Ett hem där Herrens Ande bor
Du finner några av dina största glädjeämnen i din strävan att göra hemmet till en plats för tro på Herren Jesus Kristus och en plats som genomsyras av kärlek.
Mina kära syskon, jag är tacksam att ha blivit ombedd att tala till er under den här 189:e årliga generalkonferensen för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Just den här dagen år 1830 organiserade Joseph Smith kyrkan under Herrens ledning. Det skedde i familjen Whitmers hem i närheten av Fayette i New York. Där fanns sex medlemmar och ungefär 50 andra intresserade människor den dagen.
Även om jag inte vet vad profeten Joseph Smith sa eller hur han såg ut när han stod inför denna lilla grupp, vet jag vad dessa människor med tro på Jesus Kristus kände. De kände den Helige Anden, och de kände att de befann sig på en helig plats. De måste ha känt sig förenade till ett.
Denna underbara känsla är vad vi alla vill ha i våra hem. Det är en känsla som kommer av att ha, som Paulus beskrev det, ”Andens sinne”.1
Min avsikt i dag är att undervisa om det jag vet om hur vi kan uppnå den känslan oftare och få den att vara längre i våra familjer. Som ni vet av erfarenhet, är det här inte lätt att göra. Osämja, stolthet och synd måste hållas tillbaka. Kristi rena kärlek måste komma in i hjärtat hos våra familjemedlemmar.
Adam och Eva, Lehi och Sariah och andra föräldrar vi känner till i skrifterna fann att det var en svår utmaning. Likväl får vi tillförsikt av uppmuntrande exempel på varaktig djup glädje i familjer och hem. Och tack vare dessa exempel förstår vi hur vi och våra familjer kan uppnå detta. Ni minns vad det står i 4 Nephi:
”Och det hände sig att det inte fanns några stridigheter i landet tack vare Guds kärlek som bodde i folkets hjärtan.
Och det fanns ingen avund, ingen missämja, inga oroligheter, inget hor, inga lögner, inga mord eller något slag av lösaktighet. Och det kunde förvisso inte finnas något lyckligare folk bland alla de folk som skapats av Guds hand.
Det fanns inga rövare, inga mördare, inte heller fanns det lamaniter eller något annat slags -iter, utan de var ett, Kristi barn och arvingar till Guds rike.
Och hur välsignade var de inte! Ty Herren välsignade dem i alla deras förehavanden. Ja, de blev välsignade och fick framgång ända till dess ett hundra och tio år hade förflutit. Och det första släktledet efter Kristus hade gått bort, och det fanns inga stridigheter i hela landet.”2
Som du vet varade inte den lyckliga tiden för alltid. Redogörelsen i 4 Nephi beskriver de slutliga symptomen på andligt förfall hos en grupp goda människor. Det är ett mönster som har visat sig genom tiderna hos hela folk, i församlingar, och, sorgligast av allt, i familjer. Genom att studera det mönstret kan vi se hur vi kan skydda och till och med stärka känslorna av kärlek i den egna familjen.
Här följer det mönster för förfall som uppkom efter en 200-årig tillvaro med den fullkomliga frid som evangeliet ger:
Stolthet smög sig in.
Människor slutade dela med sig av det de hade till varandra.
De började se sig själva som högre eller lägre stående än andra.
De började försvagas i sin tro på Jesus Kristus.
De började hata.
De började begå alla slags synder.
Visa föräldrar är uppmärksamma nog att lägga märke till dessa symptom när de uppträder bland deras familjemedlemmar. De blir förstås bekymrade. Men de vet att den underliggande orsaken är Satans inflytande, han som försöker leda goda människor längs syndens väg så att de förlorar den Helige Andens inflytande. Så den visa föräldern ser att möjligheten ligger i att förmå varje barn och sig själv, att mer fullständigt ta emot Herrens inbjudan att komma till honom.
Du kan med begränsad framgång uppmana ett barn att omvända sig från exempelvis stolthet. Du kan försöka övertala barn att mer generöst dela med sig av det de har. Du kan be dem sluta tycka att de är bättre än någon annan i familjen. Men så kommer du till det symptom som jag beskriv tidigare med orden ”de började försvagas i sin tro på Jesus Kristus”.
