2010–2019
Hemlängtan
Oktober 2017


Hemlängtan

Vänd din själ mot ljuset. Påbörja din egen underbara resa hem. När du gör det blir ditt liv bättre, gladare och mer meningsfullt.

När vi nyligen träffade president Monson uttryckte han med stort allvar och mycket glädje hur mycket han älskar Herren och att han vet att Herren älskar honom. Mina kär bröder och systrar, jag vet att president Monson är mycket tacksam för er kärlek, era böner och er hängivenhet till Herren och hans stora evangelium.

Mirakelhunden Bobbie

För nästan ett sekel sedan var en familj från Oregon på semester i Indiana – över 300 mil hemifrån – när de tappade bort sin älskade hund Bobbie. Familjen sökte förtvivlat efter hunden, men till ingen nytta. Bobbie var borta.

Sorgsna reste de hemåt och varje mil tog dem längre bort från deras kära husdjur.

Sex månader senare häpnade familjen när Bobbie dök upp utanför deras hem i Oregon. ”Skabbig, tanig, med fruktansvärt nötta tassar – det såg ut som om han hade gått hela sträckan … utan hjälp.”1 Berättelsen om Bobbie fängslade människor över hela Förenta staterna och han kallades mirakelhunden Bobbie.

Bobbie är inte det enda djuret som har förbryllat forskarna med ett fantastiskt lokalsinne och en instinktiv känsla för var hemmet ligger. Svärmar av monarkfjärilar förflyttar sig 500 mil varje år för att flyga till trakter som är bättre lämpade för deras överlevnad. Havslädersköldpaddan färdas över Stilla havet från Indonesien till Kaliforniens kust. Knölvalar simmar från Nord- och Sydpolens kalla vatten mot ekvatorn och tillbaka. Kanske ännu mer spektakulärt är det att silvertärnan flyger från norra polcirkeln till Antarktis och tillbaka varje år, nära 10 000 mil.

När forskare studerar det här fascinerande beteendet ställer de frågor som ”Hur vet de vart de ska?” och ”Hur förs beteendet vidare till nästa generation?”

När jag läser om den här mäktiga instinkten hos djuren kan jag inte låta bli att undra: ”Är det möjligt att människan har en liknande längtan – vi kan kalla det en inre GPS – som drar dem till deras himmelska hem?”

Jag tror att varje man, kvinna och barn har känt himlen kalla på dem någon gång i livet. Djupt inom oss finns en längtan efter att på något sätt sträcka sig bortom slöjan och omfamna himmelska föräldrar som vi en gång kände och älskade.

En del kanske kväver denna längtan och bedövar själen så att den inte hör kallelsen. Men de som inte släcker det ljuset inom sig kan ge sig ut på en otrolig färd – en underbar vandring mot himmelska nejder.

Gud kallar på dig

Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heligas storslagna budskap är att Gud är vår Fader, att han bryr sig om oss och att det finns ett sätt att komma tillbaka till honom.

Gud kallar på dig.

Gud känner dina tankar, dina sorger och dina största förhoppningar. Gud vet hur ofta du har sökt honom. Hur ofta du har du känt dig gränslöst glad. Hur ofta du har gråtit i ensamhet. Hur ofta du har känt dig hjälplös, förvirrad eller arg.

Men vad som än har hänt – om du har vacklat, misslyckats, känner dig nedbruten, bitter, förrådd eller besegrad – ska du veta att du inte är ensam. Gud kallar fortfarande på dig.

Frälsaren räcker dig handen. Och, precis som han sa till de fiskare som för länge sedan stod vid Galileiska sjöns strand, säger han till dig med oändlig kärlek: ”Kom och följ mig.”2

Om du vill höra honom, talar han till dig redan i dag.

När du vandrar längs lärjungeskapets stig – när du kommer allt närmare din himmelske Fader – finns det något inom dig som bekräftar att du har hört Frälsaren kalla på dig och vänt ditt hjärta mot ljuset. Det säger till dig att du är på rätt väg och att du är på väg hem.

Sedan tidens begynnelse har Guds profeter uppmanat folket på sin tid: ”Lyssna till Herrens, er Guds, röst, håll hans bud och stadgar … och vänd om till [honom] av hela ert hjärta och av hela er själ”.3

Skrifterna lär oss tusen anledningar till att vi borde göra detta.

