2010–2019
Himlens fönster
Oktober 2013


Himlens fönster

Vi får andliga och timliga välsignelser när vi åtlyder tiondelagen.

Jag vill beskriva två viktiga saker som jag har lärt mig om tiondelagen. Den första lärdomen handlar om välsignelserna som kommer till enskilda och familjer när de trofast lyder det här budet. Den andra lärdomen betonar hur viktigt tiondet är för att Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga ska kunna tillväxa i hela världen. Min bön är att den Helige Anden ska bekräfta sanningen i principerna jag talar om för oss alla.

Lärdom nummer 1: Viktiga men obemärkta välsignelser

Syster Bednars mor är en trofast kvinna och en inspirerad hemmafru. Ända sedan början av sitt äktenskap har hon noggrant fört ekonomiska uppteckningar för hushållet. I årtionden har hon samvetsgrant antecknat familjens inkomst och utgifter med hjälp av enkla räkenskapsböcker. Informationen som hon samlat under årens lopp är omfattande och upplysande.

När syster Bednar var ung använde hennes mamma uppgifterna i räkenskapsböckerna för att betona principer om att leva sparsamt och sköta hemmet på ett klokt sätt. En dag, när de tillsammans gick igenom olika utgiftskategorier, lade hennes mamma märke till ett intressant mönster. Kostnader för läkarbesök och mediciner för familjen var mycket lägre än vad man kunde ha förväntat sig. Hon drog sedan paralleller mellan den upptäckten och Jesu Kristi evangelium och förklarade en mäktig sanning för sin dotter: När vi lever efter tiondelagen får vi ofta viktiga men obemärkta välsignelser som inte alltid är vad vi förväntade oss och som vi lätt kan missa. Familjen hade inte fått någon plötslig eller tydlig ökning av familjens inkomst. Istället hade en kärleksfull himmelsk Fader gett dem enkla välsignelser på till synes ordinära sätt. Syster Bednar har alltid kommit ihåg denna viktiga lärdom från sin mor om hjälpen som kommer till oss genom himlens fönster, som Malaki lovade i Gamla testamentet (se Malaki 3:10).

Ofta när vi undervisar och vittnar om tionde betonar vi de omedelbara, dramatiska och lätt igenkända timliga välsignelser som vi får. Och visst får vi sådana välsignelser. Men en del av de skiftande välsignelser vi får när vi håller detta bud är viktiga men obemärkta. Sådana välsignelser märker vi bara om vi är både andligt uppmärksamma och observanta (se 1 Kor. 2:14).

Bilden av ”himlens fönster” som används av Malaki är mycket upplysande. Fönster låter det naturliga ljuset komma in i en byggnad. På samma sätt flödar andligt ljus och perspektiv ut genom himlens fönster och in i livet när vi håller tiondelagen.

En obemärkt men viktig välsignelse som vi får är till exempel tacksamhetens andliga gåva, som gör det möjligt för oss att uppskatta det vi har och därför lägga band på begär efter sådant vi vill ha. En tacksam person är rik på förnöjsamhet. En otacksam person lider av det oändliga missnöjets fattigdom (se Luk. 12:15).

Vi kan behöva och be om hjälp att finna lämplig anställning. Trons ögon och öron (se Ether 12:19) behövs ändå för att känna igen den andliga gåvan av förstärkt urskiljning som kan göra det möjligt för oss att hitta arbetstillfällen som många andra kanske förbiser. Eller välsignelsen att ha större beslutsamhet att leta flitigare och längre än andra kan eller är villiga att göra. Vi kanske vill ha och förväntar oss ett erbjudande om anställning, men välsignelsen vi får genom himlens fönster kan bestå av en större förmåga att handla och ändra våra egna omständigheter istället för att vänta på att våra omständigheter ska ändras av någon eller något.

Vi kanske har en lämplig önskan om och arbetar på att få en löneförhöjning i vår anställning för att kunna försörja oss bättre. Men trons ögon och öron krävs för att märka att vi fått en ökad andlig och timlig förmåga (se Luk. 2:52) att få lite att räcka längre, en skarpare förmåga att prioritera och förenkla och en större förmåga att ta bättre hand om de materiella ägodelar vi redan har skaffat oss. Vi kan önska och förvänta oss högre lön, men välsignelsen som kommer till oss genom himlens fönster kan vara en större förmåga att ändra våra egna omständigheter istället för att vänta på att våra omständigheter ska ändras av någon eller något.

