2008
Abort: Ett angrepp mot de försvarslösa
Oktober 2008


Abort: Ett angrepp mot de försvarslösa

Bild
Elder Russell M. Nelson

Innan jag börjar vill jag be läsarna om ursäkt för de ord jag kommer att använda som inte är trevliga. Det slags krig som jag åsyftar kräver ett tydligt språk.

Som Guds söner och döttrar värdesätter vi livet som en gåva av honom. Hans eviga plan ger hans barn möjlighet att få en fysisk kropp, få jordiska erfarenheter och inse sin gudomliga bestämmelse som arvtagare till evigt liv.1

Dödssiffror från krig

Med denna insikt och vördnad för livet sörjer vi de förluster som sker i samband med krig. Uppgifterna är fruktansvärda. I första världskriget dog över 8 miljoner människor. I andra världskriget dog över 22 miljoner soldater och kvinnor.2 Tillsammans kostade dessa två krig under nästan 14 år minst 30 miljoner soldaters liv världen över. Den siffran inbegriper inte alla de miljontals civilpersoner som dog.

Men detta antal är litet jämfört med antalet dödsoffer i ett annat krig som dödar fler personer årligen än första och andra världskriget tillsammans. Världsomfattande rapporter visar att över 40 miljoner aborter genomförs varje år.3

Detta krig som kallas abort är ett krig mot dem som är försvarslösa och som inte har någon röst. Det är ett krig mot de ännu ofödda. Detta krig förs över hela världen. Samhällen som i allmänhet har beskyddat mänskligt liv godkänner nu lagar som tilllåter denna metod.

Gudomlig lära

Detta har stor betydelse för oss eftersom Herren upprepade gånger har framfört följande gudomliga befallning: ”Du skall inte mörda.”4 Sedan tillade han: ”Ej heller göra något som är detta likt.”5 Också innan evangeliets fullhet återställdes hade upplysta personer en uppfattning om det mänskliga livets helgd. Jean Calvin, en reformator som levde på femtonhundratalet, skrev: ”Om det tycks horriblare att döda en människa i hennes eget hem än på ett fält … borde det sannerligen anses ännu ohyggligare att förstöra ett foster i moderlivet innan det har fått se dagens ljus.”6

Regler som människan skapat legaliserar nu det som har förbjudits av Gud från tidernas begynnelse! Mänskligt resonemang har förvridit och förvandlat absolut sanning till slagfärdiga slogans som främjar ett bruk som är så fullkomligt fel.

Särskilda omständigheter

Omsorgen om moderns hälsa är viktig. Men de omständigheter under vilka det är nödvändigt att avbryta en graviditet för att rädda moderns liv är mycket sällsynta, särskilt när det finns tillgång till modern medicinsk vård. Ett annat undantag har att göra med graviditeter som är resultatet av våldtäkter eller incest. Denna tragedi förvärras av att en oskyldig kvinnas handlingsfrihet har kvästs. I sådana omständigheter anses en abort ibland vara rådlig för att bevara moderns fysiska och mentala hälsa. Aborter av dessa anledningar är också sällsynta.

Vissa argumenterar för abort på grund av rädsla för att ett barn kan bli missbildat. Visst kan skadliga verkningar av vissa infektioner eller gifter under graviditetens första tre månader skada fostret, men det är viktigt att vara försiktig när man överväger att avbryta en graviditet. Livet är av stort värde för alla, även för dem som föds med handikapp. Dessutom kanske resultatet inte är så allvarligt som man förutsatt.

Jag minns väl ett par som genomled en sådan upplevelse. Kvinnan var bara 21 år då — en vacker och hängiven hustru. Inom de tre första månaderna fick hon röda hund. Man rådde henne att göra abort eftersom barnet nästan säkert skulle skadas. Några familjemedlemmar pressade henne ytterligare att göra abort på grund av deras omsorg om henne. Det hängivna paret rådgjorde med sin biskop. Han hänvisade dem till stavspresidenten som, efter att ha lyssnat på deras problem, rådde dem att inte ta det lilla barnets liv, fastän barnet troligen skulle få problem. Han citerade följande skriftställe:

”Förtrösta på HERREN av hela ditt hjärta, förlita dig inte på ditt förstånd.

Räkna med honom på alla dina vägar, så skall han göra dina stigar jämna.”7

De valde att följa det rådet och lät sitt barn födas — en vacker liten flicka, normal på alla sätt, utom att hon inte kunde höra. När deras dotter hade testats i en skola för döva fick de veta att barnet hade ett genis intellekt. Hon studerade vid ett framstående universitet med hjälp av ett stipendium. Nu, omkring 40 år senare, har hon ett underbart liv.

