2010–2019
Den Helige Anden och uppenbarelse
Oktober 2010


Den Helige Anden och uppenbarelse

Den Helige Anden är den tredje medlemmen i gudomen, och tillsammans med Fadern och Sonen vet han allt.

När jag som ung äldste hade varit ute på mission i omkring ett år läste jag i skrifterna och de nutida apostlarnas ord om uppenbarelse och den Helige Anden och fick en plötslig insikt: Jag hade inget eget vittnesbörd, särskilt inte om Fadern och Sonen. Jag hade gått ut som missionär på lånat ljus, på grund av mina underbara föräldrars vittnesbörd. Eftersom jag aldrig hade tvivlat på dem hade jag aldrig känt behovet av att söka ett eget andligt vittnesbörd. En februarikväll 1962 i San Antonio i Texas, USA, visste jag att jag måste veta för egen del. I vår lilla lägenhet fann jag en plats där jag lågmält kunde be högt och vädja: ”Himmelske Fader, finns du? Jag måste få veta det för egen del!”

Senare den kvällen visste jag för egen del för första gången i mitt liv att Gud och Jesus finns. Jag hörde ingen röst och såg ingen himmelsk varelse. Jag visste det på samma sätt som ni också kan ha fått veta för egen del — genom ”den Helige Andens outsägliga gåva” (L&F 121:26) och uppenbarelsen ande (se L&F 8:1–3) som talade frid till mitt sinne (se L&F 6:23) och förvissning till mitt hjärta (se Alma 58:11).

Det lärde mig vad som händer när man följer Almas råd att vakna upp och väcka sina själsförmågor för att pröva hans ord (se Alma 32:27). Orden eller fröna har vuxit och blivit till träd, ja, till jättelika vittnesbördsträd. Tillväxten fortsatte allt eftersom jag prövade orden mer och mer så att fler vittnesbördsträd växte och till sist blev det till en skog som växte på uppenbarelsens bördiga mark av och genom den Helige Anden.

Den Helige Anden är en efterlängtad gåva

Frälsaren kallade tolv lärjungar när han besökte den amerikanska kontinenten. Ett av hans budskap till dem och folket handlade om den Helige Anden. När Frälsaren hade undervisat dem lämnade han dem och lovade att komma tillbaka nästa dag. Folket kämpade natten igenom med att samla så många som möjligt för att lyssna på honom.

Lärjungarna delade in folket i tolv grupper för att undervisa dem om det som Frälsaren lärt dem. De betonade framför allt den Helige Andens betydelse i undervisningen (se 3 Nephi 11–18). Sedan föll mängden på knä och bad. Deras innersta önskan var att få den Helige Anden (se 3 Nephi 19:8–9).

Frälsaren visade sig för dem och betonade återigen den Helige Andens betydelse i sin bön till Fadern:

”Fader, jag tackar dig för att du har givit den Helige Anden till dessa som jag har utvalt …

Fader, jag ber dig att du skall ge den Helige Anden till alla dem som kommer till tro på deras ord” (3 Nephi 19:20–21).

Berättelsen i Mormons bok hjälpte mig förstå varför president Wilford Woodruff sade att ”den Helige Andens gåva är den största gåva som kan förlänas människan …

Den … är inte begränsad till mannen, inte heller till apostlar eller profeter, den tillhör varje trofast man och kvinna och varje barn som är tillräckligt gammalt för att ta emot Kristi evangelium” (Kyrkans presidenters lärdomar: Wilford Woodruff (2004), s. 49).

Uppenbarelser ger svar i nödens stund

Den Helige Anden är den tredje medlemmen i gudomen, och tillsammans med Fadern och Sonen vet han allt (se L&F 35:19; 42:17). Han har många viktiga roller och den främsta bland dem är att undervisa och vittna om Fadern och Sonen (se 3 Nephi 28:11). Några andra är att han uppenbarar sanningen om allting (se Moroni 10:5) och att han leder oss till att göra gott (se L&F 11:12).

President Thomas S. Monson är ett exempel på hur Anden utför sin viktiga roll att leda oss till att göra gott. Han följer Frälsarens exempel, ”han som gick omkring och gjorde gott” (Apg 10:38). Han har undervisat oss om vikten av att inte bortse från den Helige Andens andliga maningar att besöka någon och betjäna honom eller henne och undsätta den enskilde.

Men ibland finns det ingen som president Monson, ingen hemlärare, ingen kärleksfull syster som kan hjälpa oss när vi behöver det. När det händer mig har jag lärt mig att söka tröst och vägledning hos Hjälparen, en annan roll som den Helige Anden har (se L&F 36:2).

