Du måste be
Jimy Saint Louis, Haiti
Illustrationer Bradley H. Clark
Den 12 januari 2010 visade min himmelske Fader sin makt efter att ett fyravåningshus hade rasat runt omkring och på mig efter en hemsk jordbävning som drabbade Haiti.
Medan jag skrek under tyngden av spillrorna, talade en lugn röst till mig: ”Jimy, varför ber du inte i stället för att skrika?”
Men jag kunde inte sluta skrika för jag var rädd att jag skulle dö inom några minuter. Rösten lät som en god vän, motiverad av en stor önskan att hjälpa. Den sa igen: ”Jimy, du måste be.”
Smärtan i benen var outhärdlig och syret höll på att ta slut i mörkret som omgav mig. Rösten kom ännu en gång: ”Jimy, du måste be.”
Då slutade jag spjärna emot. Med svag röst sa jag: ”Himmelske Fader, du vet vilken styrka jag har, och du vet hur länge jag kan uthärda den här smärtan. Jag ber dig, ta bort smärtan från mig. I Jesu Kristi namn, amen.”
Genast efter att ha bett bönen somnade jag. Jag minns inte vad som hände sedan, men när jag vaknade efter en djup sömn var smärtan borta. En kort stund senare blev jag hittad av räddningsarbetare som sökte efter drabbade bland kontorsbyggnadens ruiner.
Efteråt fick jag veta att av de fem anställda på andra våningen i byggnaden i Port-au-Prince där jag arbetade, var jag den enda som kom ur spillrorna levande. På grund av mina skador förlorade jag ett av mina ben och tillbringade flera månader på sjukhus. Men jag vet att den Helige Anden manade mig att be och att min himmelske Fader besvarade den bönen.
Jag kan vittna om att vår himmelske Fader besvarar våra böner på sitt sätt och enligt sina önskemål – var vi än är och när vi än ber.