2010–2019
Förbundskvinnor i partnerskap med Gud
Generalkonferensen i oktober 2019


Förbundskvinnor i partnerskap med Gud

Att bli en förbundskvinna i partnerskap med Gud är det sätt på vilket Guds döttrar alltid har gett moderlig omsorg, väglett och tjänat.

Jag är tacksam för välsignelsen att få tala till er, ni Guds förbundsdöttrar. I kväll vill jag uppmuntra er i det stora tjänande som ni är kallade till. Ja, varje Guds dotter som hör min röst har fått en kallelse av Herren Jesus Kristus.

Din kallelse började när du sattes på jorden, på en plats och vid en tid som hade utsetts åt dig av en Gud som känner dig fullständigt och som älskar dig som sin dotter. I andevärlden kände han dig och undervisade dig, och han satte dig där du skulle få den i världshistorien ovanliga möjligheten att inbjudas att träda ner i en dopbassäng. Där skulle du komma att höra de här orden uttalas av en kallad Jesu Kristi tjänare: ”Med fullmakt av Jesus Kristus döper jag dig i Faderns och i Sonens och i den Helige Andens namn. Amen.”1

När du kom upp ur vattnet hade du tackat ja till ännu en kallelse att tjäna. Som ny förbundsdotter till Gud gav du ett löfte och tog emot ett uppdrag i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, i vilken du blev konfirmerad som medlem. Du ingick förbund med Gud om att ta på dig Jesu Kristi namn, hålla hans bud och tjäna honom.

För var och en som ingår de här förbunden är den tjänst som Herren kallar honom eller henne till att utföra perfekt anpassad till honom eller henne. Men Guds förbundsdöttrar och -söner delar alla ett viktigt och glädjefyllt kall. Kallet att tjäna andra åt honom.

I ett tal till systrarna gav president Russell M. Nelson en underbar sammanfattning av Herrens kallelse till dig att arbeta med honom i hans verk. President Nelson beskrev ditt kall på det här sättet: ”Herren sa: ’Mitt verk och min härlighet [är] att åstadkomma odödlighet och evigt liv för människan’(Mose 1:39). Därför kan hans hängivna dotter och lärjunge i sanning säga: ’Mitt verk och min härlighet är att hjälpa mina kära att nå detta himmelska mål.’

Att hjälpa andra människor nå sin celestiala potential är en del av kvinnans gudomliga uppdrag. Som mor, lärare eller fostrande helig formar hon levande lera så att den får formen av hennes förhoppningar. I partnerskapet med Gud är hennes gudomliga uppdrag att hjälpa andar att få leva och själar att bli upplyfta. Detta är ändamålet med hennes skapelse. Det är en uppgift som förädlar, uppbygger och upphöjer.”2

Du kan inte veta när eller hur länge din personliga mission ska fokusera på tjänande i kallelsen som mor, ledare eller tjänande syster. Av kärlek ger Herren oss inte valet av tidpunkt, varaktighet eller ordningsföljd på våra uppdrag. Ändå vet du genom skrifterna och de levande profeterna att alla de här uppdragen ska komma, antingen i det här livet eller i nästa, till varje Guds dotter. Och de utgör alla en förberedelse för evigt liv i en kärleksfull familj – ”den största av alla Guds gåvor”3.

Du gör klokt i att sätta in alla krafter på att förbereda dig nu med det målet i sikte. Den uppgiften görs enklare av att var och en av de här uppdragen kräver i stort sett samma förberedelser.

Vi börjar med uppdraget att vara en tjänande syster. Vare sig du har det uppdraget som 10-årig dotter i en familj där fadern har gått bort eller som Hjälpföreningens president i en stad som nyligen drabbats av eldsvåda eller när du ligger på sjukhus och hämtar dig efter en operation, så har du möjlighet att uppfylla din kallelse från Herren att vara hans tjänande dotter.

De verkar vara väldigt olika typer av tjänandeuppdrag. Men de kräver alla förberedelsen av ett starkt, kärleksfullt hjärta, en orädd tro på att Herren inte ger några befallningar utan att bereda en utväg, samt en längtan efter att gå och göra något för honom.4

Tack vare att hon var förberedd, kramade den 10-åriga dottern om sin mor som blivit änka och bad för att få veta hur hon kunde hjälpa sin familj. Och hon fortsatte med det.

Hjälpföreningens president hade förberett sig på att tjäna före den oväntade branden i området. Hon hade lärt känna och älskade människorna. Hennes tro på Jesus Kristus hade vuxit genom åren av att hon hade fått svar på sina böner om att Herren skulle hjälpa henne att utföra små tjänster åt honom. Tack vare sin långa förberedelse var hon redo och ivrig att organisera systrarna för att tjäna de individer och familjer som var i nöd.