Däri ligger nyckeln till att förmå familjen att höja sig till den andliga nivå du önskar för dem – och till att du ska kunna befinna dig där med dem. När du hjälper dem växa i tron på att Jesus Kristus är deras kärleksfulle Återlösare, får de en önskan att omvända sig. När de gör det börjar ödmjukhet ersätta stolthet. När de börjar känna vad Herren har gett dem, får de en önskan att dela med sig mer generöst. Rivaliteten om position eller erkännande upphör. Hat drivs ut genom kärlek. Och slutligen, precis som för folket som omvändes genom kung Benjamin, stärker deras önskan att göra gott dem mot frestelsen att synda. Kung Benjamins folk vittnade om att de inte längre hade ”någon benägenhet att göra ont”.3
Så genom att bygga upp tron på Jesus Kristus börjar vi vända på det andliga förfallet i våra familjer och hem. Den tron har större kraft att leda till omvändelse än dina predikningar mot varje symptom på andligt förfall.
Du leder bäst genom ditt föredöme. Familjemedlemmar och andra måste se dig växa i din egen tro på Jesus Kristus och hans evangelium. Du har nyligen försetts med utomordentlig hjälp. Föräldrar i kyrkan har välsignats med en inspirerad studiekurs för familjer och enskilda. När du använder den bygger du upp din och dina barns tro på Herren Jesus Kristus.
Växa i tro
Din tro på Frälsaren växte när du följde president Russell M. Nelsons uppmaning att återigen läsa Mormons bok. Du markerade skriftställen och ord som handlade om Frälsaren. Din tro på Jesus Kristus växte. Men liksom en ny planta vissnar sådan tro på Jesus Kristus om du inte ständigt beslutar dig för att begrunda och be för att stärka den.
Ditt exempel på att växa i tro kanske inte följs av alla i din familj just nu. Men du kan fatta mod genom Alma den yngres upplevelse. I sin smärta och behov av omvändelse och förlåtelse mindes han sin fars tro på Jesus Kristus. Dina barn kanske minns din tro på Frälsaren i en stund när de förtvivlat väl behöver omvändelse. Alma sa om en sådan stund:
”Och det hände sig att medan jag sålunda plågades svårt, medan jag sönderslets av minnet av mina många synder, kom jag även ihåg att jag hade hört min far profetera för folket angående en viss Jesus Kristus, en Guds Son, som skulle komma för att sona världens synder.
När nu mitt sinne grep tag i denna tanke ropade jag i mitt hjärta: O Jesus, du Guds Son, förbarma dig över mig som befinner mig i bitterhetens galla och är omsluten av dödens eviga kedjor.
Och se, när jag tänkte detta kunde jag inte längre komma ihåg mina kval, ja, jag sönderslets inte längre av minnet av mina synder.”4
Be med kärlek
Förutom ditt föredöme i att växa i tro kan familjeböner spela en avgörande roll i att göra hemmet till en helig plats. Vanligtvis utses en person till att uttala bönen för familjen. När bönen tydligt vänder sig till Gud till förmån för dem som står på knä och lyssnar, växer tron hos var och en av dem. De kan känna uttrycken för kärlek till vår himmelske Fader och till Frälsaren. Och när den som ber nämner behov hos dem som knäböjer i ringen, kan alla känna kärlek från och till var och en i familjen.
Även när familjemedlemmar inte bor hemma kan böner skapa band av kärlek. Böner i familjen kan nå tvärs över världen. Mer än en gång har jag fått veta att en familjemedlem långt borta bad samtidigt och för samma sak som jag gjorde. För mig skulle det gamla talesättet ”Familjer som ber ihop, håller ihop” kunna utökas till ”Familjer som ber ihop, håller ihop även när de är långt ifrån varandra”.
Undervisa om snar omvändelse
Eftersom ingen av oss är fullkomlig och känslor lätt såras, kan familjer endast bli heliga tillflyktsorter om vi är snara att uppriktigt omvända oss. Föräldrar kan vara föredömen. Vi kan vara snara att uppriktigt omvända oss från hårda ord och ovänliga tankar. Ett enkelt ”förlåt” kan hela sår och inbjuda till både förlåtelse och kärlek.
Profeten Joseph Smith var ett föredöme för oss i sitt sätt att bemöta attacker, förrädare och meningsskiljaktigheter i familjen. Han var snar att förlåta, även om han visste att förövaren kunde angripa igen. Han bad om förlåtelse och var villig att förlåta.5
Odla en missionärsanda
Mosiahs söner var fast beslutna att erbjuda evangeliet till alla. Denna önskan kom från deras personliga omvändelseupplevelse. De kunde inte uthärda tanken på att någon skulle få lida syndens följder så som de hade gjort. Så de utstod år av avvisanden, svårigheter och faror för att erbjuda sina fiender Jesu Kristi evangelium. Under den här processen fann de glädje i alla som omvände sig och upplevde glädjen av förlåtelse genom Jesu Kristi försoning.