Låt mig i dag nämna två anledningar till varför vi bör vända oss till Herren.

För det första: Ditt liv blir bättre.

För det andra: Gud använder dig för att göra andra människors liv bättre.

Ditt liv blir bättre

Jag vittnar om att när vi ger oss ut på eller fortsätter den otroliga färden som leder till Gud, blir våra liv bättre.

Det betyder inte att våra liv blir fria från sorg. Vi känner alla till personer som trofast följer Kristus och som drabbas av tragedi och orättvisa – Jesus Kristus själv led mer än någon annan. Liksom Fadern ”låter sin sol gå upp över onda och goda”, låter han också motgångar pröva de rättfärdiga och orättfärdiga.4 Faktum är att det ibland känns som om livet är svårare på grund av att vi försöker leva efter vår tro.

Nej, du blir inte av med alla dina prövningar för att du följer Frälsaren. Men det tar bort hindren mellan dig och den hjälp din himmelske Fader vill ge dig. Gud är då med dig. Han leder dina steg. Han går bredvid dig och till och med bär dig när du behöver det som mest.

Du upplever då Andens ädla frukt: ”kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet” och tro.5

Dessa andliga frukter är inte en produkt av timligt välstånd, timlig framgång eller timlig lycka. De kommer av att följa Frälsaren och de kan följa oss troget även mitt under de mörkaste stormar.

Jordelivets bränder och oroligheter må hota och skrämma, men de som vänder hjärtat till Gud är omslutna av hans frid. Deras glädje försvagas inte. De är inte övergivna eller bortglömda.

”Förtrösta på Herren av hela ditt hjärta”, lär skrifterna, ”förlita dig inte på ditt förstånd. Räkna med honom på alla dina vägar, så skall han göra dina stigar jämna.”6

De som hörsammar den inre kallelsen och söker Gud, de som ber, tror och vandrar längs stigen som Frälsaren har berett – även om de ibland snubblar längs den stigen – får den tröstande förvissningen att ”allt skall samverka till [deras] bästa”.7

För Gud ”ger den trötte kraft och ökar den [svages] styrka”.8

”Ty även om den rättfärdige faller sju gånger reser han sig igen.”9

Och Herren frågar i sin godhet:

Vill du uppleva bestående glädje?

Längtar du efter att i ditt hjärta känna den frid som övergår allt förstånd?10

Vänd då din själ mot ljuset.

Påbörja din egen underbara resa hem.

När du gör det blir ditt liv bättre, gladare och mer meningsfullt.

Gud använder dig

På din resa tillbaka till Gud inser du snart att färden inte bara handlar om att du fokuserar på ditt eget liv. Nej, den stigen leder dig osvikligt till att välsigna Guds andra barn – dina bröder och systrar. Och det intressanta med resan är att när du tjänar Gud och när du tar hand om och hjälper dina medmänniskor, ser du stora framsteg i ditt eget liv på sätt som du knappt kunnat föreställa dig.

Kanske tror du inte att du är till någon nytta, kanske tror du inte att du är till välsignelse i någon annans liv. När vi ser på oss själva ser vi ofta bara våra begränsningar och brister. Vi kan tro att vi måste vara ”mer” av något innan Gud kan använda sig av oss: mer intelligent, mer rik, mer karismatisk, mer begåvad, mer andlig. Välsignelserna kommer, men inte så mycket på grund av din förmåga utan mer på grund av dina val. Och universums Gud verkar då i och genom dig, och han förstorar dina ödmjuka ansträngningar för sina syften.

Han verk har alltid gått framåt enligt den viktiga principen att ”av det ringa kommer det som är stort”.11

I ett brev till de heliga i Korint konstaterar Paulus att många av medlemmarna där inte skulle anses visa enligt världens normer. Men det hade ingen betydelse, för ”det som för världen var svagt har Gud utvalt för att låta det starka stå där med skam”.12

Guds verks historia är fylld av människor som ansåg sig vara otillräckliga. Men de tjänade ödmjukt i förlitan på Gud och hans löfte: ”Deras arm skall vara min arm, och jag skall vara deras sköld … och de skall strida manligt för mig, och … [jag] skall … bevara dem.”13

I somras hade vår familj den underbara möjligheten att besöka några av platserna i kyrkans tidiga historia i östra Förenta staterna. Vi fick på ett speciellt sätt återuppleva den tidens historia. Personer jag läst om – personer som Martin Harris, Oliver Cowdery och Thomas B. Marsh – blev mer verkliga för mig när vi gick där de hade gått och begrundade uppoffringarna de gjorde för att bygga Guds rike.