En syster som låg på sjukhus efter en operation var beredd att tjäna sina medpatienter. Hon hade ägnat en livstid åt att å Herrens vägnar tjäna varje främling som om denne var en granne eller vän. När hon i hjärtat kände sig kallad att tjäna på sjukhuset tjänade hon andra så modigt och med en sådan kärlek att de andra patienterna började hoppas att hon inte skulle tillfriskna alltför snabbt.

På samma sätt som du förbereder dig för att tjäna kan du och måste du förbereda dig för din kallelse att vara en ledare åt Herren när tiden kommer. Det kommer att krävas tro på Jesus Kristus, rotad i din djupa kärlek till skrifterna, för att leda folket och undervisa om hans ord utan fruktan. Då är du förberedd för att ha den Helige Anden som din ständige följeslagare. Du kommer att vara ivrig att säga ”Jag gör det!” när din rådgivare i Unga kvinnors presidentskap med panik i rösten säger: ”Syster Alvarez är sjuk i dag. Vem ska undervisa hennes klass?”

Det är i stort sett samma förberedelse som krävs inför den underbara dagen när Herren kallar dig till ett uppdrag som mor. Men det kräver också ett ännu mer kärleksfullt hjärta än vad du har behövt tidigare. Det kräver en tro på Jesus Kristus utöver den du någonsin tidigare haft i hjärtat. Och det kräver en förmåga att be om den Helige Andens inflytande, vägledning och tröst utöver vad du kanske trodde ens var möjligt.

Du undrar kanske med all rätt hur en man, oavsett ålder, kan veta vad mödrar behöver. Det är en rimlig fråga. Män kan inte veta allt, men vi kan inhämta en del lärdomar genom uppenbarelse från Gud. Och vi kan också lära oss mycket genom att observera, när vi tar tillfället att söka Andens hjälp med att förstå det vi observerar.

Jag har observerat Kathleen Johnson Eyring under de 57 år vi har varit gifta. Hon är mor till fyra pojkar och två flickor. Fram till denna dag har hon bejakat kallelsen att utöva ett moderligt inflytande på över hundra nära släktingar och hundratals fler som hon har adopterat i sitt modershjärta.

Ni kommer ihåg president Nelsons perfekta beskrivning av kvinnans gudomliga uppdrag – som innefattar hennes uppdrag att vara som en mor för andra: ”Som mor, lärare eller fostrande helig formar hon levande lera, så att den får formen av hennes förhoppningar. I partnerskapet med Gud är hennes gudomliga uppdrag att hjälpa andar att få leva och själar att bli upplyfta. Detta är ändamålet med hennes skapelse.”5

Så vitt jag kan se har min hustru Kathleen följt maningen som gavs till vår Faders döttrar. Nyckeln verkar ligga i orden ”hon [formar] levande lera, så att den får formen av hennes förhoppningar … i partnerskapet med Gud.” Hon har inte tvingat. Hon har format. Och hon har haft en mall för sina förhoppningar, och efter den har hon försökt forma dem hon har älskat och varit som en mor för. Hennes mall har varit Jesu Kristi evangelium – vilket jag kunde se genom att ödmjukt observera henne under alla år.

Att bli en förbundskvinna i partnerskap med Gud är det sätt på vilket Guds döttrar alltid har gett moderlig omsorg, väglett och tjänat på det sätt och den plats han har förberett åt dem. Jag lovar att du ska finna glädje på din färd mot ditt himmelska hem längs vägen tillbaka till honom som en Guds dotter som håller sina förbund.

Jag vittnar om att Gud Fadern lever, och han älskar dig. Han besvarar dina böner. Hans älskade Son leder, i varje detalj, Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. President Russell M. Nelson är hans levande profet. Och Joseph Smith såg och talade med Gud Fadern och Jesus Kristus i en träddunge i Palmyra i delstaten New York. Jag vet att det är sant. Jag vittnar också om att Jesus Kristus är din Frälsare. Han älskar dig. Och genom hans försoning kan du bli renad och upplyft till de höga och heliga kall som ska komma till dig. Jag vittnar om detta i Jesu Kristi heliga namn, amen.

Slutnoter

  1. L&F 20:73.

  2. Se Russell M. Nelson, ”Kvinna – av obegränsat värde”, Nordstjärnan, jan. 1990, s. 20.

  3. L&F 14:7.

  4. Se 1 Ne. 3:7.

  5. Se Russell M. Nelson, ”Kvinna – av obegränsat värde”, s. 20.