Vår sonson Quinton föddes med flera missbildningar och dog tre veckor före sin ettårsdag. Han hade åkt in och ut på sjukhus under sitt korta liv. Syster Jensen och jag bodde i Argentina när det hände. Vi ville verkligen vara där för våra barn för att trösta dem och tröstas av dem. Det var vårt barnbarn och vi älskade honom och ville vara nära dem. Vi kunde bara be, och det gjorde vi innerligt!

Syster Jensen och jag var på resa genom missionen när vi fick veta att Quinton hade dött. Vi stod i korridoren i ett kapell och kramade och tröstade varandra. Jag vittnar för er om att den Helige Anden talade förvissning till vårt hjärta och gav oss en frid som övergår allt förstånd och som varar än idag (se Fil 4:7). Vi såg också hur den Helige Andens outsägliga gåva verkade i vår sons, vår svärdotters och deras barns liv, som än idag talar om den tiden med sådan tro, frid och tröst.

Uppenbarelse och Mormons bok

Samma uppenbarelsegåva har påverkat mitt vittnesbörd om Mormons bok. Jag har läst, studerat, forskat i och mättat mig med den om och om igen. Den Helige Anden har vittnat för mig om dess äkthet och gudomliga ursprung.

President Gordon B. Hinckley kallade Mormons bok en av kyrkans fyra grundläggande hörnstenar, de andra är Joseph Smiths första syn, prästadömets återställelse och naturligtvis vårt vittnesbörd om Jesus Kristus, den viktigaste hörnstenen (se Ef 2:19–21). ”Dessa fyra gudagivna gåvor”, förklarade han, ”är de orubbliga hörnstenar på vilka Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga vilar, förutom på de enskilda medlemmarnas vittnesbörd och övertygelse” (”Fyra hörnstenar i vår tro”, Liahona, feb. 2004, s. 7).

Dessa fyra gudagivna gåvor förankrar min tro och mitt vittnesbörd. Var och en av dem har bekräftats för mig genom uppenbarelse genom den Helige Anden. Men jag vill helt kort betona två av hörnstenarna och gåvorna — den första synen och Mormons bok. Man får inte glömma att båda börjar med en familj, där barn fötts av goda föräldrar och undervisats väl av dem (se 1 Nephi 1:1). Det finns många likheter mellan det som Lehi och Joseph Smith upplevde (se 1 Nephi 1 och Joseph Smith — Historien 1):

  • Båda hade ett konkret behov. Lehi måste rädda sig och sin familj undan Jerusalems förestående förstörelse och Joseph Smith ville veta vilken kyrka som var sann.

  • Båda ber.

  • Båda får se Fadern och Sonen i en syn.

  • Båda får en bok.

  • Båda predikar.

  • Båda får uppenbarelse genom den Helige Anden och genom syner och drömmar.

  • Slutligen hotar onda människor dem. Lehi och hans familj flyr och överlever. Joseph lider martyrdöden.

Är det att undra på att missionärer ber uppriktiga trossökande att påbörja sina studier av Mormons bok med att läsa i 1 Nephi? Boken genomsyras av Herrens Ande. Dessa inledande kapitel har ett tydligt budskap om att uppenbarelse och den Helige Anden inte endast ges till profeter utan till fäder och mödrar och barn.

Budskapet om uppenbarelse och den Helige Anden fortsätter genom Mormons bok. Dessa sanningar sammanfattades av profeten Joseph Smith: ”Ta bort Mormons bok och uppenbarelserna, och var är då vår religion? Vi har ingen” (Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph Smith [2007], s. 194).

Som sista dagars heliga har vi fått ett vittnesbörd om Mormons bok genom uppenbarelse. Det säger till oss att den här religionen och dess lära är sann (se inledningen till Mormons bok).

Det som hör Anden till är heligt och svårt att uttrycka. Vi förkunnar liksom Ammon: ”Se, jag säger er att jag inte kan uttrycka ens det minsta av det jag känner” (Alma 26:16).

Men jag vittnar om att den Helige Anden finns och att han är den som vittnar, uppenbararen, hjälparen, vägledaren och en gudomlig lärare.

Jag bär ödmjukt vittne om att denna sanna och levande kyrka, denna religion, vilar på dessa fyra hörnstenar. Jag vittnar om att Jesus Kristus verkligen är den viktigaste hörnstenen (se Ef 2:19–21). President Thomas S. Monson är Herrens profet och de femton män som sitter bakom mig är profeter, siare, apostlar och uppenbarare. De bär det heliga prästadömet och rikets nycklar. Jag älskar, hedrar och stöder dem. I Jesu Kristi namn, amen.