De hade många goda egenskaper som lät dem på ett betydande sätt bidra till återställelsen av Jesu Kristi kyrka. Men de var också mänskliga, svaga och ofullkomliga – precis som du och jag. Några fann att de var oeniga med profeten Joseph Smith och avföll från kyrkan. Senare ändrade många av dem sig, ödmjukade sig och sökte återigen gemenskap med de heliga.

Vi kanske har en tendens att döma dessa bröder och andra medlemmar som de. Vi kanske säger: ”Jag hade aldrig övergett profeten Joseph.”

Det kanske stämmer, men vi kan inte riktigt veta hur det var att leva på den tiden, under de omständigheterna. Nej, de var inte fullkomliga, men visst är det uppmuntrande att veta att Gud kunde använda dem ändå? Han kände till deras styrkor och svagheter, och han gav dem den enastående möjligheten att bidra med en vers eller en melodi till återställelsens storslagna hymn.

Visst är det uppmuntrande att veta att fastän vi är ofullkomliga så är Gud storsint och vänlig och använder oss i sina syften, om vi har hjärtat vänt mot honom?

De som älskar och tjänar Gud och sin nästa och ödmjukt och aktivt deltar i hans verk, får se underbara saker hända i sina liv och hos dem de älskar.

Dörrar som tycks stängda öppnas.

Änglar går framför dem och bereder vägen.

Oavsett din ställning i samhället eller i kyrkan använder Gud dig om du är villig. Han ärar dina rättfärdiga önskningar och gör de handlingar du sår till en riklig skörd av godhet.

Vi kommer inte dit på autopilot

Vi är var och en ”gäster och främlingar”14 i den här världen. På många sätt är vi långt hemifrån. Men det betyder inte att vi behöver känna oss vilsna eller ensamma.

Vår älskade Fader i himlen har gett oss Kristi ljus. Och djupt inom var och en av oss kallar himlen på oss och uppmanar oss att vända blicken och hjärtat mot honom under pilgrimsfärden tillbaka till vårt celestiala hem.

Det kräver ansträngning. Du kan inte komma dit utan att försöka lära av honom, förstå hans undervisning, tillämpa den och sätta ena foten framför den andra.

För livet är ingen självkörande bil. Det är inget flygplan på autopilot.

Du kan inte bara flyta med i livets flod och lita på att strömmen tar dig dit du vill komma en dag. Lärjungeskap kräver vår villighet att simma motströms när det behövs.

Ingen annan är ansvarig för din personliga resa. Frälsaren hjälper dig och bereder vägen framför dig, men beslutet att följa honom och hålla hans bud måste fattas av dig. Det är din egen börda, din egen förmån.

Det här är ditt stora äventyr.

Hörsamma kallet från din Frälsare.

Följ honom.

Herren upprättade Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga för att hjälpa dig i den här förpliktelsen att tjäna Gud och dina medmänniskor. Dess syfte är att uppmuntra, undervisa, lyfta och inspirera. Den här underbara kyrkan ger dig tillfällen att visa medkänsla och nå ut till andra samt förnya och hålla heliga förbund. Den är utformad för att välsigna ditt liv och förbättra ditt hem, ditt samhälle och din nation.

Kom och förena dig med oss och lita på Herren. Låt honom använda dig i sitt underbara verk. Nå ut till, uppmuntra, hela och stöd alla som har en önskan att känna och hörsamma denna längtan efter vårt gudomliga hem. Låt oss förenas i denna härliga pilgrimsfärd mot himmelska nejder.

Evangeliet är ett underbart budskap om hopp och lycka och glädje. Det är vägen som leder oss hem.

När vi tar till oss evangeliet i tro och handling, varje dag och varje stund, kommer vi allt närmare vår Gud. Våra liv blir bättre och Herren kan använda oss på betydelsefulla sätt för att välsigna människor omkring oss och uppnå sina eviga syften. Om detta vittnar jag och ger er min välsignelse i Jesu Kristi heliga namn, amen.