Att neka en person livet på grund av ett eventuellt handikapp är något mycket allvarligt. Enligt den logiken skulle det kunna finnas riktlinjer som föreskrev att de som redan lever med sådana begränsningar också borde dödas. Om man går ännu ett steg längre i tankegången kan man dra slutsatsen att de som är sjuka eller besvärliga också borde tas bort. Att vanvörda livet på ett sådant sätt är helt otänkbart!

Abort på begäran

Det är relativt få aborter som genomförs under de särskilda omständigheter som jag har talat om.8 De flesta aborter genomförs på begäran för att ta hand om oönskade graviditeter. Sådana aborter är helt enkelt en form av preventivmedel.

Frivillig abort har legaliserats i många länder på grund av antagandet att en kvinna är fri att välja vad hon ska göra med sin kropp. I viss mån är det sant för oss alla, vare sig vi är män eller kvinnor. Vi är fria att tänka. Vi är fria att planera. Och vi är fria att handla. Men när vi väl har gjort något går vi inte fria från följderna.

För att tydligare förstå detta begrepp kan vi ta lärdom av en astronaut. Han eller hon är fri att dra sig ur programmet när som helst under urvalsprocessen eller förberedelserna. Men när rymdfarkosten väl har lyft är astronauten bunden till följderna av det tidigare valet att göra resan.

Samma sak är det med personer som väljer att företa resan som leder till föräldraskap. De har friheten att välja — att påbörja eller inte påbörja resan. När befruktningen sker har valet redan gjorts.

Ja, kvinnan är fri att välja vad hon ska göra med sin kropp. Vare sig valet leder till en astronauts mission eller till ett barn så binder hennes val att påbörja resan henne till följderna av det valet. Hon kan inte ”avvälja”.

När kontroverserna kring abort debatteras så åberopas ”individens rätt att välja” som om det var den enda allenarådande dygden. Det kan bara vara sant om bara en person är inblandad. En persons rättigheter får inte vara orsak till att en annan persons rättigheter missbrukas. Oavsett om en abort sker i eller utanför ett äktenskap är det inte en helt individuell fråga. När man avbryter ett litet barns liv så är två personer med separata kroppar, hjärnor och hjärtan inblandade. En kvinnas val i fråga om sin egen kropp innefattar inte rätten att beröva sitt barn livet — och ett helt liv av val som barnet skulle göra.

Som sista dagars heliga ska vi stå för valfrihet — att göra rätt val — inte bara för valfrihet som en metod.9

I nästan all lagstiftning som gäller abort tar man fostrets livslängd i beaktande. Den mänskliga hjärnan har dristat sig till att avgöra när ett liv börjar bli ”meningsfullt”. Under mina studier som läkare har jag lärt mig att ett nytt liv börjar när två särskilda celler förenar sig till en cell och för samman 23 kromosomer från fadern och 23 från modern. Dessa kromosomer innehåller tusentals gener. I en fantastisk process där gener kombineras och det ofödda barnets alla grundläggande mänskliga egenskaper etableras, formas en ny DNA-kedja. En fortgående tillväxt resulterar i en ny människa. Omkring 22 dagar efter det att de två cellerna har förenats börjar ett litet hjärta slå. Efter 26 dagar börjar blodet cirkulera.10 Att stifta lagar om när ett liv börjar bli ”meningsfullt” är presumtivt och tämligen godtyckligt enligt min åsikt.

Abort har legaliserats av regeringar utan hänsyn till Gud och hans bud. Skrifterna hävdar upprepade gånger att människorna enbart får uppleva framgång om de följer Guds bud.11 Människor får enbart uppleva framgång om de vandrar i tro och lydnad mot Gud, som har sagt:

”Jag, Herren … byggde jorden, mina händers verk, och allting som finnes däri är mitt.

Och det är min avsikt att sörja för mina heliga …

Dock skall det ske på mitt eget sätt …

Ty jorden är full och det finnes nog, ja, i överflöd.”12

Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga har konsekvent motsatt sig abort. För över ett århundrade sedan skrev första presidentskapet: ”Vi vill återigen ta tillfället i akt att varna sista dagars heliga för … bruket att döda foster och spädbarn.”13

Tidigt under sin verksamhet sade president Spencer W Kimball (1895–1985) följande: ”Vi har upprepade gånger fastställt kyrkans ståndpunkt att oföränderligt motsätta sig all abort, utom i två sällsynta fall: När havandeskapet är resultatet av våldtäkt och när kunnig medicinsk rådgivning utvisar att moderns hälsa i annat fall allvarligt skulle äventyras.”14 Nuvarande riktlinjer innefattar ytterligare två undantag — incest och om barnet inte kan överleva födseln, enligt kompetent medicinsk rådgivning. Inte ens dessa undantag rättfärdigar automatiskt en abort. En abort ”bör övervägas först efter det att ansvariga personer rådgjort med sin biskop och fått gudomlig bekräftelse genom bön”.15