De två tusen unga krigarna i Mormons bok (se Alma 53; 56–58), bad ivrigt om att Gud skulle stärka och befria dem ur deras fienders händer. Intressant nog framkallade inte deras böner fler vapen eller ett större antal soldater. Istället skänkte Gud de här trofasta krigarna en förvissning om att han skulle befria dem, frid åt deras själar och stor tro med hopp om att bli befriade genom honom (se Alma 58:11). Sålunda fattade Helamans söner mod och var fast beslutna att besegra sina fiender och gick framåt med all sin kraft mot lamaniterna (se Alma 58:12–13). Förvissning, frid, tro och hopp kan till en början inte tyckas vara de välsignelser som krigare kan behöva, men det var precis de välsignelserna som de här ståndaktiga unga männen behövde för att kämpa sig fram och segra, både fysiskt och andligt.

Ibland när vi ber Gud om framgång ger han oss fysisk och mental uthållighet. Vi kanske ber om ekonomisk framgång och det vi får är ett större perspektiv och ökat tålamod. Om vi ber om andlig tillväxt kan vi välsignas med nådens gåva. Han kan ge oss övertygelse och förtroende när vi strävar efter att uppnå värdiga mål. Och när vi bönfaller honom om befrielse från fysiska, mentala och andliga svårigheter, kan han välsigna oss med ökad beslutsamhet och motståndskraft.

Jag lovar er att när ni och jag åtlyder och håller tiondelagen öppnas verkligen himlens fönster och andliga och timliga välsignelser strömmar ut över oss i så rikt mått att det inte finns rum nog att ta emot dem (se Mal. 3:10). Vi kommer också ihåg Herrens förkunnelse:

”Mina tankar är inte era tankar, och era vägar är inte mina vägar, säger Herren.

Nej, så mycket som himlen är högre än jorden, så mycket är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar” (Jes. 55:8–9).

Jag vittnar om att när vi är andligen uppmärksamma och observanta välsignas vi med ögon som ser klarare, öron som lyssnar mer uppmärksamt och hjärtan som bättre förstår det väsentliga och obemärkta i hans vägar, hans tankar och hans välsignelser i våra liv.

Lärdom nummer 2: Enkelheten i Herrens väg

Innan jag kallades att verka som medlem i de tolvs kvorum läste jag många gånger i Läran och förbunden om det råd som fick i uppdrag att tillse och använda heliga tiondemedel. Rådet för tiondemedlens användning upprättades genom uppenbarelse och består av första presidentskapet, de tolv apostlarnas kvorum och presiderande biskopsrådet (se L&F 120). När jag i december 2004 förberedde mig för att gå på det här rådsmötet för första gången såg jag ivrigt fram emot en fantastisk möjlighet till lärdom.

Jag minns fortfarande vad jag upplevde och kände i det rådet. Jag fick en större uppskattning och vördnad för Herrens ekonomiska lagar för enskilda, familjer och för hans kyrka. Det grundläggande ekonomiska programmet för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga — för både inkomster och utgifter — beskrivs i kapitlen 119 och 120 i Läran och förbunden. Två uttalanden i de här uppenbarelserna utgör grunden för kyrkans ekonomiska verksamhet.

I kapitel 119 står det bara att alla medlemmar ”årligen [skall] ge en tiondel av all sin inkomst, och detta skall för evigt vara en gällande lag för dem … säger Herren” (vers 4).

Därefter sade Herren följande angående tiondets användning: ”Det skall handhas av ett råd som består av min kyrkas första presidentskap och av biskopen och hans råd och av mitt högråd samt genom min egen röst till dem, säger Herren” (L&F 120:1). ”Biskopen och hans råd” och ”mitt högråd” som nämns i den här uppenbarelsen kallas idag för presiderande biskopsrådet respektive de tolv apostlarnas kvorum. De här heliga medlen används i en snabbt växande kyrka för att andligen välsigna personer och familjer genom att bygga och underhålla tempel och möteshus, stödja missionsarbetet, översätta och ge ut skrifter, befrämja släktforskningsarbetet, finansiera skolor och religiös utbildning och utföra många andra ändamål i kyrkan enligt Herrens ordinerade tjänares direktiv.