Våra familjemedlemmar växer i sin önskan att dela med sig av evangeliet när de känner glädjen av förlåtelse. Det gör de också när de förnyar sina förbund genom att ta del av sakramentet. Missionärsandan växer i våra hem när barn och föräldrar upplever förlåtelsens glädje under sakramentet. Genom att vara vördnadsfulla kan både föräldrar och barn genom exempel hjälpa varandra att uppleva den glädjen. Den glädjen räcker långt när det gäller att förvandla hemmet till en missionärsskola. Alla kanske inte går ut som missionärer, men alla får känna en önskan att sprida det evangelium som fått dem att uppleva förlåtelse och frid. Och vare sig de för närvarande verkar på heltid eller inte, kan alla få känna glädjen att erbjuda andra evangeliet.
Besöka templet
Templet erbjuder den bästa möjligheten, för både föräldrar och barn, att få en känsla för och en kärlek till himmelska platser. Det gäller särskilt när barnen är små. Barn föds med Kristi ljus. Till och med ett spädbarn kan känna att templet är heligt. Eftersom föräldrar älskar sina små barn, representerar templet för dem hoppet om att få ha sina barn att älska i sin eviga familj – för evigt.
En del av er har fotografier på tempel hemma. Allteftersom tempel tillkommer runtom i världen, är det möjligt för många föräldrar att besöka tempelområden med sina familjer. Ett fåtal får till och med möjlighet att gå på öppet hus när tempel byggs. Föräldrar kan fråga sina barn hur det kändes för dem att vara nära eller i ett tempel.
Varje förälder kan vittna om vad ett tempel har betytt för honom eller henne. President Ezra Taft Benson, som älskade templen, berättade ofta hur han såg sin mor omsorgsfullt stryka sina tempelkläder.6 Han berättade om minnet av att som liten pojke se sin familj bege sig hemifrån för att besöka templet.
När han var president för kyrkan besökte han templet samma dag varje vecka. Han utförde alltid tempeltjänst för en förfader. Främst gjorde han det tack vare sina föräldrars föredöme.
Mitt vittnesbörd
Du finner några av dina största glädjeämnen i din strävan att göra hemmet till en plats för tro på Herren Jesus Kristus och en plats som genomsyras av Kristi rena kärlek. Evangeliets återställelse började med en ödmjuk fråga som begrundats i ett ödmjukt hem, och den kan fortsätta i vart och ett av våra hem allteftersom vi fortsätter att inrätta och utöva evangelieprinciper där. Det här har varit min förhoppning och min djupaste önskan sedan jag var liten. Ni har alla fått glimtar av sådana hem. Många av er har, med Herrens hjälp, skapat ett.
Somliga har helhjärtat traktat efter den välsignelsen, men ändå inte fått den. Mitt löfte till er är detsamma som en medlem i de tolv apostlarnas kvorum en gång gav till mig. Jag hade sagt till honom att på grund av val som några i min utökade familj hade gjort, tvivlade jag på att vi kunde vara tillsammans i den kommande världen. Han sa, vad jag kan minnas: ”Du oroar dig för fel sak. Fortsätt bara att leva värdig det celestiala riket så kommer det att bli bättre för din familj än vad du kan föreställa dig.”
Jag tror att kan skulle uttrycka detta glada hopp för var och en av oss på jorden som har gjort allt vi kan för att förbereda oss själva och våra familjemedlemmar för evigt liv. Jag vet att vår himmelske Faders plan är en plan för lycka. Jag vittnar om att hans plan gör det möjligt för var och en av oss som har gjort sitt bästa att vara beseglad i en familj för evigt.
Jag vet att de prästadömets nycklar som återställdes till Joseph Smith har gått vidare i en obruten linje till president Russell M. Nelson. Dessa nycklar möjliggör besegling av familjer i dag. Jag vet att vår himmelske Fader älskar oss, sina andebarn, med fullkomlig kärlek. Jag vet att vi tack vare Jesu Kristi försoning kan omvända oss, bli renade och bli värdiga att leva i kärleksfulla familjer för evigt med vår himmelske Fader och med hans älskade Son Jesus Kristus. Det vittnar jag om i Jesu Kristi namn, amen.