan fanfarer eller offentligt tack har de i tysthet bidragit med miljontals timmar av tjänande och hundratals miljoner dollar. Förutom att bidra till hjälpfonder på donationstalongerna har medlemmar gett till LDS Philanthropies, gått ut som missionärer, varit goda vänner och grannar, gett frivilligt arbete i välfärdsanläggningar och samhällen samt givit tid och kärlek till hundratusentals ansedda lokala organisationer.
När de gör det, börjar de göra som Frälsaren lärde om att sörja för de fattiga och behövande.
”Ty jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. …
Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig” (Matt. 25:35, 40).