Adoption

Varför förstöra ett liv som kan ge stor glädje åt andra? Det finns bättre sätt att ta hand om en oönskad graviditet. Det bästa sättet att påbörja omvändelseprocessen om ett liv har skapats genom ett syndfullt agerande är att bevara barnets liv. Att lägga ännu en allvarlig synd till en allvarlig synd som redan begåtts förvärrar bara våndan. Adoption är ett underbart alternativ till abort. Både barnet och adoptivföräldrarna kan bli storligen välsignade när ett barn adopteras in i ett hem där barnet får kärleksfull omvårdnad och där evangeliets välsignelser finns.

Omvändelse är möjligt

Finns det något hopp för en person som har varit delaktig i en abort? Finns det något hopp för dem som har syndat på detta sätt och som nu våndas svårt? Svaret är ja! ”Enligt vad som är uppenbarat kan en människa omvända sig och få förlåtelse från den synd som abort är.”16 Vi vet att Herren hjälper alla som verkligen är ångerfulla.17

Livet är dyrbart! Ingen kan hålla i ett litet barn, titta in i de vackra ögonen, känna på de små fingrarna och pussa barnets kind utan att känna större vördnad för livet och för vår Skapare. Liv föder liv. Det är ingen slump. Det är en gåva från Gud. Oskyldiga liv sänds inte hit av honom för att förstöras. Livet ges av honom och det är naturligtvis bara han som får ta det.18 Jag vittnar om att livet är evigt, liksom han är evig.

SLUTNOTER

  1. Se ”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”, Liahona, okt 2004, s 49.

  2. Se The New Encyclopedia Britannica, 15:e utgåvan (1998), ”World Wars, The”.

  3. Se Maria Cheng, ”Abortion Just as Common in Nations Where It’s Illegal”, Salt Lake Tribune, 12 okt 2007, s A7. I Förenta staterna varierar antalet födslar där barnet överlever mellan tre till fyra miljoner barn per år. Antalet aborter under samma period övergår en miljon. Alltså avbryts en av tre till fyra graviditeter genom abort i det landet.

  4. Se 2 Mos 20:13; 5 Mos 5:17; Matt 5:21; Rom 13:9; Mosiah 13:21; 3 Nephi 12:21; L&F 42:18–19.

  5. L&F 59:6.

  6. John Calvin, Commentaries on the Four Last Books of Moses Arranged in the Form of a Harmony, översättning Charles William Bingham, 22 band (1979), 3:42.

  7. Ords 3:5–6.

  8. Se uttalande av dr Irvin M Cushner när han talar till United States Senate Committee on the Judiciary, Constitutional Amendments Relating to Abortion, Senate Journal 17–19, 110, 97:e kongressen, 1:a sessionen, 1981, s 158.

  9. Se Dallin H Oaks, ”Det viktigaste”, Liahona, mar 2000, s 17–19.

  10. Se J. Willis Hurst and others, redaktörer, The Heart, 4:e upplagan (1978), s 7.

  11. Se 3 Mos 26:3–13; Jos 1:7–8; 1 Kung 2:3; 2 Kung 18:5–7; 2 Krön 24:20; 26:5; 31:21; Job 36:11–12; 1 Nephi 2:20–21; 4:14; 2 Nephi 1:9, 20, 31; 4:4; 5:10–11; Jarom 1:9; Omni 1:6; Mosiah 1:7; 2:22, 31; Alma 9:13; 36:1, 30; 37:13; 38:1; 45:6–8; 48:15, 25; 50:20; Helaman 3:20; 3 Nephi 5:22; L&F 9:13.

  12. L&F 104:14–17.

  13. John Taylor och George Q Cannon, ”Epistle of the First Presidency”, 4 apr 1885; i James R Clark, sammanst, Messages of the First Presidency of The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints, 6 band. (1965–1975), 3:11.

  14. Spencer W Kimball, ”En redogörelse och en uppmaning”, Nordstjärnan, apr 1977, s 3; se också ”Nu är tiden att arbeta”, Nordstjärnan, apr 1976, s 4.

  15. Kyrkans instruktionshandbok, Bok 1: Stavspresidentskap och biskopsråd (2006), s 189.

  16. Kyrkans instruktionshandbok, Bok 1, s 189.

  17. Se Jer 31:34; Hebr 8:12; 10:17; L&F 58:42.

  18. Se 5 Mos 30:20; Apg 17:28; L&F 88:13; Moses 6:32.