Jag förundras över hur tydliga och koncisa de här två uppenbarelserna är jämfört med de komplicerade ekonomiska riktlinjer och administrativa tillvägagångssätt som används av så många organisationer och regeringar runtom i världen. Hur kan de timliga angelägenheterna i en organisation som är så stor som Jesu Kristi återställda kyrka fungera överallt i världen med sådana kortfattade instruktioner? För mig är svaret mycket enkelt: Det här är Herrens verk. Han kan utföra sitt eget verk (se 2 Nephi 27:20) och Frälsaren inspirerar och vägleder sina tjänare när de tillämpar hans instruktioner och arbetar för hans verk.

Under det där första kommittémötet imponerades jag av enkelheten i principerna som vägledde våra diskussioner och beslut. I kyrkans ekonomiska verksamhet används två grundläggande och fasta principer. För det första: Kyrkan lever inom sina tillgångar och spenderar inte mer än den får in. För det andra: En del av den årliga inkomsten avsätts som en reserv för oförutsedda händelser och behov. I årtionden har kyrkan undervisat sitt medlemskap om principen att sätta åt sidan extra mat, bränsle och pengar för att kunna möta eventuella nödsituationer. Kyrkan som institution följer helt enkelt samma principer som gång på gång lärs ut till medlemmarna.

Under mötets gång upptäckte jag att jag önskade att alla kyrkans medlemmar kunde få se enkelheten, klarheten, ordningen, kärleken och kraften i Herrens eget sätt (se L&F 104:16) att handha sin kyrkas timliga angelägenheter. Jag har nu deltagit i rådet för tiondemedlens användning i många år. Min tacksamhet och vördnad för Herrens mönster har vuxit varje år, och min kunskap har fördjupats ännu mer.

Mitt hjärta sväller av kärlek och beundran för de trofasta och lydiga medlemmarna i den här kyrkan i varje nation, släkte, tungomål och folk. Under mina resor runtom i världen får jag höra om era förhoppningar och drömmar, era olika levnadsförhållanden och omständigheter och om era svårigheter. Jag har besökt kyrkans möten med er och varit hemma hos några av er. Er tro stärker min tro. Er hängivenhet gör mig mer hängiven. Och er godhet och villiga lydnad mot tiondelagen inspirerar mig att vara en bättre man, make, far och ledare i kyrkan. Jag kommer ihåg och tänker på er varje gång jag deltar i rådet för tiondemedlens användning. Tack för er godhet och trofasthet i att hedra era förbund.

Ledarna i Herrens återställda kyrka känner ett enormt ansvar för att på rätt sätt ta hand om medlemmarnas heliga offergåvor. Vi är intensivt medvetna om heligheten i den fattiga änkans kopparmynt.

”Jesus satte sig mitt emot offerkistan och såg hur folket lade pengar i den. Många rika gav mycket.

Där kom också en fattig änka och lade ner två små kopparmynt, några ören.

Då kallade han till sig sina lärjungar och sade till dem: ’Amen säger jag er: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra som lade något i offerkistan.

Ty alla gav de av sitt överflöd, men hon gav av sin fattigdom, allt vad hon hade att leva på’” (Mark. 12:41–44).

Jag vet genom personlig erfarenhet att rådet för tiondemedlens användning aktsamt tar hand om änkans kopparmynt. Jag uttrycker min uppskattning mot president Thomas S. Monson och hans rådgivare för deras effektiva ledarskap i omhändertagandet av det här heliga förvaltarskapet. Och jag bär vittne om att Herrens röst (se L&F 120:1) och hand stödjer sina ordinerade tjänare när de uppfyller plikten att representera honom.

En inbjudan och ett vittnesbörd

Att betala ett ärligt tionde är mycket mer än en plikt, det är ett viktigt steg i processen att uppnå personlig helgelse. Jag berömmer er som betalar tionde.

Jag inbjuder er som just nu inte håller tiondelagen att tänka efter och omvända er. Jag vittnar om att när ni lyder Herrens tiondelag kommer himlens fönster att öppnas för er. Skjut inte upp omvändelsens dag.

Jag vittnar om att vi får andliga och timliga välsignelser när vi åtlyder tiondelagen. Jag bär vittne om att sådana välsignelser ofta är viktiga men obemärkta. Jag förkunnar också att enkelheten i Herrens tillvägagångssätt som är så tydlig i hans kyrkas timliga angelägenheter visar oss ett mönster som kan vägleda oss som enskilda och som familjer. Jag ber att var och en av oss lär och tar till sig de här viktiga lärdomarna, i Jesu Kristi heliga namn, amen.